Grattis Selma!

Selma Lagerlöf

20 november 1858 - 16 mars 1940 

Carl Larsson målade Selma 1908

Jag tror inte att någon av mina läsare svävar i okunnighet om vem Selma var — men brukar ni läsa henne? Om inte, tycker jag att det vore lämpligt i dag på hennes etthundrasextioförsta födelsedag. Hon har skrivit så många korta berättelser som inte kommer att ta allt för mycket tid från att surfa runt på nätet.

I "En saga om en saga" finns tio noveller att välja på.

Adventsläsning

Vildgässen följde Klarälven så långt som till Munkfors stora bruk. Sedan togo de av västerut mot Fryksdalen. Innan de ännu hade hunnit fram till sjön Fryken, började det mörkna, och de slogo sig ner i en sank myr uppe på en skogshöjd. Myren var nog ett gott nattkvarter för vildgäss, men pojken tyckte, att där var ruskigt och rått, och ville gärna ha en bättre sovplats. Medan han ännu var 

kvar uppe i luften, hade han sett, att det låg några gårdar nedanför åsen, och han begav sig med all hast åstad för att söka upp dem.

av Margo Pasman

Så börjar Selma kapitlet "En liten herrgård" i "Nils Holgerssons underbara resa" från 1907 — en bok för alla årstider. Hela boken i ett svep, eller ett kapitel då och då. I just det här kapitlet berättar hon om de olika sysslorna förr i tiden, på en liten herrgård i Värmland. 

Men den största brådskan skulle komma framemot jul. Lucia-dagen, då kammarjungfrun gick omkring vitklädd med ljus i håret och bjöd alla människor på kaffe klockan fem på morgonen, den kom just som ett tecken till att de nästa två veckorna kunde de inte göra sig räkning på mycken sömn. Nu hade de att brygga julöl och luta fisk och ställa med julbak och julrengöring.

I dag för 100 år sedan

porträtt målat av

Carl Larsson

valdes Selma Lagerlöf, som första kvinna, in i Svenska Akademien. Hon fick stol nummer sju.

Grattis Selma!

 Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf

20 november 1858 - 16 mars 1940

Selma 23 år gammal  

Målning av Carl Larsson 1908

Lördag med Gutenberg

Fullmåne, stjärnor, snötyngnda träd — det var som att promenera i ett japanskt träsnitt. Ett kallt sådant, - -22,5°, det var inte en frivillig promenad. Tyvärr hade jag ingen möjlighet att gå medan det var ljust, annars hade det nog varit lite skönare.

Eld tarvar...... den in kommit,
..... kåsen och kall om knäna;
mat och mantel..... den man tarvar
....... som över fjället farit

Åke Ohlmarks översättning av en av Hávamáls verser

Det var gott att komma in till elden — maten och manteln får vänta till senare. Jag plockade istället ut ett par av mina Gutenbergsfynd ur den virtuella bokhyllan.

"Wunderbare Reise des kleinen Nils Holgersson mit den Wildgänsen" med illustrationer av Wilhelm Schulz, betraktar jag som ett fynd — inte för berättelsens skull utan för bilderna.

Och att det i alla tider funnits äventyrliga människor visar "Across Asia on a Bicycle"

.
THE JOURNEY OF TWO AMERICAN STUDENTS
FROM CONSTANTINOPLE TO PEKING

BY
THOMAS GASKELL ALLEN, Jr.
AND
WILLIAM LEWIS SACHTLEBEN
1894

THROUGH WESTERN CHINA IN LIGHT MARCHING ORDER

.

This volume is made up of a series of sketches describing the most interesting part of a bicycle journey around the world,—our ride across Asia. We were actuated by no desire to make a “record” in bicycle travel, although we covered 15,044 miles on the wheel, the longest continuous land journey ever made around the world.

The day after we were graduated at Washington University, St. Louis, Mo., we left for New York. Thence we sailed for Liverpool on June 23, 1890. Just three years afterward, lacking twenty days, we rolled into New York on our wheels, having “put a girdle round the earth.”

KIRGHIZ ERECTING KIBITKAS BY THE CHU RIVER
.

The rain now began to descend in torrents. The felt covering was drawn over the central opening, and propped up at one end with a pole to emit the clouds of smoke from the smoldering fire. This was shifted with the veering wind. Although a mere circular rib framework covered with white or brown felt, according as the occupant is rich or poor, the Kirghiz kibitka, or more properly yurt, is not as a house builded upon the sand, even in the fiercest storm. Its stanchness and comfort are surprising when we consider the rapidity with which it may be taken down and transported. In half an hour a whole village may vanish, emigrating northward in summer, and southward in winter.

Kanske något för Christina?

Hur mycket behöver vi veta?

Kikar på nyutkomna böcker – Anneli Jordahl har skrivit en bok om Ellen Key och Urban von Felilitzen, "Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet)". Så här står det om boken:
"Ellen Key lät bränna alla de brev hon skrev till Urban von Feilitzen. Men hans brev finns kvar och utifrån dem har Anneli Jordahl återskapat deras relation. Resultatet är en kärleksroman utöver det vanliga."

Så kommer vi att tala om hur mycket hänsyn man ska ta' till en avliden persons önskningar. Ellen Key ville uppenbarligen inte att deras relation skulle bli offentlig – med vilken rätt motsätter man sig hennes vilja?
Jag har inte läst boken, jag kan inte uttala mig om den, för mig är det en principfråga. I synnerhet som hela sanningen rimligtvis inte kan finnas där, med bara ena partens brev.




Selma Lagerlöf är ett annat exempel – och då tänker jag inte på hennes sexuella läggning utan på en målning av henne som visas på Mårbacka. Hon tyckte inte om den och ville inte att den skulle visas – ändå är det precis vad som görs.

Hur mycket viktigare är det att eftervärlden får en glimt av kända mäns och kvinnors privatliv än att deras önskningar tillgodoses?

För många år se'n såg jag en utställning om underkläder genom tiderna – mest kvinnors underkläder – där fanns bland annat väl begagnade korsetter, underbyxor och bysthållare. En del var väl, mycket väl, begagnade, man kunde ana blodfläckar efter rikliga menstruationer, andra var lappade och lagade.
Förmodligen skulle dessa kvinnor ha blivit ytterst förödmjukade om de vetat att deras underkläder skulle komma att visas på ett stort museum – och att de skulle beses av både män och kvinnor.
Nu minns jag faktiskt inte om ägarnas namn var utsatta – och jag tycker kanske inte att det går att jämföra den utställningen med snokande i känt folks privatliv, men minnet av de fläckiga underkläderna dök upp när vi började diskutera hänsynen till de avlidna.