Färgsprakande fredag / 50
5 timmar sedan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Min blogglista
-
-
Sånt irriterar mig!16 timmar sedan
-
Hotfullt bemötande1 dag sedan
-
Om UD och om att vara människa1 dag sedan
-
-
-
Lurad – igen!3 dagar sedan
-
-
Sex timmars arbetsdag5 dagar sedan
-
Fadäs med lyckligt slut5 dagar sedan
-
Det kastades sten och det rann blod2 veckor sedan
-
Lite om vårlovet3 veckor sedan
-
Jag säljer mina (folk)musikböcker3 veckor sedan
-
BiS nya styrelse och debatt i mars månads nyhetsbrev4 veckor sedan
-
-
Långban - Svens bio6 månader sedan
-
Nytt år igen!1 år sedan
-
Julvantar1 år sedan
-
Harvesting Raspberries3 år sedan
-
Goddag yxskaft!3 år sedan
-
marzo 20204 år sedan
-
-
-
Furry Friday!5 år sedan
-
Windhoek, Namibia5 år sedan
-
När kontrollen blinkar blå5 år sedan
-
-
Språkpolitik6 år sedan
-
Gesäll=Bref6 år sedan
-
Ylle och Johnny7 år sedan
-
-
-
5-5-158 år sedan
-
Nu drar jag igång igen9 år sedan
-
På nyordslistan!9 år sedan
-
Blyinfattat glas, del 39 år sedan
-
Samma vy som förut9 år sedan
-
Det är vår!10 år sedan
-
Jag håller mig på mattan11 år sedan
-
Gåvor12 år sedan
Ett väldigt vackert instrument. Du spelar alltså själv?
SvaraRaderaMinns du Anton Karas "Harry Lime Theme" ur filmen Den tredje mannen?
Christina,
SvaraRaderaDet är väl främst Harry Lime Theme man tänker på när man hör konsertcittra - i alla fall är det så för mig.
Nej, tyvärr räcker varken min fingerfärdighet eller musikalitet till. Föregående generation fick så mycket musikalitet att det bara blev en fingerborg kvar till mig. Men jag har en lärobok i den ädla konsten. Lärobok är kanske att ta' i ett häfte, som förmodligen är tillräckligt för den som har rätt talang...
Margaretha
jag trodde att du va jätte musikalisk. Dom programmen du ordnade var så fina. Det lucia programmet ni hade när alla hade olika färg på dräkterna tyckte jag var jättefint.
SvaraRaderakramis från ellen
Ellen Dellen,
SvaraRaderaMan behöver inte kunna hålla ton för att tala om för folk vad de ska göra. Vi hade jättemånga urmusikaliska ungar så den delen behövde jag inte bekymra mig om.
Margaretha