kyndelmäss

 If Candlemas Day be fair and bright

Winter will take another flight.

If Candlemas Day be cloud and rain

Winter is gone and will not come again.

Det är bara att hoppas att denna brittiska förutsägelse ska gälla även här i Sverige — för gör den det så betyder det att vi i mina trakter, kan bereda oss på en tidig vår.

The Presentation in the Temple, 1502

Raphael

b

kyndelsmässodagen [çyʹndəls-] (ombildning av latin miʹssa candelaʹrum ’ljusmässa’ (av candeʹla ’ljus’) i anslutning till svenskt dialektalt kyndel ’bloss’, i sin tur en bildning till kynda’tända’)(NE)

En helgdag som inte firas i någon större utsträckning hos oss — kanske för att många av oss har svårt att förlika oss med tanken bakom kyrktagning. 

Händelsen, som härrör från judisk tradition, skulle ha ägt rum på den 40:e dagen efter barnets födelse. Fyrtio dagar efter den 25 december, som är dagen på kyrkoåret då minnet av Jesu födelse firas, blir den 2 februari som också bär namnet kyndelsmässodagen i den svenska almanackan.

Sedan 1772 firas kyndelsmässodagen i Sverige på söndagen som infaller 2-8 februari, såvida det inte är fastlagssöndagen då. I så fall infaller kyndelsmässodagen föregående söndag. från Wikipedia

Hade den arma modern haft oturen att föda ett flickebarn, hade hon varit dubbelt oren och fått vänta i 80 dagar, innan hon fick komma tillbaka till kyrkan.

c

Vet du inte vad du ska servera för mat till middagen i dag? I så fall fall kan jag ge dig två alternativ, crepés eller boxty — båda delarna traditionella rätter för denna dag.

'Boxty on the griddle, 

boxty on the pan; 

if you can't make boxty, 

you'll never get a man'."

I dag för 68 år sedan

Earth provides enough to satisfy every 

man's needs, but not every man's greed. 

                                                 Mahatma Gandhi

mördades Mahatma Gandhi av Nathuram Godse, en hinduistisk fanatiker, som inte kunde tåla att Gandhi sökte samförstånd med Indiens muslimer.

Bibliotek

till grek. biblion 'bok' och thēkē'förvaringsplats

 bibliotek (grekiska bibliothēʹkē, av biblio- och grekiska thēʹkē’förvaringsrum’), en på visst sätt ordnad samling av böcker, tidskrifter, handskrifter eller andra dokument som i allmänhet förvaras i för ändamålet anpassade lokaler och sköts av speciell personal; termen används även om själva lokalen.
                                                           ur NE

Jag kan tänka mig att de flesta av er tycker att ovanstående definition av ett bibliotek, är tämligen självklar — och kanske framkallar den inre bilder av barndomens bibliotek.

Men dagens bibliotek ser inte längre ut som barndomens bibliotek, jag läser ett blogginlägg om Stockholms nyaste bibliotek, där man gallrat ut ungefär 80% av det gamla bokbeståndet. 

Istället för böcker finns där det senaste i teknikväg och sköna sittplatser (liggplatser?). Jag tycker att det är utmärkt att det finns platser där man kan ägna sig åt alla teknikens nymodigheter (somliga rätt ålderstigna vid det här laget), MEN jag gillar inte att det sker på böckernas bekostnad!

Naturligtvis är det en kostnadsfråga — att både ha bibliotek och "teknotek", är förmodligen mer än de flesta kommuner klarar av. Hur man skulle kunna få råd med båda delarna är mer än jag kan svara på, jag vet bara att jag inte längre trivs på mitt lilla bibliotek, där böckerna fått maka på sig, till förmån för datorer. Och jag är inte ensam om den känslan, besökarna till biblioteket har minskat betydligt, och inte ens personalen tycker att det är roligt att vara där. Personal som inte har någon som helst datorkunskap och alltså inte, vid behov, kan hjälpa besökarna som inte bemästrar tekniken.

