när man får frostknölar på själen och bilen inte startar, då finns det bara en sak att göra — att återvända till bokhögarna.
Till novellhögen för att vara exakt. Jag har inte slutat läsa noveller, men ju fler jag betar av på utmaningslistan, ju svårare blir det att hitta sådana som passar in i utmaningen. Men än har jag många böcker, både i datorn och på köksbordet, att gå igenom.
Gutenberg är en, i det närmaste, outtömlig källa att ösa ur — där uppstår egentligen bara ett problem, det är så lätt att spåra ur. Det kommer så mycket annat spännande i min väg, att jag ideligen kommer på mig med att klicka mig iväg i nya riktningar.
En av dessa riktningar är att handleda presumtiva författare — det är uppenbart att det i alla tider funnits människor med författardrömmar för hos Gutenberg hittar jag 27 böcker som riktar sig till dem. (Kanske har det blivit fler sedan jag gjorde min lista för några år sedan). Nu kan man diskutera värdet med den sortens böcker, men det är intressant läsning, och eftersom jag inte har några ambitioner i den vägen finner jag det nöjsamt att läsa dem. Många av råden förefaller goda, och jag önskar understundom att fler så kallade författare hade studerat dem.
Här finns två böcker som handlar om novellskrivning:
Short Story Writing, A Practical Treatise on the Art of The Short Story av Charles Raymond Barrett (1898)
och
Writing of the Short Story, av Lewis Worthington Smith, 1902.
d
Båda böckerna refererar till kända författare, här får jag många lästips, men går också i detalj in på såväl skrivandets hantverk som tänkande:
To the aspiring writer this book may seem to be merely a catalogue of "Don'ts", the gist of which is, "Don't write"; but that is to misread me. Short story writing is not easy, and I cannot make it so, even if I would; but it is far from my purpose to discourage any person who feels the Heaven-sent call to write, and who has the will and ability to respond to it. But that call is but a summons to labor—and to labor the severest and most persistent. To one who comes to it but half-heartedly, illy prepared, shirking its requirements, I can predict certain failure; but to the earnest, serious, conscientious worker, I would say a word of hope. The promotion from the rank of amateur to the dignity of authorship may be long in coming, but it will come at last. Fame, like all else that this world has to give, depends largely upon downright hard work; and he who has the courage to strive in the face of disappointments will achieve success in the end. (Barrett)
The Art of the Story.—However abstract the thinking of civilized man may become, "all our intelligence," to quote Ladd's "Outlines of Physiological Psychology," "is intelligence about something or other, ... resting on a basis of sensations and volitions." Difficult as it is and difficult as are the problems involved in its construction, the story is from some points of view the most elementary of literary forms. It is concerned directly with matters of sensation and volition. If it is to play upon our emotions, it must revive sensations and volitions, make us in some degree part of the action. Experience is at once its warp and woof, but while it gives us new experiences, it must, in connection with them, revive old ones and so become tangible and real for us. (Worthington Smith)
En sak är klar, man ska vara mycket motiverad för att ge sig i kast med båda böckerna för att sedan försöka omsätta sina nyvunna lärdomar i praktiken — och i motsats till Barrett, är jag inte överygad om att alla kommer att lyckas.
jag har undrat vad som gnagt och gjort ont på min själ, nu vet jag - frostknölar. Tack för diagnosen, är noveller enda sättet att undvika dem?
SvaraRaderaDebbie,
RaderaEn kombination av god litteratur, te, brasor och goda vänner - intaget i stora doser - brukar lindra besvären. Det skadar inte att slänga in en och annan promenad heller.
Låt mig veta hur det går!
Margaretha