”Money? Well, money is a secondary matter. All philosophies and all religions agree that money is mere dross, filthy lucre. Rise superior to it.”
läser jag i en bok av Grant Allen, en bok som jag inte kan bestämma mig för vad jag tycker om.
Men meningen fick mig att en stund filosofera kring inställningen till betalningsmedel.
Penningen är rund
vandrar fort all stund.
Skriv-Robert uppmanar oss att dela med oss av en mening, som drabbat oss under veckan.
Pengar kan nog kallas "a secondary matter". Om man inte har nån brist på dem, alltså.
SvaraRaderaIntressant radioprogram häromdagen, i p1:s Plånboken, om hur det känns att inte ha tillgång till digitala betalmedel, alltså swish, betalkort, bank-id, etc. Man betraktas som suspekt om man kommer dragandes med kontanter. Numera kan man inte ens betala en parkering med kontanter, så det har uppstått en skuggekonomi, där den som har en parkeringsapp betalar, givetvis mot en kontantavgift, med ett extra påslag för tjänsten. För dem som har det knapert känns nog aldrig pengar som oviktiga.
SvaraRaderaJag minns hur provocerad jag blev när en bekant som vad väl stadd vid kassa sa "Äsch pengar är så tråkigt, pengar ska man inte bry sig om, dem ska man bara ha." Själv hade jag just under den perioden råkoll på vartenda öre, eftersom jag inte hade så gott om dem. Men jag teg, fegt nog.
Min mor fick det lite bättre ställt vid pensionsåldern, och efter att ensam tagit hand om den yngsta tonåringen. Nu hade hon make som delade på utgifterna, typ hyra och sånt. Hon sa alltid:
SvaraRadera”Jag har aldrig haft pengar, jag vet inte vad jag ska göra med dem.”