"A library is not a luxury but one of the necessities of life." 

                                              Henry Ward Beecher  

Bortglömda,

ibland föraktade.

Vem läser Jeanna Oterdahl

nuförtiden? 

 Tänk så många bortglömda människor det finns — både sådana som varit kända och andra som framlevt hela sitt liv tysthet, kända bara av ett fåtal. Jag kan bli vemodig när jag tänker på all kunskap, levnadsvisdom och livsberättelser som gått förlorade i glömskans hav. Och nog är det synd att vi dömer — och dömer ut — med dagens kriterier för ögonen, och med bristande kunskaper. För vi kan sällan tillräckligt om den tiden i vilken boken eller musiken skrevs, eller tavlorna målades.

Vem minns Berta Wilhelmson

idag? Målad av maken Carl.

Det är förresten inte bara människor som glöms bort, vårt språk är i ständig förändring, vare sig vi samtycker eller ej. Ofta snavar jag över ord, som inte längre används — och ibland, till min stora glädje, möter jag ord som jag aldrig hört tidigare. Även om det oftast går att förstå vad de betyder, så är ju en del av nöjet att slå upp och förhoppningsvis få veta lite om ordets ursprung.

d

I dag har jag ägnat mig åt en tämligen bortglömd författare, Elisabeth Kuylenstierna-Wenster, (1869–1933). I en tid när emancipationsidéerna började ta form, vacklade Elisabeth, i sitt skrivande, på gränsen mellan det traditionellt kvinnliga och kvinnans rätt till sitt eget liv. Men för ögonblicket har jag intresserat mig mer för språket än innehållet i hennes böcker.

I "Gungfly" från 1903 läser jag:

O, hvad hon nu tackade honom för dessa omsorger, hvad han tydligt lärt henne förstå, hur en mans ömhet äger mera själfull innerlighet än tiotals kvinnors hyppjande smekningar.

I NE finns inte ordet hyppja, men SAOB skriver bland annat:

HYPPJA hyp³ja², v. -ade. ( hyp(p)- c. 1755– 1921. höpp- c. 1755)

[sv. dial. hyppja, eg.: hoppa; jfr nor. hypja, vippa upp o. ned, hoppa; till HOPPA v.¹,]

[HYPPJA.v 1]

1) (numera bl. i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) vara beskäftig (utan att egentligen uträtta ngt), fjäska. 

[HYPPJA.v 2]

2) (†) krusa o. fjäska (för ngn). Unga herrar, som hyppja för de fattiga flickorna, men gifta sig med de rika. KNORRING Shizz.II. 1: 303 (1845).  

Avledn. (till 1):

– HYPPJA , f. (†) kvinna som är beskäftig (utan att egentligen uträtta ngt). SCHULTZE Ordb. 1937 (c. 1755).

Tycker du att namnet låter bekant, har du kanske läst någon av Elisabeths alla flickböcker, vilka hon skrev rätt sent i sitt liv. "Ungdomen på Hällesund" kom 1919, där hittar jag ännu ett nytt ord, klimpra.

där de under barocktiden lär ha gått några Tollingar och klimprat på luta.

Även det, ett ord som jag blev tvungen att vända mig till SAOB för att hitta.

KLIMPRA klim³pra², v. -ade. vbalsbst. -ANDE.

[jfr d. klimpre, spela på stränginstrument äv.: spela dåligt, klinka; av t. klimpern, skramla, klinga, klinka, spela dåligt på gitarr l. piano, ombildning av klempern, med samma bet., eg.: hamra på plåt (om plåtslagare), till klampe (se KLAMP, sbst.¹)]

[KLIMPRA 1]

1) (i sht i vitter stil, föga br.) utan större färdighet spela (på stränginstrument o. d.), klinka; äv. mer l. mindre bildl., särsk. i uttr. klimpra på lyran o. d., i fråga om författande av dålig vers, fuska i versmakeri. (Han) hade .. klimprat på guitarr.   När något ungt skaldegry klimprar på lyran.  

