There are perhaps no days of our childhood we lived so fully as those we spent with a favorite book.
Marcel Proust
Glasklart med färg
1 timme sedan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Min blogglista
-
-
Hushållets loggböcker3 timmar sedan
-
Mankemang och ljuspunkter4 timmar sedan
-
Fjäril på många språk8 timmar sedan
-
-
Förförelsesamhället4 dagar sedan
-
Hur man eventuellt kan slippa inbrott4 dagar sedan
-
Mössen1 vecka sedan
-
Mina texter på annat håll2 veckor sedan
-
Oktober 20242 veckor sedan
-
Partiledaren och judehatet5 veckor sedan
-
2007 Den broderande barnbibliotekarien på Stinsen2 månader sedan
-
Nya villkor för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning4 månader sedan
-
Behöver växa en liten bit till5 månader sedan
-
-
Långban - Svens bio1 år sedan
-
Nytt år igen!1 år sedan
-
Julvantar1 år sedan
-
Harvesting Raspberries4 år sedan
-
Goddag yxskaft!4 år sedan
-
marzo 20204 år sedan
-
-
-
Furry Friday!5 år sedan
-
Windhoek, Namibia5 år sedan
-
När kontrollen blinkar blå6 år sedan
-
-
Språkpolitik6 år sedan
-
Gesäll=Bref7 år sedan
-
Ylle och Johnny7 år sedan
-
-
-
5-5-159 år sedan
-
Nu drar jag igång igen9 år sedan
-
På nyordslistan!9 år sedan
-
Blyinfattat glas, del 39 år sedan
-
Samma vy som förut10 år sedan
-
Det är vår!10 år sedan
-
Jag håller mig på mattan11 år sedan
-
Gåvor12 år sedan
Tänk, det har han verkligen rätt i! Jag minns flera böcker från kindergarten jag kunde helt förlora mig i för att inte tala om alla senare....
SvaraRaderaNu pratas det om bristen på bemannade skolbibliotek. Ett sånt har jag aldrig haft tillgång till, har du?
Men stadsbibliotek har jag nyttjat till bristningsgränsen. I småskolan hade fröken en låda vi kunde låna ur - den avverkade jag på ett par veckor. Den skulle räcka hela terminen. Så det fick bli stadsbiblioteket flera gånger varje vecka för man fick bara låna två ynka böcker i taget. Snacka om beslutsångest när man ville ha minst 6.
Jag tror inte citatet gäller bara barndomen, f ö.
Olgakatt,
RaderaJo, jag har nog haft tillgång till skolbibliotek - och bra sådana, med engagerade bibliotekarier. Men naturligtvis gick jag till stadsbiblioteket också. Jag har ett svagt minne av att man bara fick låna tre böcker, när jag började låna där, men att man snart fick låna så många man orkade släpa hem.
Fullt så försjunken i en bok, som jag var som barn, blir jag nog inte längre - tyvärr.
Margaretha
jag hade en hemligt plats på mormors vind (bakom skorstenen)där jag satt och läste på regniga dagar. där upplevde jag fantastiska äventyr och drömde hemliga drömmar.
SvaraRaderasweet m, you're in my thoughts and prayers. hugs!
Tack Debbie!
RaderaRoligt med den sortens läsminne du har.
Mindre roligt att min dator inte vill skriva, fast jag trycker på tangenterna - blir det tyst är det därför.
Margaretha
Du får inte försvinna! Kan inte din datorgubbe hjälpa dig?
SvaraRaderaNär Debbie berättade om sitt hemliga ställe kom jag ihåg att min bästa vän och jag låg och läste med ficklampa i en koja vi byggt av granris.
jättekram från Mette
Mette,
RaderaMin kompis och jag försökte bygga en koja, men den blev inte särskilt bra - bara stickigt med allt granris som ramlade ned på oss. Så min kusin och jag sov i ett litet tält utanför huset. På dagarna var det kvavt och trångt, men vi envisades ändå med att ligga där och läsa.
Datorn mår bättre i dag - måtte det hålla i sig. Jag känner inte "datorsnubben" så väl att jag vill be honom om hjälp när jag vet att han har mycket att göra. Dessutom vet jag aldrig, om jag kan ägna mig åt honom när han har tid. Jag rår inte över min tid.
Margaretha