måndag 11 maj 2015

Varför skrattar vi?

  Som jag "vid ett flertal tillfällen" sagt, hittar jag mycket spännande i bokhyllorna — spännande är kanske inte rätt ord, men väldigt många av böckerna väcker minnen och tankar till liv. Som alla jordnära böcker som skrev på 70-talet, de handlar om allt från odling till hemgjort hårschampo, ofta var de handskrivna som Molly Katzens "Moosewood-kokböcker". 
 Men vad är det som får oss att dra på munnen och komma med kommentarer om foträta skor och månskensbönder, så fort den perioden kommer på tal? Och det från folk som var med, och som hade foträta skor och komposterade sitt avfall. 
 Så finns det ju de unga som inte var med — och som nu ser 70-talet genom rosafärgade linser (oätliga). De som uppfinner hjulet på nytt och bloggar om hur man groddar frön, lagar sina kläder och inför ett köpstopp i familjen. 
 Jag har lite svårt att förstå det märkvärdiga i att inte handla annat än det nödvändiga — fattigt folk har i alla tider levt så.

Upplagd av kl.

7 kommentarer:

  1. Mette11 maj 2015 kl. 16:44

    Det är konstigt för precis som du säger så är det ju många som vill leva ekologiskt och nyttigt nu igen. Inte långt härifrån är det några ungdomar som har ett slags kollektiv och odlar grönsaker. Fast de har andra jobb också, i alla fall en del av dem. I höstas handlade jag av dem några gånger.
    kram från Mette
    P.S. Undrar hur många som minns Fridolf Rudin?

    SvaraRadera
    Svar
    1. em12 maj 2015 kl. 16:21

      Mette,
      Ju längre man lever, inser man att "intet är nytt under solen".
      Kul att det finns unga som kastar sig in i odlarbranchen.
      Så du kunde placera citatet - bra!
      M

      Radera
  2. Äventyret framtiden12 maj 2015 kl. 14:52

    Det går i cirklar hela tiden. Vi pratade om det för någon dag sedan när vi insåg att Flower Powerepoken tycks vara på gång igen. Nu får vi lära oss av de yngre vad vi ville lära de äldre tidigare. Ungefär.
    Karin som inte vet vem Fridolf Rudin är men som ska ta reda på så hon vet :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Äventyret framtiden12 maj 2015 kl. 14:55

      Jamen visst vet jag ju! Trodde att han hette Rohdin men så var det ju inte.

      Radera
    2. em12 maj 2015 kl. 16:29

      Karin,
      Det är ju lite synd att man så ofta måste börja om från början! Vissa tankar skulle må gott av att få leva och utvecklas.
      Och jag förstår fortfarande inte vad det är som får oss att småle lite nedlåtande när 70-talet kommer på tal. Skäms vi för att vi var en del av det?
      Man måste nog vara svensktalande för att veta vem Fridolf Rhudin var. Museet om honom fyller faktiskt 30 år snart.
      M

      Radera
  3. Viola_T13 maj 2015 kl. 16:01

    Visst var man yngre och involverade i förra "gröna-vågen". Det var trevligt och roligt att den kommer igen, bara så dumt att den över huvud taget tog slut på 80-talet. Nu måste de unga lära sig ånyo samma sak som var allemanskunskap före vkr II.

    SvaraRadera
    Svar
    1. em16 maj 2015 kl. 14:13

      Viola,
      Ja, man kan undra varför - om det var tid för den omtalade pendeln, att slå över, eller om det bara var de ungas vanliga motvilja mot att göra som föräldrarna gjorde.
      Margaretha

      Radera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)