Samhället (är) icke just något orgelverk, ehuru mycket det trampas och klimpras. THORILD 5: 206 1794.

[KLIMPRA 2]

2) (tillf.) klinga med en spröd ton; anträffat bl. i bildl. anv. Ett par kreolfranska fraser, dem hon .. kom ihåg, klimprade vemodigt som spelet ur någon trampad leksak. HALLSTRÖM Händ. 34 (1927).

Hon, han, den eller det

 Aware

D. H. Lawrence

v

Slowly the moon is rising out of the ruddy haze, 

Divesting herself of her golden shift, and so 

Emerging white and exquisite; and I in amaze 

See in the sky before me, a woman I did not know 

I loved, but there she goes and her beauty hurts my heart; 

I follow her down the night, begging her not to depart. 

Att lära sig svenska som andraspråk, är inte helt enkelt — men man slipper åtminstone lära sig om ett ord är maskulinum eller femininum. I moderna ordlistor anges det inte ens — något jag kollade när jag i morse läste dikten ovan, och började fundera över om inte måne betraktas som femininum i svenskan. För att få min misstanke konfirmerad, vänder jag mig till "Svenska språkets ordförråd" från 1891

 (som jag berättat om tidigare). Visst är det så, men jag tror inte att man i dag talar om månen hon, de flesta av oss säger nog månen den.

Fick mig att fundera över vad man gått efter när ett substantiv tilldelats sitt genus. Somliga ord kan man tycka är självklart det ena eller andra, även om stockholmare lär föredra maskulinum — även om kor

Och när min mor på 30-talet, på en tysklektion frågade hur i all värden en hongök kunde vara "der Kuckuck", fick hon sig en skrapa, eftersom frågan ansågs oanständig.

 Så drar jag mig tillminnes att jag någonstans läst att redskap och saker som används av män, blev femininum. Det är nog allom bekant att man säger hon om båtar — men när det kommer till mina vävstolar, har jag alltid talat om dem som realgenus (lär visst kallas utrum nu för tiden). Eftersom vävning betraktades som en kvinnlig sysselsättning uppfattades vävstolen förr som maskulinum.

Undrar vad Vincent van Goghs vävare kallade sin vävstol.

Mentalhygien

"Idioter, som med svårighet lära sig något 

annat, finna stort nöje i väfnad, och varje 

barn för öfvrigt lär sig det med verklig förtjusning."

 Nej, jag påstår inte att Penelope var en idiot, snarare tvärtom, även om jag är säker på att det finns de som har svårt att förstå hur hon kunde hålla hoppet uppe under tio år. Själv har jag svårt att förstå hur hon under den tiden orkade väva baklänges varje natt. Alla som väver, vet hur trist det är att repa upp det du redan vävt. För att inte tala om hur illa varpen far av att du gång på gång repar upp det vävda — Penelopes varpgarn måste ha varit av yppersta kvalitet om den tålde den behandlingen under tio år.

 

Det var när jag letade efter en vävnota i Nina von Engeströms "Praktisk vävbok tillegnad den idoga Svenska kvinnan" från 1896, som jag återigen läste hennes förord, och gjorde den reflektionen att fullt så enkelt är det kanske inte att "stilla den inre oron och finna frid och glädje". Så här skriver hon:

 _ _ _ "Att väfnadsarbetet är nyttigt för själ och kropp vitsordas af alla, som försökt det.  För den unga och glada är det en fröjd att genom eget arbete befordra hemmets trefnad, det må nu vara nyttiga saker, som behöfas inom ett hem, såsom lakan, duktyg, handdukar, möbeltyger, kapptygrt, kostym- och klädningstyger för vinter och sommar åt far, mor, syskon m.fl.; eller ock prydnadsarbeten för dem som hafva tid och råd att efter behag använda sin tid dertill.

