Reklam

Visst låter det en aning våldsamt — i synnerhet det där med "flesh brush".

Dr Scotts Electric Hair and Flesh Brush 1882

   Tyvärr är texten så liten att det är svårt att tyda den, så exakt vad som skulle vinnas av denna behandling har jag inte förstått. Men elektriciteten var ju, i sin barndom, populär till det mesta.

Harness world famed Electropathic Belts, c.1890  

 Den här reklamen är lika oläslig, men jag hittar lite information om Harness "electropathic belts" på nätet, och lär mig att Cornelius B. Harness var direktör för Pall Mall Medical Association och Medical Battery Company. Han hade uppenbarligen näsa för affärer för han blev förmögen på sina elektriska bälten.

Bältet bestod av koppar- och zinkplattor som var förbundna med koppartråd och fastsatta på ett bälte som skulle bäras direkt mot huden. Tanken var att om kroppens egen elektricitet blivit rubbad, så kunde bältet återställa de kroppsliga funktionerna.

Och var man inte sjuk så kunde man i alla fall stärka kroppen och bli ännu friskare!

Cornelius Harness gick ut hårt och annonserad varhelst han kunde, bland annat med helsidesannonser i de största tidningarna. Dessutom använde han sig av det välkända knepet att låta nöjda kunder vittna.

 Advert for Harness’ Electropathic Belt, c1893.

Naturligtvis reagerade läkarkåren, och ett fall med en fattig arbetare kom i ljuset. Mannen som nätt och jämt hade råd att köpa mat till familjen, lyckades spara ihop till ett bälte, men dog snart. Då undersöktes bältet och man såg att det bara var metallplattor fastsatta på ett flanellbälte.

Och när så en annan kund stämde firman, kom det i dagen att allt var lögner. Fler missnöjda kunder trädde fram och 1893, efter höga bötesbelopp gick firman i graven.

The Electropathic and Zanderr Institute.

Det tjusiga kontorshuset låg på en prestigefylld adress vid Oxford Street.