Franska pumpor

 

Oktober

Carl Larsson

I sin bok  Kvarstadsresan (2007) ägnar Strindberg  ett helt kapitel åt Carl Larsson. Om målningen "Oktober", som ibland kallas pumporna, skriver han:

Detta hindrade icke den flitige mannen att i våras hava tre salongtavlor färdiga, en i olja och två i akvarell av vilka senare en tog tredje medaljen. Det är icke någon  djupsinnig tavla, men den är vacker och det vackra dyrkas än i Paris, endast dock i det fall att det är sant; och Larssons tavla är sann och enkel. En bit av pensionsträdgården i den lilla byn Grez par Nemours där han slagit sig ner i ro från Parisbullret;  ett land med gula pumpor, en gumma som står i begrepp att välja den största och gulaste, några äppelträn och som bakgrund ett stycke av pensionens flygelbyggnad. Detta är allt! Med de lovord som landsmän alltid vinna då de hedra gamla Sverige inför utlänningen blandades som vanligt talet om att nu skulle Larsson vara förlorad för den svenska konsten. Härutinnan kan jag med anspråk att bli trodd, skingra farhågorna, ty Larsson själv tillmäter icke sitt salongspris någon för hans  utveckling epokgörande verkan; han har tvärtom denna sommar återgått till sina buxbomsstockar och illustrerat Böghs kända arbete, på svenska Sanningens vallfärd, vilket vid detta lag bör vara både bekant och berömt. Och hans planer äro, såsom jag ovan antytt, icke att söka lyckan, äran och rikedomen  i Paris som målare, utan att så snart han anser sig ha fulländat sina studier som tecknare, återvända till det fattiga hemlandet och på allvar bli illustratör, kanske han till och med går så långt att han själv kommer som etsare att utföra det hantverk  som förut var jämte en del av hans artistöde lämnat i träsnidarens omilda händer, och därför böra landsmännen, om det är  möjligt vara tacksamma mot Carl Larsson.

 Carl-Larsson gårdens hemsida ger mer fakta: 

År 1882 påbörjade Carl Larsson målningen Oktober. Året därpå blev den klar och ställdes ut på Salongen där den fick medalj av 3:e graden. Här har Carl målar mére Morot med korg på armen bland pumporna i sin trädgård. Även Karin Bergöö, målade en tavla med detta motiv och det var de nyförlovades första samarbete. Carl beskriver det i boken Larsson som utkom 1902: ”… Och så målade vi mère Morot tillsamman. Och fjällen föllo från mina ögon! Jag hade dittills ej fått någon fason på min så kallade talang, men nu gjorde jag genast ett litet mästerverk, antar jag, ty jag fick medalj för tavlan, köpte anbud af franska staten, och genom mina vänner Birger och Pauli fick jag den per telegraf såld till Pontus Fürstenberg…”

Grattis Selma!

Selma Lagerlöf

20 november 1858 - 16 mars 1940 

Carl Larsson målade Selma 1908

Jag tror inte att någon av mina läsare svävar i okunnighet om vem Selma var — men brukar ni läsa henne? Om inte, tycker jag att det vore lämpligt i dag på hennes etthundrasextioförsta födelsedag. Hon har skrivit så många korta berättelser som inte kommer att ta allt för mycket tid från att surfa runt på nätet.

I "En saga om en saga" finns tio noveller att välja på.

Melanderhjelm, en ny bekantskap

November

Det var så mörkt kring fält och dal,

Och öde blomstergård, Och jorden låg så svart och kal

och känslolös och hård.

Då föll, en frisk Novembernatt,

Den första hvita snö,

Och det blef ljust och godt och gladt,

Kring fält och dal och sjö.

                                                     Z. Topelius

Jag får erkänna att jag gladdes när "den första hvita snö" bara överlevde några timmar.

Lika glad är jag över att gammelfasters födelsedagsalbum har överlevt sina 135 år — visserligen sönderläst, men det visar ju hur väl använd boken är. De flesta av de vänner faster skrivit in på rätt dag, är okända för mig — liksom alla de namn på kända personer som finns upptagna varje dag. I dag så okända att dessa människor ofta inte ens går att hitta på nätet — så jag känner mig inte det minsta obildad när jag inte vet vem D. Melanderhjelm, född 1726, är. Men länge leve de gamla uppslagsverken, i Svensk uppslagsbok (1937) kan jag läsa att Daniel Melanderhjelm var astronom och matematiker, professor i astronomi i Uppsala, och vetenskapsakademiens sekreterare från och 1797. Vad jag nu ska med de kunskaperna till, i all synnerhet som jag har ytterst vaga begrepp om vad han sysslade med: "Hans astronomiska arbeten falla huvudsakligen inom den celesta mekaniken, där han behandlat teorien för månens rörelse på grundval av Newtons gravitationslag samt frågan om solsystemets stabilitet. _ _ _ Som matematiker har M. gjort undersökningar över infinitesimalkalkylen samt teorien för differentialekvationers integration." 

