lördag 2 maj 2015

Lloyd

 Jag behöver en ny nyckelring och vet att jag sett flera stycken någonstans, så jag beger mig på nyckelringsjakt och hittar snart — inte den jag tänkt mig, utan en mycket äldre, som jag inte ens minns att jag sett tidigare. 
Men bilmärket minns jag, i min barndom hade vi en Lloyd*.
 En Lloyd som var i betydligt bättre skick än denna, som med nöd och näppe överlevt både min, och gästande gossars rallyfasoner. 
Vad min far gjorde kvällen den 14 februari vet jag med säkerhet, för i min ägo har jag denna inbjudan till middag: 

 Lloydbilar var aldrig särskilt vanliga, 1954 såldes 1830 bilar av det märket i Sverige — av totalt 126 617 sålda bilar. Att det inte var ett status märke är lätt att förstå när man tittar på vem som köpte en Lloyd. Inga legationer köpte ett sådant simpelt fordon, inte heller något statligt eller kommunalt verk. Men 103 handelsresanden höll till godo med en Lloyd, liksom arbetare  där hittar jag 524 nyinköpta Lloydar.
  Hur vet jag nu det? Jo i fars bokhylla finns "Bilismen i Sverige 1955", rolig läsning för den som gillar tabeller och statistik. Det roar mig våldsamt att se hur man delar in bilägarna efter yrken. På den här sidan är det bara en grovindelning, som "Läkare, veterinärer lantmätare m.fl.", längst bak i boken kan man läsa vilka andra yrken som räknas dit: "diakonissa, lantmätningstekniker, länsarkitekt, massör, präst, sjukgymnast och sköterska. Bland "ej angivet yrke" och "övriga" finns bland annat baroner, friherrinnor, häradsdomare, fröknar, husägare och fotografer.
Vidare lär jag mig att i Malmöhus län har de flesta belagda vägarna, att 5600 bussar och lastbilar importerades 1954 och att nyregistreringarna sexdubblades sedan 1929.

 Tittar på min nyckelring, som initierade det här inlägget, och tänker att om jag ville samla på något skulle nyckelringar vara ett lämpligt objekt. I all synnerhet som jag redan har en bra början till en sådan samling. Men jag nöjer mig med mitt ofrivilliga samlande.
Vänder jag på "medaljen" så hittar jag lämpligt nog den helige Kristoffer som är bilisternas helgon. 

*I förstone kan det vara lite förvirrande att det har funnits två olika bilmärken med samma namn. Det jag talar om är det tyska märket, som tillverkades av Norddeutsche Automobil und Motoren GmbH.

8 kommentarer:

  1. Vad är "legerad" sköldpaddssopa?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bloggblad,
      Matlagning är långt ifrån min specialitet, jag hade inte ens undrat över legeringen innan jag läste din fråga, men utgick ifrån att det måste ha varit en kombination med något annat - jag tänkte mig närmast att den stackars sköldpaddan var (al)lierad, lierad, legerad med grädde. Så tack Karin för att du bekräftade min misstanke!
      Margaretha
      som bara kan
      tänka sig en
      levande
      sköldpadda

      Radera
  2. Vilket underbart tidsdokument! Friherrinnor, fröknar och fotografer i alla länder, förenen eder...

    Visserligen är det skönt att fixeringen vid titlar upphört, men ett visst informationsbortfall innebär det ju onekligen.

    Och Bloggblad, jag är ingen expert på sköldpaddssoppa, men legera, eller liera, användes ibland i soppsammanhang och brukar betyda redning. Undrar om det var äkta sköldpadda?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,
      Visst är det skönt att titlar försvunnit - men jag tycker nog att man fortfarande är ofattbart fixerad vid vad folk, inklusive man själv, arbetar med - eller har för tjusiga släktingar. Man behöver sällan sakna den informationen - kan man inte visa upp en stilig yrkestitel, kan man ju alltid skryta med hur enkla förhållanden man kommer ifrån.
      Tack för soppinformationen! Jag är rädd för att det var en riktig sköldpadda som fått sätta livet till. Googlar och läser att det till och med finns en sort som kallas soppskölpadda.
      Margaretha

      Radera
    2. Tack! Nu lärde jag mig något nytt. Igår legerade jag nässelsoppan med både "kräm fräs" och avocado. Fast det visste jag inte...

      Radera
    3. Bloggblad,
      ja inte var det min förtjänst att du lärde dig något nytt!
      Med så mycken god legering, kanske till och med nässlor smakade bra!
      Margaretha
      som försöker
      utrota
      sina nässlor

      Radera
  3. Ni minns väl Steve med Lloyden, eller?
    Polis Karlsson i Höör hade på 1950-talet en Lloyd. Det minns nämligen maken som växte upp där. Den var av plywood liksom Goliat och DKW. En gång körde polis Karlsson upp jämsides med maken som kom på sin moped och konstaterade att nu gick det i 38 km/tim. Släpp litet på gasen, blev den enda kommentaren.
    Nässelsoppa äter jag av artighet om jag blir bjuden, att laga skulle inte falla mig in. Svårartat barndomstrauma (såna små bränns inte! Plocka!) gör att jag inte befattar mig. Föräldrar kan vara hur korkade som helst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Olgakatt,
      Nej, jag har ingen aning om vem Steve med Lloyden var - vilket får mig att misstänka att det var något som förekommit på TV.
      Vår Lloyd var tillverkad efter -53 då man övergick till stålkonstruktion.
      Polismannen Karlsson tycks ha varit en förnuftig karl!
      Jag har aldrig behövt plocka nässlor, men har ändå ingen som helst längtan efter denna nyttiga soppa.
      Margaretha

      Radera