Det ljusnar sakta, och det ler och knoppas,
och livet sätter nya blad,
och det är du som gör, att jag kan hoppas,
och det är du som gör att jag är glad.
Bertil Malmberg
3 december - Förberedelser
4 timmar sedan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En minst sagt sprängfylld bild!
SvaraRaderaKarin
När jag ser din bild kommer jag också att tänka på Karin Boyes dikt, Ja, visst gör det ont när knoppar brister, varför skulle annars våren tveka.
SvaraRaderaSkönt när det knoppas!
Karin,
SvaraRaderaJa, fullt så långt har vi inte hunnit än - men nu går det undan i naturen.
Maggan,
Jag väntar otåligt på knopparna nu.
Margaretha
Fin bild till fin dikt!
SvaraRaderaIngrid som strax ska ge sig ut i det strålande solskenet med kameran i högsta hugg iklädd termobyxor och dunjacka...
Ingrid,
SvaraRaderaHoppas att du fick en skön promenad. Det var inte särskilt skönt ute när jag hämtade tidningen. Men nu börjar temperaturen närma sig noll grader, efter en natt med nästan tio minusgrader.
Margaretha
Tack för både ord och bild som ökar hoppet!
SvaraRaderaSka hämta en kopp kaffe och sedan ge mig ut en stund.
Ailas,
SvaraRaderaSå här års behöver vi allt hopp vi kan få! Fast vid det här laget borde vi väl ha lärt oss, att våren kommer - även om det inte verkar så.
Margaretha
som hoppas du fick en
uppiggande promenad med
fågelsång och löften om
våren!
Knoppar är verkligen ett löfte om varmare tider. Idag hade vi +18 grader här. Tala om kontraster.
SvaraRaderaGodnatt Anne-Marie,
SvaraRaderaför jag anta'r att det i det närmaste är läggdags hos dig.
Så, stora kontraster har vi inte här - nätterna är så kalla att naturen håller andan. Nästan 10 minus på nätterna, se'n hasar det sig upp mot sex sju grader på dagarna. Precis som det ska vara på våra breddgrader. Och hoppet har vi ju, eftersom det blivit vår vartenda år tidigare i livet!
Margaretha