Men spännande tycker jag att det är, och så blir jag naturligtvis sittandes med band 18 maison — moltesen.

Intressant är det också att se hur november månads vinjett, av Carl Larsson fått ett spegelvänt N, i november.

"Legenden om julrosorna" — novellutmaningen

5. Läs en novell som utspelar sig under en högtid — "Legenden om julrosorna" ur En saga om en saga och andra sagor! av Selma Lagerlöf.

Christmas Roses, 1889

 Carl Larsson 

Jag hade nog inte kommit att tänka på "Legenden om julrosorna" , om det inte vore för att min polska väninna och jag läste den häromdagen. Fast vi läste inte originalet från 1908, utan en lättläst variant. Det är åratal sedan jag läste den, och även om minnet av den hunnit blekna, så fanns det detaljer som jag saknade. Så jag gick hem och plockade fram boken ur bokhyllan — och det är kanske bäst att tillägga att det inte är jag som har läst sönder mitt exemplar, det har mina förfäder gjort.

Det är utmärkt att våra klassiker finns i lättlästa varianter — men inte går de upp mot originalet — bearbetningen har skett på bekostnad av det finstämda och det som Selma var så bra på, berättandet. Att läsa hennes sagor är ju som att höra dem berättas, och det tonfallet saknar jag. Alla charmiga detaljer har slopats, som:

Det var han, som hade lämnat dörren i muren halvöppen för att kunna kasta ut  molla och kvickrot på avskrädeshögen utanför. 

Hon gick vidare uppåt det lilla roskvarteret och tittade på isop, som blommade med gredelina blomster, och på kaprifolium, som stod full av gulröda blomklasar.

Och jag kan tala om att det är lika svårt för en polska att uttala Göingeskogen, som det är för mig att uttala "chrząszcz" (för den vetgirige kan jag tala om att det betyder skalbagge).

Lästa noveller

 2. Läs en novell som filmatiserats — The Quiet Man  av Maurice Walsh

13. Läs en novell med färre än sju sidor — This and That, av Robert Lynd

8. Läs en novell om en hemlighet — "The Guilty Secret"— av Charles Paul de Kock ur International Short Stories: French, från 1910.

19. Läs en novell där någon dansar — The Dancer In Red  and Other Stories, 1906, av Fergus Hume

23. Läs en novell där ett fordon spelar en stor roll  "Professor Todd's used car", av L.H. Robbins, ur novellsamlingen O. Henry memorial award prize stories of 1920.

38. Läs en novell där (minst) en av personerna är ett barn — Barnflickan, 1894, av Minna Canth i boken "Noveller".

3. Läs en novell med bokstaven X i titeln — The History of Professor De Laix, 1992,  av Robert Harris ur novellsamlingen "Stories From the Old Attic".

sommarvind?

Ännu en blåsig dag.

blåsa

blå`sa verb blåste blåst, pres. blåser 
ORDLED: blås-er 
SUBST.: blåsande, blåsning (till 2 och 3), blåst (till 1)

1 (mest i opers. konstruktion) naturligt strömma fram luft (parallellt med jordytan) p.g.a. lufttrycksskillnader{→fläkta 1, storma 1}: blåshål; det regnar och blåser; det blåser upp till västlig storm; det blåser på
BET.NYANSER: a) följa med eller drivas av strömmande luft ⟨vanl. med partikel⟩: papperen blåste bort; trädet har blåst ner; fönstret blåste igen; flaggstången blåste omkull b) bildligt råda uppståndelse: det har alltid blåst kring den berömde advokaten
KONSTR.: ~ (bort el. igen el. ned el. omkull el. på)
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. blasa, bläsa; gemens. germ. ord, besl. med lat. flare 'blåsa'

Visst har det blåst ovanligt mycket i sommar? Men det känns ofta mer som ishavsvindar än sommarvindar — ändå är det Carl Larssons målning "Ute blåser sommarvind" som jag kommer att tänka på, och visan med samma namn som jag ofta nynnat på denna sommar.