För de bedröfvade och lidande blir väfstolen snart en god vän, som hjelper igenom svåra tider, då menskligt deltagande kan göra så litet för att hjelpa den lidande. Väfningen kan taga hela vårt intresse, sjelfa ljudet af de regelbundna väfslagen stillar den inre oron och bidrager i sanning att så småningom återgifva frid och glädje.

Väfningen ger oss stoff till många allvarliga tankar. Ett exempel: man har kommit underfund med en större eller mindre synd hos sig sjelf och det ges ej annat val än att gå till dess rot för att kunna upprycka den. På samma sätt är det med hvarje minsta fel i en väf: förgäfves bjuder man till att öfverskyla det; man måste noggrant taga reda på hvaruti felet består och afhjälpa det.

Professor Kjellberg, öfverläkare vid hospitalet för sinnessjuka i Upsala, ansåg väfarbetet så helsosamt, att han uttalade som sin åsigt, att; ”om menniskorna väfde mera, skulle ej hospitalen ej bli så befolkade”. Ett känt faktum är, att många sinnessjuka åter kommit i jemnvigt genom väfnadsarbetet, som mycket intresserar dem.

Idioter, som med svårighet lära sig något annat, finna stort nöje i väfnad, och varje barn för öfvrigt lär sig det med verklig förtjusning.

En stor lycka vore det i sanning om undervisning i väfnad meddelades i folkskolorna, till stor nytta och välsignelse för det uppväxande slägtet."

Jag vet med säkerhet att inte alla som provat på att väva, håller med om att det är nyttigt för "själ och kropp", det kan driva en människa till vansinne, om man inte har den sortens tålamod som krävs därtill. Och vad kroppen beträffar, kan vävningen förorsaka både tennisarmbåge och ryggproblem.

Vad min egen mentala status beträffar, ämnar jag inte gå in på den här — men förmodligen måste man vara lite knäpp om man med öppna ögon ägnar sig åt ett så föga lönsamt yrke.

Matilda — läslycka

It's a funny thing about mothers and fathers. Even when their own child is the most disgusting little blister you could ever imagine, they still think that he or she is wonderful. 

Some parents go further. They become so blinded by adoration they manage to convince themselves their child has qualities of genius. 

Well, there is nothing very wrong with all this. It's the way of the world. It is only when the parents begin telling us about the brilliance of their own revolting offspring, that we start shouting,  "Bring  us a basin! We're going to be sick!" 

 Så börjar Roald Dahls bok "Matilda", men redan i nästa stycke får vi veta att Matildas föräldrar aldrig skulle komma på tanken att skryta över sitt begåvade barn. Nej, de inte ens talar om henne, eller bryr sig om henne — hennes osympatiska föräldrar är totalt ointresserad av sin dotter som är ett extra ordinärt barn, med en begåvning utöver det vanliga. 

Matilda tiger inte still när hennes pappa river sönder hennes lånebok eller kallar henne lögnare, när hon visar sig vara en överdängare på huvudräkning, nej, hon ger igen.

När Matilda som fyraåring läst bibliotekets alla barnböcker, ger hon sig i kast med Dickens och resten av litteraturens giganter. 

Den sympatiska bibliotekarien Mrs Phelps, hjälper Matilda att välja böcker, och de talar om vad hon har läst:

"Mr Hemingway says a lot of things I don't understand," Matilda said to her. "Especially about men and women. But I loved it all the same. The way he tells it I feel I am right there on the spot watching it all happen." 

"A fine writer will always make you feel that," Mrs Phelps said. "And don't worry about the bits you can't understand. Sit back and allow the words to wash around you, like music." 

Det här är en bok som både barn och vuxna kan ha stor glädje av — i synnerhet barn, som likt Matilda, är omättliga bokslukare.

