fredag 2 april 2010

Paket



Läser om Pettas minnen av ame-rikapaket och minns att antal paket i mitt liv. I vår generation är vi nog många som har den sortens min-nen. Nu när portot oftast överstiger värdet av paketets innehåll skickar man nog inte så många paket — varken till eller från Amerika. Det är synd, det var så roligt både att kunna skicka och få ta' emot gåvor — gåvor som oftast inte var dyrbara men som ändå visade att man tänkte på varandra.

När jag var barn fanns en firma i närheten av Hö-torget i Stockholm, som gjorde i ordning och skickade matkorgar över hela världen. Vi skickade varje jul en korg med svenska specialiteter till min morfar. Nu, när vi talar om det, mor och jag, har vi ingen känsla av att det var särskilt dyrt.
Men det översta paket-minnet, är inte ett personligt minne utan sådana som Helene Hanff talar om sin bok 84 Charing Cross. De flesta av er har nog, om inte läst boken, sett filmen eller hört talas om brevväx-lingen mellan Helene Hanff i New York och Frank Doel som arbetade i en bokhandel i London.
Handlingen rör sig mest kring böcker, men eftersom brevväxlingen skedde under efterkrigstiden, då många varor fortfarande var ransonerade i England, skickade Helene Hanff matpaket till personalen i bokhandeln.




Helen Hanff har också skrivit "Apple of My Eye", en bok om New York. En bok som jag gärna rekommen-derar till dem ska ska resa till New York, och som vill se sådant som man inte alltid hittar till på egen hand.

Här kan du läsa ett av mina favoritavsnitt ur boken "The Duchess of Bloomsbury Street" av Helene Hanff. Det är den höga igenkänningsfaktorn som gör det till en favorit.

7 kommentarer:

  1. Du påminner mig om sker jag inte tänkt på sen jag var liten. Pappa hade en farbror i Amerika som skickade roliga paket till oss.
    Jag har inte läst, eller ens hört talas om Apple of my eye, men ska skaffa den innan vi åker och hälsar på Malin i augusti.
    Ha en god påsk! Jag antar att racletten är på gång?
    kram från
    Mette

    SvaraRadera
  2. Margaretha,
    jag har inte läst boken men såg filmen för inte så lång tid tillbaka och gillade verkligen handlingen. Tack för boktipset, ibland behöver man bli påmind om det som man har tänkt tidigare. Nämligen att läsa den. Jag tyckte om filmen men för det mesta brukar böckerna vara bättre.
    Karin

    SvaraRadera
  3. Flette-Mette,
    att läsa bloggar rör verkligen om i minnes-tunnan!
    Har missat att ni hälsar på Malin i augusti - kul!
    Jo då, i morgon blir det raclette och när jag lyckas hälla älsklingen ur knäet så ska det bli en lemon meringue pie.

    Karin,
    Jag gillar inte filmer - jag gör bättre bilder i mitt eget huvud! Och att se en film baserad på en bok är som upplagt för stor besvikelse.
    Men boken kan jag verkligen rekommendera.

    Önskar er båda en skön helg, Karins helg blir kanske inte så lugn - men den kan ju vara skön för det.
    Margaretha

    SvaraRadera
  4. Hej Margaretha,
    Helens Hanffs bok 84 Charing Cross är en favorit. Jag har ägt två exemplar, eftersom det första tappade jag bort på ett tåg. Men jag hoppas att någon annan blev glad av att hitta boken. Jag har inte sett filmen, vill nog behålla bilden i mitt huvud istället.
    Hälsningar
    Margareta

    SvaraRadera
  5. 84 Charing Cross road är en av mina älsklingsböcker också! I juli 2004 stod jag med en av mina amerikanska vänner i Foyles bokhandel i London och kom att tänka på den. Just då hade titel och författare flugit ur min hjärna men jag vände mig till expediten på våningen och beskrev historien. Efter ca 5 ord hämtade hon boken som jag kunde ge i present till min väninna. I det här fallet såg jag faktiskt filmen på TV en gång och uppskattade den. Annars undviker jag verkligen att se filmer av böcker jag gillar - det blir oftast sämre!

    SvaraRadera
  6. Maggan och Olgakatt,
    Jag har inte träffat på någon som inte gillat den boken.
    Minns så väl när jag läste den första gången - satt på en balkong i skärgården när jag sent en eftermiddag började läsa, se'n var jag fast, kunde inte ge mig förrän boken var utläst. I det positiva minnet ingår även Evelyn, en av mors bästa vänner, som gav boken till oss.
    Margaretha

    SvaraRadera
  7. Maggan och Olgakatt,
    Jag har inte träffat på någon som inte gillat den boken.
    Minns så väl när jag läste den första gången - satt på en balkong i skärgården när jag sent en eftermiddag började läsa, se'n var jag fast, kunde inte ge mig förrän boken var utläst. I det positiva minnet ingår även Evelyn, en av mors bästa vänner, som gav boken till oss.
    Margaretha

    SvaraRadera