lördag 29 maj 2010

Listverk

Preparing for the Grand Attack, or A Private Rehearsal
of the ci-devant Ministry in danger,
published by Hannah Humphrey in 1801
James Gillray, 1756-1815
.
1 lis`ta subst. ~n listor
ORDLED: list-an
• (papper med) ordnad förteckning över personer el. andra företeelser i ngn grupp: minneslista; närvarolista; passagerarlista; prislista; rollista; väntelista; en ~ över alla deltagarna; en lång ~ med frågor
BET.NYANSER: a) spec. förteckning över valbara kandidater: spränglista; partierna går i detta distrikt fram med en gemensam ~ b) spec. äv. cirkulerande papper som man kan anteckna sig på om man vill delta i viss aktivitet, opinionsyttring e.d.: skriv ert namn på ~n om ni vill ha tidskriften!
IDIOM: svart ~ (hemlig) förteckning över misshagliga personer eller företeelser
KONSTR.: en ~ (med el. el. över ngra)
HIST.: sedan 1629; av ty. Liste, fra. liste, ita. lista med samma bet., urspr. 'smal pappersremsa'; jfr list 2


2 list långsmalt, ribbliknande (trä)stycke som fästs på föremål för att dölja fog el. för isolering, prydnad m.m. {→ribba}: fönsterlist; golvlist; taklist; tätningslist
BET.NYANSER: a) utvidgat bård, band b) om smal jordbänk för odling av vissa växter: blomlist; gurklist
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. -list i pärlolist 'pärlkant'; gemens. germ. ord; urspr. samma ord som 1lista

lis`tig adj. ~t
ORDLED: list-ig
• som har förmåga att finna oväntade utvägar som (vid konkurrens e.d.) kan lura medtävlare; såväl med positiv som negativ värdeladdning {→förslagen, klurig, lurig, slug 1}: illistig; han är ~ som en räv; de ~a inbrottstjuvarna lyckades undvika larmet
BET.NYANS: om handling o.d.: ett ~t drag av världsmästaren; en ~ undanmanöver; en ~ utväg
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. listogher 'skicklig; kunnig; svekfull'

Jag är en så'n där listig typ som skriver listor — som jag slarvar bort innan jag prickat av hälften av vad som står på dem. Började dagen med att skriva en lista, och försökte att få det viktigaste överst. Men det är lögn att rangordna — allt är ju lika överhängande. Det är ungefär som att packa, man vill ha allt överst i väskan.

MATTA
räkningar
bild åt margaretha
äggvita
mejl — jennifer, elisabeth, mary, ruth, maureen, annbritt, peter, per, pia, alissa
brev — esther, doreen
vävnota åt wendy

Som synes kommer inte sådana oväsentligheter som städning, trädgårdsarbete och tvätt med på min lista — det ingår i det kroniskt dåliga samvetet som jag gör mitt bästa att förtränga, utan att lyckas särskilt bra.
Den första punkten handlar inte om en golvmatta utan betyder att jag omgående ska skriva till min väninna Matta (Marjatta) som till vår stora glädje kommer hit i sommar.

Någon som har ett förslag på vad man gör med tre äggvitor, när man inte gillar maränger? Tänkte ett ögonblick göra mer mandelmassa, men har inte tillräckligt med mandel hemma.

pack`a verb ~de ~t
ORDLED: pack-ar
SUBST.: packande (till 1--3), packning (till 1--3)

1 stoppa in viss (förhållandevis stor) mängd av (ngt) i ngt förvaringsutrymme, särsk. väska e.d. {→stuva 1}: ~ kläderna i resväskan; ~ ner böckerna i portföljen; ~ köttet i frysen
BET.NYANSER: a) med konstruktionsväxling stoppa in viss (förhållandevis stor) mängd föremål i: ~ resväskan full med kläder; ~ frysen full b) med partikel äv. med omkastad betydelse: ~ upp kläderna ur väskan; ~ ur väskan; han har inte hunnit ~ upp ännu
KONSTR.: ~ (in el. ned el. upp el. ur) (ngt) (ADVL), ~
ngt (med ngt)
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. pakka; av lågty. och ty. packen med samma bet.; till packe

pack`e subst. ~n packar
ORDLED: pack-en
• samling föremål som ligger tätt tillsammans {→bunt, bylte}:
en ~ tidningar; en ~ broschyrer
BET.NYANSER: a) om sammanpressad mängd av ngt enhetligt material: skinnpacke; tygpacke b) ibl. med bibetydelse av stor mängd:
hela packar med sedlar
KONSTR.: en ~ (ngt), en ~ (med ngt)
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. pakke; av lågty. packe med samma bet.; av omdiskuterat urspr.; jfr gepäck, paket


6 kommentarer:

  1. Stek och lägg på smörgås, gärna knäckebröd - det gör inget att gulorna fattas, det är gott ändå! Toppa med kryddgrönt och kaviar!

    SvaraRadera
  2. Tack Olgakatt, det låter som en god idé (minus kaviar!).
    Det som irriterar mig är att jag brukar läsa massor med recept där det ska vara bara vitor - men nu när jag vill ha ett är de som bortblåsta.
    Margaretha

    SvaraRadera
  3. Sufflé?
    Bra grund till sådana.
    Fast det låter enklare med Olgakatts förslag; jag skulle nog välja det istället.
    Karin

    SvaraRadera
  4. Karin,
    Jag lutar nog åt det enkla!
    Dessutom tycker mor att äta sufflé är som att sticka ut tungan genom fönstret - och jag är böjd att hålla med.
    Amerikanska recept vimlar ju av mjuka kakor med 13 ägg och 17 äggvitor (nästan) men eftersom vi inte heller är några kakmonster, så är ju inte heller det aktuellt. Griniga, är vad vi är!
    Margaretha

    SvaraRadera
  5. Tänkte också på mjuk kaka/muffins som du skriver ofta innehåller fler äggvitor än hela ägg. Mycket med proteiner i äggvitan så jag är benägen att hålla med olgakatt ovan.
    Min arbetskamrat i USA köpte äggvita på tetrapak (Terta Pak?) och mixade med i blåbärssmoothien. Ibland slog han till med äggulor på tetrapak. Inget som lockar mig men det är förvisso ett tips på vad göra av överblivna äggvitor.

    SvaraRadera
  6. Åsa,
    Egg substitute är ju tämligen vanligt i USA, dels för att man har rätt mycket salmonella där, men också därför att att man tror att det är så mycket hälsosammare. Jag tycker alltid att det är så märkligt med all "lätt-recept" där man nästan inte använder något fett men har helt absurda sockermängder.
    Margaretha

    SvaraRadera