Boken finns att läsa på nätet, men då missar man alla Quentin Blakes 232 illustrationer — förutom nöjet att läsa i en riktig bok som man kan bläddra i.  Köper du boken, som finns på Bokus, så bidrager du till "Roald Dahl's Marvellous Childrens Charity", dit 10% av författarens royalty går.

Grattis Walter!

 Walter Hamor Piston Jr.

20 januari 1894 - 12 november 1976

x

Denne synnerligen begåvade amerikanske musiker och kompositör var välkänd under sin livstid, och nog tycker jag att han förtjänar att spelas mer nu för tiden, än vad som sker. 

Han bodde i Paris mellan 1924 och 1926 där han studerade kontrapunkt för Nadia Boulanger, komposition för Paul Dukas och filol för George Enescu. Även bland hans elever syns välkända namn som Leroy Anderson, Leonard Bernstein och Elliott Carter.

x'

Gör det!

illustration från Matilda 

(en läsvärd bok av Roald Dahl)

av Quentin Blake

s

We shouldn't teach great books; 

we should teach a love of reading.
                                                              B. F. Skinner

Välj rätt lektyr

The Novel Reader, 1888

 Vincent Van Gogh

v

What we become depends on what 

we read after all the professors have 

finished with us. The greatest 

university of all is the collection of books.

                                                            Thomas Carlyle

v

Här kan du läsa ett brev från Vincent till hans syster Wilhelmina, där han talar om den här målningen.

 

Visst förstår jag

The Blue Stocking

Reginald Edward Higgins (1877-1933)

z

Book lovers will understand me, 

and they will know too that part 

of the pleasure of a library 

lies in its very existence

Jan Morris (1926-)

Välsignade vänner

Still Life with a Teapot and Books on a Table c1926     

Samuel John Peploe

b

 A book reads the better which is our 

own, and has been so long known to 

us, that we know the topography of 

its blots, and dog's ears, and can trace 

the dirt in it to having read it at tea 

with buttered muffins.

                                               Charles Lamb 

Så är det nog

The Torments of Creative Work 

Leonid Osipovich Pasternak

Mångfalden av böcker är av ondo. 

Det finns inget rättesnöre eller gräns 

för skrivfebern; alla vill bli författare, 

några av fåfänga, för att skaffa sig 

berömmelse och skapa sig ett namn, 

andra för mammons och förtjänstens skull.

                                                       Martin Luther

Upplyftande tankar

Quentin Blake

b

A well-composed book is a magic 

carpet on which we are wafted to 

a world that we cannot enter in 

any other way 

                         Caroline Gordon (1895-1981)

Stapelvaror?

Bookshelves, 1879

Study for "Edmond Duranty"

b

När det ligger staplar av böcker överallt i 

mitt bibliotek, på golvet, i stolarna o.s.v., 

så beror det på att det nästan är omöjligt 

att låna bokhyllor.
                                       Mark Twain 

Istället för GPS

 Vid mitt besök i kallgarderoben hittade jag, förutom det jag var på jakt efter, sex sverigepussel. Jag lade omgående det i den översta asken, och kände hur reslusten smög sig på. Det är inte större än att jag kan ha det i knäet medan jag kör — men det har nog hänt en hel del med vårt vägnät sedan dessa pussel sågades, så hörs jag inte av på ett tag så har jag kanske kommit på avvägar. Eller letar efter de sevärdheter som är utsatta på kartan

Grattis Girolamo!

Girolamo Francesco Maria Mazzola 

11 januari 1503 - 24 augusti 1540

c

eller Francesco

eller Parmigianino, som han nog var mest känd som, denne konstnär från Parma.

Han dog redan som trettiosjuåring — men nog ser han äldre ut på självporträttet ovan, som han målade samma år som han dog. Han hade nog inget årskort på ett gym, och var förmodligen ingen renlevnadsman — "He had led a tumultuous, nonconformist life and, as is the fashion of most geniuses, died young." står det att läsa.