Slumpstövel

och andra slumpmässigt påträffade ord. Nåja, så värst slumpmässigt är det väl inte, när det väl slumpat sig så att jag hamnade där.

Dressmakers With A Mannequin In Pink      

Louis Valtat

I sin debut roman "Astarte", 1931, skriver Karin Boye, i kapitlet "Ylle":

Fröken Jansson klär skyltdockorna i den stora modefirmans fönster. Årets mod är tweed, blåspräckligt, svart-och-vitspräckligt, brunspräckligt. Lätta promenaddräkter, praktiskt enkla, med en  liten slät sportshatt – självförsörjande, arbetsamma, sakliga, för kontoret, men också för promenaden på Strandvägen och förmiddagens rundgång i butikerna.

Ett mod uppstår inte av en slump. Det är tidens  ande, som speglar sig i modets växlingar, tidens och den unga generationens egenartade lynne och ideal. Den enkla förmiddagskjolen, som inte får  bli för lång, talar om den yrkesskickliga kvinnan,  mannens kamrat i arbete och sport. 

(En läsvärd bok som kritiserar konsumtionssamhället – i synnerhet modeindustrin)

 The Lollipop,1855

 James Campbell

Men hos Bellman har ordet en annan betydelse i hans "Lust-Spel"från 1790:

Mor Bobbi, till Maja Lisa:

Min vackra Hennes Nåd, kom, köp af mina bär!

Maja Lisa: Nej, vackra min Madame!

Mor Bobbi: Det sista slumpen är;

Man kan af deras saft de skönsta viner prässa

och jag minns plötsligt något som ungarna på Södermalm sa till kompisen som bara hade lite kvar av sitt godis: " jag kan väl få smarra på slumpen". Alltså en förfrågan om att få det lilla som var kvar, eller åtminstone få slicka på det. Virus och bakterier struntade man blankt i — och att tvätta händerna ansågs nog av de flesta som en överloppsgärning.
Det här var de betydelser som jag redan kände till, men att det är, eller var, ett ord som användes av byggnadsarbetare, är en nyhet, som jag knappast kommer att få användning av:

SLUMP slum4p, sbst.2, r.; best. -en.

Etymologi

[av (amerik.) eng. slump, nedgång l. fall (i pris o. d.), sättmått; etymologiskt identiskt med SLUMP, sbst.1]

byggn. om mått vid beräkning av konsistensen hos färsk betong, varvid betongen hälles i en stympad kon (sättkon) som lyftes o. massans ögonblickliga förkortning (uttryckt i mm, cm l. tum) mätes, sättmått. En betong som hade 3—4″ slump. ByggnVärld. 1956, s. 443

Slumpstövel däremot syns mig som ett synnerligen användbart ord! I all synnerhet som det inte har använts på några hundra år, och ingen, i synnerhet inte den tilltalade uslingen, kan ta illa upp om de inte förstår innebörden av ordet.

SLUMPSTÖVEL, m.

Etymologi

[ssg med STÖVEL ss. nedsättande personbeteckning; förra leden är sv. dial. slump, slusk o. d., till slumpa, vara slampig (se SLUMPA)]

(†) odugling, usling, kräk l. dyl. MStenbock (1704) i KKD 12: 228. Hon säger, at hon wil häldre dö, än gifta sig med et gammalt Sängwrak, en Stockfiol, en Hwarulf, en Slumpstöfwel. Knöppel Blindeb. 14 (1746).

 Scoundrels 1898 

Emil Nolde