söndag 8 januari 2012

Med musiken i blodet



Upplagd av kl.

7 kommentarer:

  1. Äventyret framtiden8 januari 2012 kl. 13:09

    :D, det gick inte att ta miste på!

    Karin, eldare idag

    SvaraRadera
  2. olgakatt8 januari 2012 kl. 13:33

    Eller så var ljudet pålagt efter hundens minspel och taktnickande.....
    Men det ser väldigt kul ut i vilket fall som helst.

    SvaraRadera
  3. em8 januari 2012 kl. 15:02

    Karin,
    Så söt och taktfast!

    Olgakatt,
    Så talar den sanna vetenskapskvinnan!
    Frågan är bara hur man fick jycken att småle med jämna mellanrum - genom att slå takten med en favoritleksak?

    Margaretha

    SvaraRadera
  4. Lisette8 januari 2012 kl. 18:48

    Jag håller en rejäl slant på att det är fejkat! men det gör det inte det minsta sämre! Härlig rytm hos den goldisen!
    Påminner mig en gång om en liten skolelev som med glittrande glada ögon kom till mig och berättade: I nästa vecka ska vi få en Golden River!

    SvaraRadera
  5. em8 januari 2012 kl. 21:22

    Lisette,
    Hur det än förhåller sig är det en rolig filmsnutt!
    Din roliga skolhistoria fick mig att minnas en annan, som inte har ett dugg med saken att göra).
    Mor fick en nyinflyttad elev, som det första hon läspande sa' var: "min moster är drottning i Askersund).
    Margaretha
    som har -9,7°

    SvaraRadera
  6. saga9 januari 2012 kl. 15:05

    Jag tror inte att det är fusk. När jag var liten hade vi en kungspudel som bar sig nästan likadant åt. Han satt bredvid pianot när mamma spelade och nickade takten. När hon slutade så la hon upp en tass i mammas knä och puttade med nosen på hennes arm.

    Jag reser nog mycket och är med om mycket, men det mesta kan jag inte berätta om, så det blev inget bloggat. Jag har funderat på att börja med en ny blogg bara för familjen och vännerna, men jag har inte bestämt mig ännu.

    SvaraRadera
  7. em9 januari 2012 kl. 16:09

    Saga,
    Kul att höra! Får mig att tänka på min dvärgpudel (en stor dvärgpudel!) som ylade när jag spelade blockflöjt - han var nog mer musikalsik än jag! Han ylade när han hörde orgelmusik också - vilket jag också är frestad att göra.

    Lova att berätta om du börjar blogga - och jag får tillträde!
    Ska försöka få ordning på de inlägg du frågade efter.
    Margaretha

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)