min Hannibalina har inget
med inlägget att göra, annat
än att hon är en elefant
xvEn bok fylld av främmande dofter, men även lukten av svett och avlopp, maträtter och djur som jag aldrig hört talas om, namn som jag inte kan uttala och så Ganesha, en "elefantvalp" som polismannen Chopra får av sin farbror samma dag som han går i pension.
Det var Ganesha som fick mig att läsa den här boken trots att det är en deckare, nu när jag läst drygt halva boken har jag ännu inte bestämt mig för om jag gillar den eller ej. Som deckarrecensent är jag nog inte särskilt tillförlitlig, men elefantdelen gillar jag, liksom doften av Indien.
Vaseem Khan som är född och uppvuxen i London, arbetade i Indien undr tio år, innan han 2006 återvände till England. "The Unexpected Inheritance of Inspector Chopra" är första boken i en planerad serie om Chopra och hans elefant.
Jag har precis läst ut den boken, och tänker absolut köpa nästa bok i serien, som jag tror är på gång. Jag tyckte väldigt mycket om den, men jag är ju deckar fantast!
SvaraRaderaHittade din blog när jag letade efter artiklar om flerspråkighet bland barn, och skrattade gott åt alla stolta föräldrar som tror att deras barn är unika. Det ser jag dagligen!
Nu har jag suttit alldeles för länge och läst din trevliga blog, kanske borde arbeta lite innan det är dags att gå hem.
Välkommen till bastmattan Bettan,
RaderaJa, språkinlärning är ett fascinerande kapitel - liksom föräldrar!
Jag såg att nästa bok i serien snart kommer, men jag avvaktar nog, trots att jag faktiskt gillar boken.
Margaretha