Om visan skriver Wikipedia så här:
Ute blåser sommarvind är en vaggvisa som diktades av Samuel Johan Hedborn. Den publicerades första gången i Poetisk kalender 1813 som utgavs av Atterbom. Den var då tänkt att sjungas till Fiskeskärsmelodin. Ursprungligen var texten tänkt för vuxna, men Wendela Hebbe tog 1845 med den i Svenska skaldestycken för ungdomoch snart blev det en barnvisa.  Hedborns dikt innehåller 10 strofer, men i Tegnérs tonsättning, som är den mest bekanta, är femte och sjätte stroferna inte med.

Om målningen kan du läsa här.

I dag för 100 år sedan

porträtt målat av

Carl Larsson

valdes Selma Lagerlöf, som första kvinna, in i Svenska Akademien. Hon fick stol nummer sju.

Grattis Carl!

Carl Larsson (1882)

28 maj 1853 - 22 januari 1919

Om brevskrivning

och att formulera sig

Brevskrivning, 1912

Carl Larsson

.Två av mina brevvänner är mycket unga — och nu talar jag om gammeldags brevvänner som skriver handskrivna brev.
Ruth är ung men kanske inte mycket ung längre, eftersom hon fyller tretton år i augusti. Vi har brev-växlat i ungefär fem år nu. Hon är min väninna Naomis yngsta dotter, och skriver prydliga innehålls-rika brev som är en fröjd att få. Naomi har talat om att hon skriver en kladd först, och frågar om hon inte vet hur ett ord stavas, men ingen får läsa hennes brev — varken de hon skriver eller de hon får av mig. Hon saknar aldrig ämnen att skriva om, hon berättar om skolan, om vardagslivet hemma — som alla amish barn förväntas hon ta' del av allt arbete både inomhus och i trädgården. Jag är säker på att hon är både bättre husmor och trädgårdsarbetare än vad jag är.

Kalle är min andra brevvän. Han är nio år och gravt dyslektisk, att läsa och skriva är en kamp för honom. Det hela började för ungefär ett år sedan när han ta-lade om hur han avskydde att läsa och skriva. Så jag föreslog att han och jag skulle rita brev till varandra — han är mycket konstnärligt begåvad, och nappade genast på förslaget. Bara nu de senaste månaderna har han börjat skriva korta, i regel felstavade, mening-ar i sina brev. Och hans mamma berättar att han är stolt som en tupp när han med möda kan läsa de få meningar jag skriver i mina brev.

Vad vill jag då säga med detta? Jo, att barn kan bli duktiga på att formulera sig om de får en chans och massor med uppmuntran. Ja, Ruth behöver inte så mycket uppmuntran — hon är liksom resten av familj-en verbal och tycker att det är roligt att uttrycka sig i skrift.
Jag har jämnåriga vänner som inte kommit längre än till "hur-mår-du-jag-mår-bra-brev". Så man kan inte skylla all dålig svenska på datorer. Men jag kunde inte låta bli att jämföra mina unga brevvänners brev med ett blogginlägg jag snubblade över häromdagen.
Kvinnan som har bloggen beskriver sig som lika känd som kungen — och honom har jag ju hört talas om, men den här kvinnan var en helt ny bekantskap för mig. Hon lär ha skrivit böcker — och jag undrar i mitt stilla sinne om någon tvättar hennes manus eller om de ges ut som hon skriver. Det inlägget jag hittade beskriver hennes jul och får mig att tänka på upp-satser man skrev i mellanstadiet, där det givna ämnet var "Mitt jullov".

Nu är julen över, och det var en bra jul. Barnen blev nöjda över sina klappar, vilket är skönt. Jag måste säga att det var inte det lättaste att köpa julklappar men nu är det gjort.

Vi åt och drack gott, sen dansade vi och hade det roligt med barnen.

I eftermiddag ska vi åka hem till min mamma och träffa min släkt och äta kalkon.

Hur har er jul varit?

Fick ni några fina julklappar?

Det blev en riktig gran, Kungsgranen ska vara bäst då den inte ska barra. Sen är den mycket finare än en vanlig, tycker i allafall jag. Jag fick frågan om vad granen kostade och den kostade 700 kr.

Pausmusik

Skalorna

Carl Larsson

1853-1919