The Cobbler
Alexander Austen, 1859 - 1924
Min polska väninna Weronika och jag läser Fogelströms "Mina drömmars stad" (i en lättläst upplaga) tillsammans, för att hon ska få träna sin svenska. Trots att den är på lätt svenska så är det gott om ord som inte längre är så vanliga, och ibland får jag tänka till ordentligt för att kunna förklara vad ett ord betyder — engelska tar vi bara till i yttersta nödfall.
I dag kom vi till det stället där Henning får hyra ett rum, eller rättare sagt en madrass i ett rum, hos kolbärararen Storsäcken. När Henning bestämt sig för att flytta in hos Storsäcken kommer brännvinsflaskan fram:
"Hennings värd hällde upp och sa: Det tar vi oss en skomakare på. Affären var uppgjord."
Cheers
Gaetano Bellei, 1857-1922
Någon gång för länge sedan har jag nog hört det gamla uttrycket, och det var ju inte svårt att förklara vad det innebar — men när Weronika ville veta varför man sa skomakare, hade jag inget svar. Nu har jag konsulterat husets referenslitteratur, utan att hitta någon förklaring, och på nätet är det lika illa. Någon som vet?
Det fanns en restaurang i Stockholm på 1800-talet som hette Skomakare-källaren. Kan det komma därifrån?
SvaraRaderaTack för tipset Helena, det skulle ju kunna vara en anledning.
RaderaLäser på nätet att restaurangen låg vid Slottsbacken, och att den var omtyckt, så säkert kände alla till den på den tiden.
Margaretha
Jag har faktiskt frågat runt lite grann om skomakaren men ingen har något annat svar än att kärt barn (supen) har många namn. Men det Helena skriver låter som en bra förklaring på varför den kallas skomakare.
SvaraRaderaKarin
Karin,
RaderaHelenas teori låter ju rimlig. Naturligtvis behövs väl inga samband, om man tänker på alla andra mer eller mindre rumsrena namn som används om supen.
Margaretha