tisdag 23 december 2008

Svenskt konsthantverk

Posten kom nyss, förutom alla trevliga julkort kom TIDSKRIFTEN SVENSKT KONSTHANTVERK och en del böcker som jag beställt. Nu krävs det självdisciplin om jag ska kunna lägga allt det trevliga åt sidan och vara huslig.
För den som är intresserad av konsthantverk kan jag verkligen rekommendera Svenskt konsthantverk, välskriven med vackra bilder och intressant information.

Nu ska jag ta' mig själv i kragen och ägna mig åt det som jag talat om i flera dagar, lemon curd. Se'n tänkte jag försöka mig på Simple Citrus Pie — ett recept jag hittade häromdagen.

Musmys

The Erratic Rat
0
There was a ridiculous Rat
Who was awfully puffy and fat.
“I’ll carry,” he said,
“This plate on my head,
’Twill answer in place of a hat.”
0
And then he remarked with a frown,
“I suppose that I must have a gown;
I’ll make me a kilt
Of this old crazy-quilt,
To wear when I’m going to town.

“And of course, though the weather is warm,
It may be there’ll come up a storm;
An umbrella I’ll make
Of a caraway cake,
It’ll match with my whole uniform.

And I’ll carry a bottle of ink
In case I should wish for a drink;
And this flat-iron so sweet
I’ll take with me to eat,
And now I am ready, I think.”
0

Ur "The Jingle Book", 1899, av Carolyn Wells
med illustrationer av Oliver Herford

måndag 22 december 2008

Så gick det med husligheten



När brödet nästan var (skulle ha varit) färdiggräddat märkte jag att ugnen hade dött. En säkring hade gått och det tog en stund innan jag fixat det. Limpan verkade misstänkt degaktig och tung så jag stoppade in den i ugnen igen. Men det blev ändå en rätt degig historia. Ska försöka rosta det i morgon och se om det hjälper.

Till lemon curden kom jag aldrig — men granen är huggen. Den är rätt späd så det blir spännande att se hur det går med de stora tunga äpplena — undrar om jag skulle kunna gröpa ur dem....


Julkorten ramlar in och dörren är nästan slut. Redan förra julen tänkte jag att jag skulle väva en slags matta att sätta upp korten på — men tror nå'n att det blev av? Fast nu vet jag i alla fall hur den ska se ut, får se om jag får till det före nästa jul.

Fick just den här länken av en väninna — något för dem med barnasinnet kvar.


Julklappsbestyr







Så där ja, nu behöver jag bara ett
snyggt kort att sätta på paketet.


Allt är under kontroll nu kan julen komma.
GOD JUL
&
GOTT NYTT ÅR
önskar
Åskar
och hans människa

Musmys

Ur "Punky Dunk and the Mouse", 1912
av anonym författare
0

Snip-snap! went the trap — Wasn't that a mishap!
Punky's black little paw was inside.
He leaped and he jumped and he ran and he bumped—
And the Mouse sat and laughed till he cried
.
0






söndag 21 december 2008

Vem har ätit upp alla Cox Orange?

Mål. af Henriette Sjöberg
avbildningarna utförda efter frukter,skördade vid Ramlösa
nära Hälsingborg 1903 och erhållna från herr N. P. Jensen
0
SVENSKA
FRUKTSORTER
0
I FÄRGLAGDA AVBILDNINGAR
0
50 ÄPPLEN, 25 PÄRON, 15 PLOMMON
0
utgivna av
SVENSKA TÄDGÅRDSFÖRENINGEN
under redaktion av
AXEL PIHL OCH JACOB ERIKSSON
0
ANDRA UPPLAGA 1924
0
Jag behöver små röda äpplen — men de senaste åren har jag inte fått tag på Cox Orange. Finns de inte längre?
Eftersom vi har levande ljus i granen behöver jag små äpplen att hänga i ljushållarna — för att balansera ljusen.

Med jämna mellanrum kommer en lastbil körande med potatis, äpplen och sylt. Den stannar vi systembolaget och där flockades vi kunder i morse för att få våra behov tillgodosedda. Vi väntade och väntade och en efter en troppade de presumtiva kunderna av. Bilen skulle komma halv tio — klockan elva var det bara jag och en annan liten tant kvar och till slut gav också vi upp. Jag traskade iväg till ICA och valde ut de minsta Ingrid Marie jag kunde finna. De är på tok för stora — men vad gör man? Att börja odla Cox Orange är lite sent påtänkt.

Väl hemma pustade jag ut innan jag började skyffla undan all ackumulerad bråte som samlats runt min sköna blå stol. Se'n hade jag tänkt vara lite huslig men den mesta luften hade gått ur mig. Jag fick nöja mig med att röra ihop en "date loaf" medan jag värmde den begagnade middagsmaten.
Receptet härstammar från min tid i Kanada, där dadlar inte är lika säsongsbundna som här. Jag har alltid tyckt att kakan smakar jul och även om jag gör den när andan faller på — så fallar andan oftast på så här års. Det är en bra present, många som inte gillar dadlar gillar ändå kakan.
Nu hoppas jag att energin rinner till under natten för jag har skållat mjöl och kokat hel dinkel för att kunna baka bröd efter frukost. Helst ska ångan räcka till en sats lemon curd också.

