måndag 6 maj 2024

Mitt arbetsliv

 Dagens selfie handlar om våra yrkesval — för så har Klimakteriehäxan bestämt


What’s really important is the essence of the life lived. A college degree isn’t going to tell me how well somebody lived, now is it? Does having a boat mean you lived a good life? Or a summerhouse? What about saving each valentine your son made or even working a roadside jam stand? A million, what do they call it?—selfies—on some silly website. What does it all mean, in the end?” 

                    Kathleen Glasgow

Zusätzliche Ausbildung der Lehrer 

 Jefim Michailowitsch Tschepzow


1. Hur tidigt i livet visste du vad du ville bli? 

En del av de här frågorna har jag behandlat i tidigare inlägg — i alla fall delvis, som det inlägget som handlade om mina yrkesbortval, som får bli mitt svar på första frågan


 2. Fanns det en förebild som påverkade ditt yrkesval?  

Nej.


The Carpenter Shop of Sophy Christiansen, 1899

Maria Christine Thygesen Thymann


Sköt blott nyttiga värf; men fly odugliga yrken, 

Som bedraga sin idkares flit och löna ej mödan.


3. Har du fått sparken någon gång?  

Nej. Som egen företagare går man antingen under, eller kämpar på — jag valde det senare.


Baker Oostwaert and his wife

Jan Steen ,1658 

 A baker and his wife proudly show off their freshly baked goods. An old inscription on the back of the painting gives the couple’s name. The boy is also mentioned; he is the painter’s son. Jan Steen combined several genres in a single painting. It is simultaneously a portrait, a depiction of a profession, and a still life of bread


4. Hur ofta har du bytt jobb?  

Det beror på hur man räknar — medan jag pluggade och utbildade mig, fuskade jag i otaliga jobb, men det var oftast inga fasta anställningar.

A Sacred Profession Is Open to College Graduates

Elizabeth Olds 


5. Skulle du välja samma yrke igen om du fick chansen? 

Ja, men förmodligen med en annan inriktning.


Kellner und Garderobenmädchen 

Max Beckmann


6. Skulle du rekommendera unga att gå i dina fotspår? 

Det vete hunnan.


Idioter som med svårighet lära sig  något annat, finna stort nöje i väfnad, och hvarje barn för öfrigt lär sig det med verklig förtjusning.
ur förordet till Praktisk Väfbok tillegnad den idoga Svenska qvinnan, av Nina v. Engeström (1896)


Breakfast 

Lauritz Andersen Ring


Fruntimmer .. som äga kunskap i Bomullswäfning, eller i brist af kunskapen, lust att lära yrket .. kunna få emploj wid en i godt stånd uppsatt Fabrik.
En tidningsannons 1821



10 kommentarer:

  1. när barnen små, bakade jag några limpor varje söndag, det enda som syntes av det jag gjorde.
    Så är det väl med många yrken och liv, inte mycket som syns utåt.
    Kunskap syns inte heller, känns inuti, inte tungt att bära.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hannele,

      Bättre börda         bäres ej
                 än mycket mannavett
      är väl en god tumregel.
      När det gäller det dagliga plocket, så märks det bara när det inte blir gjort.
      Margaretha

      Radera
  2. Jag visste inte tidigt vad jag ville bli. Hade högtflygande planer om att bli sångerska. Det failade om man säger så.. :-P

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hanna,
      Somliga tycks veta precis vad de vill, och utan omvägar se till att de kommer dit.
      Men jag undrar om inte de flesta av oss går omkring med en blandning av orealistiska drömmar och mer vardagsnära alternativ för dagarna när drömmarna visat sig bara vara drömmar.
      Margaretha

      Radera
  3. Jag som trodde att jag kände dig bra fick ändå lära mig lite nytt. Vi var ju ändå kollegor rätt länge, det var roliga tider som jag tänker på ibland.
    Träffar ju gamla, ja faktiskt gamla, elever ibland, då känner jag mig urgammal, då pratar vi ofta om den tiden som vi jobbade ihop.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kicki,
      Frågan är hur väl man kan känna en annan människa — och hur mycket än oraklet i Delfi tjatade om självkännedom (gnothi seauton), så vete 17 hur väl någon känner sig själv.
      Jo, jag vet hur ålderstigen man kan känna sig när de man bytt blöjor på plötsligt sitter i riksdagen. Men kul hade vi då, i forntiden.
      Margaretha

      Radera
  4. Inte klokt så tiden springer iväg, det känns som igår när vi hälsade på dig i Burgtor, på väg tillbaka från Norge.
    En fantastisk arbetsplats som jag tror att du bloggat om, fast jag inte hittar det nu.
    Du väljer verkligen fina arbetsplatser och spännande arbetskamrater!
    kram från Mette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mette,
      Att hålla jämna steg med tiden är nog omöjligt.
      Ja, tiden i Lübeck var oförglömlig.
      Om du skriver in Lübeck i sökrutan, så kanske du hittar inlägget du letar efter — eller möjligtvis viola gamba, så kanske du hittar det.
      Margaretha

      Radera
  5. Hörde av Maja att du har problem med uppkopplingen igen. Kanske kan du läsa våra kommentarer medan du väntar på att bli uppkopplad.
    Jättekul att läsa, upptäcker flera sidor hos dig som jag inte kände till. Samtidigt som du inte skrivit vad jag trodde du skulle skriva om, som allt Christie berättade om när ni pluggade tillsammans.
    Love and hugs,
    Debbie

    SvaraRadera
  6. Debbie,
    Nej, det var nog mer jag inte skrev om, än vad jag skrev om. Det var ju inte mina memoarer det gällde.
    Bäst jag skyndar mig att få det här på plats innan uppkopplingen tar semester — igen.
    Margaretha

    SvaraRadera