Thuar Hans
Gudskelov att hammarön finns och Hammarösjön och ångsluparne, som lätt och ledigt kunna föra en ditut. Man tröttnar på att gå och trampa på bron eller marschera i torgalléerna. Man kan inte jämt sitta i stadsträdgården och vara högtidlig. Ut i skogen vill man och se litet folkliv i frihet.
Så tänkte litet var, när pingstsolen sken över staden och brisarne kommo från Vänern med bud om den friska luften därute. Och folket strömmade ned till hamnen och packade in sig i båtarne och jag var med.
Så börjar Gustaf Frödings kåseri ”Pingst”, som du kan läsa hos Litteraturbanken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar