Alla dessa borden

October Afternoon, 1897

 J. Francis Murphy

som ju inte finns i pluralis, i alla fall inte officiellt, för jag talar inte om bord utan fastmer om allt jag borde göra. Personligen tycker jag borde är värre än måsten, för de senare måste man ju hugga tag i förr eller senare — oftast senare. Men borden har en tendens att hänga över en, ända till man inser att det enda vettiga är att beta av åtminstone några av dem.

Här sitter jag och tittar ut på en blåsig och hösttrist dag och tänker att jag borde gå ut och gå — men jag har bara ingen lust.

Jag har ett antal mejl som jag borde skriva — men jag har bara ingen lust.

Dammsugaren står beredd att vandra runt i huset tillsammans med mig — men jag har bara ingen lust.

Där finns dukar och handdukar att fålla, stickningar och vävar att avsluta för att inte tala om det tunga trädgårdsbordet som ännu inte kommit en decimeter närmare garaget — och listan slutar inte här, men det gör jag.

Och vi har uppenbarligen alltid bort göra saker, i svenskan har ordet funnits sedan äldre fornsvensk tid — för att inte tala om att redan Sokrates sade till sin vän Kriton något i stil med att han vid sin höga ålder inte borde gnälla över att slutet närmade sig. Nu var det förstås Platon som lade de orden i Sokrates mun när han skrev dialogen Kriton.

Naturligtvis går det inte att jämföra min situation med Sokrates, så jag får väl masa mig ut. 

böra

bö`ra verb borde bort, pres. bör 
ORDLED: bor-de

1 lämpligen eller med rätta eller nödvändighet skola utföra viss handling, vara på visst sätt e.d. (enl. ngn norm, egen el. annans); i uttr. för uppmaning, förbud m.m. {→behöva 2, 3skola 3}: man bör göra sin plikt; han bör inte resa; du borde gå dit; det borde vi ha tänkt på
BET.NYANS: ofta försvagat, med innebörd av vänlig uppmaning ⟨mest pret.⟩: han borde skriva sina memoarer; den filmen borde du verkligen se
IDIOM: (det är alldeles) som sig bör (det är helt) i sin ordning
KONSTR.: ~ INF
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. böra; inhemskt ord med germ. släktskap; urspr. 'hända; tillkomma'; besl. med bära, börja