The Kitchen, 1948
Pablo Picasso
1. Den kryddan (förutom salt och peppar) använder jag ofta:
Curry, (hemgjord när jag har tillräckligt med energi), spiskummin, kummin & kardemumma.
Jag är nog periodare, så det varierar tid från annan.
2. Den kokboken rådfrågar jag ofta:
Jag är som sagt periodare, om jag överhuvudtaget använder kokbok blir det kanske ”The Mooswood Cookbook”, som jag redan skrivit om, eller ”More-with-Less Cookbook”, suggestions by Mennonites om how to eat better and consume less of the world’s limited food resources.
Och det händer att jag använder mig av Anna Bergenströms brödrecept.
The Bread is Baked
Peter Seal
3. Den köksprylen är jag glad att jag har:
Assisten, är väl vad de där tunga otympliga maskinerna kallas — nu när det inte är så mycket bevänt med mina händer är jag så tacksam över assistenten som min mamma köpte på 60-talet. Eftersom jag bakar allt matbröd själv får den stå framme.
4. Den köksprylen använder jag så sällan att jag borde göra mig av med den:
En äggkokare och en riskokare är två presenter jag gott klarar mig utan.
5. Det är viktigt för trivseln i mitt kök:
Krukväxterna och en fönsterbänk där vänner gärna kryper upp medan jag brygger teet (mycket mer bjuder jag inte på längre)
6. Den prylen gör mitt kök speciellt:
Är inte säker på att mitt kök är så speciellt, men alla som besöker mig första gången kommenterar storleken (5 x 5 meter).
kardemumma gillar jag i bakverk, kanske i nån indisk gryta, färdig curry finns i många olika. Kokböcker är ju som historieböcker. Äggkokare används nästan varje dag, blir perfekta ägg varje gång!
SvaraRaderaTe & skorpor är gott!
Hannele,
RaderaJag löser hellre gamla kokböcker än lagar mat!
Ägg äter jag så sällan att äggkokaren hinner bli ordentligt dammig mellan varven.
Margaretha
SvaraRaderaDet är det hemtrevligaste kök jag vet! God mat, goda vänner och alla dessa samtal och minnen!
Stor kram från Mette
1
Mette,
RaderaJa, jag gillar mitt slitna gamla kök — med de rätta vännerna blir det perfekt!
Margaretha
Jag får också så småningom ett större kök, rejält stort och med gamla stora fönster - varit en dröm länge. Visar bilder förhoppningsvis om en dryg månad.
SvaraRaderaOch krukväxter - ett måste för trivseln <3
Carita,
RaderaKanske är det i lyxigaste laget att ha ett så stort kök, men jag är glad över det.
Margaretha
Oj, ditt härliga kök!
SvaraRaderaVerkar som vi använder samma kokböcker, om vi använder några.
Tur att assistenten fortfarande fungerar så du kan fortsätta baka ditt goda bröd!
love and hugs,
Debbie
Debbie,
RaderaJa, det är härligt, vi sitter ju ledigt 10 - 12 personer där, och då går det ändå att ställa in ett extra bord. Fast hos mina amishvänner var vi väl aldrig så få kring bordet. Mellan 16 och 20 personer var nog det vanliga.
Bara tanken på att laga mat till så många gör mig trött nu för tiden!
Men jag är glad att jag fortfarande kan baka.
Margaretha
SvaraRaderaSå kloka ni var som insisterade på att behålla den gamla inredningen!
Jag har grannar som nyss rivit ut sitt kök, som inte ens var 10 år, svårt att veta vad man ska säga när de börjar tala om det nya köket.
Har ingen av de kokböckerna du talade om. Läste det länkade gamla inlägget, så många kokböcker du har.
Maja,
SvaraRaderaJag har nog vänner som inte förstår min kärlek för mitt gamla rätt slitna kök — men huvudsaken är väl att jag är nöjd!
I somras hade jag besök av den mannen som växte upp i huset, han ville visa barn och barnbarn alla ställen som betytt mycket för honom. Han var glad att vi reparerat varsamt.
Förstår inte själv hur alla dessa kokböcker hamnat i mitt kök.
Margaretha
Trevligt att få titta in i ditt kök, så flitig du är som bakar hela tiden! Jag har en matberedare som jag är glad för, lite modernare dock än din från 60-talet (min mamma hade en sån och älskade den).
SvaraRaderaRiskokare har jag aldrig varit i närheten av att skaffa, som tur är har ingen gett mig en i present heller ....
Klimakteriehäxan,
RaderaNär man är så grinig som jag är, och inte nöjer mig med brödet från konsum (ja, jag vet att det inte heter så längre), och ica så är ja pocka’ te å baak (i min by ”niger” man på vokalerna).
Ja, assistenten duger ju inte till mycket mer än att knåda bröd — om man inte vill mala kött och stoppa korv. Och det vill jag inte!
Riskokaren har jag aldrig förstått vitsen med, men jag lyssnade på kina-podden och förstod att svenskarna som bott i Kina, värderade sina kokare högt. Jag provade att koka soppa i min, vilket hade varit OK om den inte hade stänkt soppa över halva köket.
Margaretha
På den bänken vill jag sitta och prata med dig medan du fixar teet, riktigt te! Det ser så mysigt ut.
SvaraRaderaTänker på dig varje gång jag använder din kokbok, jag gör quichen ofta och så salladerna. Särskilt om jag har dukat på din duk.
Kaja,
SvaraRaderaDu är välkommen!
Kul att höra att de trogna gamla recepten fortfarande används — just de recepten återkommer jag också till.
Margaretha