Musmys

Från "Tom, Dot and Talking Mouse and
Other Bedtime Stories", 1916,
av J. G. Kernahan and C. Kernahan
0
Now at eight o'clock every evening Tom sat down at the round wooden table, and ate his bread and cheese by the light of a tallow candle inserted in the neck of a bottle. And every night at this time there crept out from a crevice near the cupboard a tiny brown mouse, covered with flour-dust. This little mouse seemed eager and hungry, but it never ventured near the traps where the alluring cheese smelt so deliciously. It would wait for Tom to drop a crumb, and then would dart after it and frisk away into its hole, to return and watch again for another crumb. This happened night after night, till Tom began to watch for the little creature with some eagerness. The sound of its tiny scampering feet on the floor would call up a feeling of pleasure like that which one feels when the knock of a dear friend is heard on the door.
0
Det här är vad du har att se fram emot Christina!
0
Från "The Tale of Mrs. Tittlemouse
av Beatrix Potter

lördag 20 december 2008

Musmys


Med anledning av Christinas julgäster (Familjen Mus) så började jag leta igenom förådet av musbilder — och letade rätt på en del nya. Så jag tänkte komma med en miniserie med musbilder. Vad passar bättre än att börja med "The Mouse and the Christmas Cake" av anonym författare och illustratör. Den som vill läsa hela boken som är mycket kort, kan göra det här.


Från "The Tale of Dickie Deer Mouse" av Arthur Scott Bailey
med illustrationer av Diane Petersen.

Kaffelapp till mor


Om mamma skall sätta in varma kaffepetter direkt på bordet, behöver hon en extra trevlig kaffelapp att ta i det heta handtaget med. Du kan lätt sy några stycken; det blir en utmärkt julklapp! Klipp ut en sexuddig stjärna av vitt tyg och tråckla fast den på en bit rutigt bomullstyg. Sy sedan fast stjärnan med langettstygn runt om och sy ett korsstygn i mitten.. Kaffelappen kan vara cirka 12x12 cm. och man lägger ihop flera lager av tyg, som man sedan langetterar ihop efter kanterna. Ett band till hängare sys fast i ena hörnet. Se ill. överst till vänster på föregående sida.
Svenska Journalen n:r 47, 1936

fredag 19 december 2008

Oh, fröjd

vi såg nästan solen i dag
0
vår backe är helt snö och isfri. Kruxet med att handla i vår lilla by är att många affärer har lunchstängt — på olika tider — och biblioteket öppnar först på eftermiddagen. Men jag fick till det så nu har jag just kraschlandat i min blå fåtölj — oändligt tacksam över att jag inte behöver handla annat än livets nödtorft. Det var ansträngande nog. Mest tid tog det att köa i kassorna — och på bibban måste vi ju stri' e' stunn, och det ta'r ju tid. Nu ska ingen tro att vi är osams, i den här delen av landet betyder stri' bara att man samtalar.
Nu sitter jag här som den berömda åsnan mellan mina böcker och försöker att bläddra i sju stycken samtidigt.
Elin Wägners biografi om Selma Lagerlöf i två band
Strindbergs systrar berätta om barndomshemmet och om bror August (1926)
Herta Hilfons, minnenas vind — vilken bilderbok!
och två maffiga band av Signums konsthistoria:
Konsten 1845-1890
Karl Johanstidens konst

Hörs jag inte av på några där har jag gått vilse i konsten.

Julklappstips 1936


En virkad kudde måste vi naturligtvis ha till omväxling med de andra handarbetena. Det är roligt att virka och går både fort och lätt. Här ha vi en kudde av frottésilke som kostar uppritad och med färgförklaringar kr. 6:25. Till den rullade kanten används brun mocka och likaledes till kuddens baksida. Mockan kostar 1:80 och storleken på hela kudden är 40x40. Kudden sys med olika färger i brunt, beige och terra. Skulle ni vilja ha andra färger så uppgiv vilka ni vill ha när ni beställer kudden.
Svenska Journalen n:r 47, 1936Svenska Journalen n:r 47, 1936
Ja, det står faktiskt att den virkade kudden sys med olika färger!
Kuddens totala pris blev 8:05, det motsvarar 217:44 kronor. Det var nog inte alla som hade råd med!
Att räkna ut penningvärdet gjorde jag hos Kungl. Myntkabinettet.

torsdag 18 december 2008

Inte mycket till julstök


Det regnar — och jag gläder mig. Kanske kan jag komma ned på byn för egen maskin om vår backe blir isfri och den frusna snövallen i infarten töar bort. Det är komplicerat att åka färdtjänst när man ska till många ställen och får tunga paket på alla ställen. Inte nog med att man måste släpa runt alla pryttlar, man måste räkna ut i förväg hur lång tid allt ska ta', och veta var man ska bli hämtad.
Biblioteket har mejlat och frågat om jag vill ha utsorterade böcker — så där har jag en stor låda, på apoteket hr jag 10 kg och på posten som numera inte är posten, har jag tre tunga paket. Och så mat som ska räcka året ut. Inte behöver jag julstöka för att hålla igång.

Förmiddagsteet ta'r lång tid nu när julkorten ramlar in, de ska beskådas och prickas av — dessutom väcker de flesta korten slumrande minnen till liv och vi blir lätt nostalgiska innan måltiden är över.
Förr klädde jag in trappuppgången med korten men det kommer inte lika många som förr så jag har riggat upp en anordning på en dörr för korten — för ögonblicket verkar det inte som dörren skulle räcka så det blir kanske en vägg i trappan i alla fall.

Dagens bak blev lyckat — nu har jag både en dinkellimpa och kornbröd.


Tidigare i dag skrev jag en stump här om ett ord som jag tycker illa om.

Julklappstips 1936


Krage till syster

En flicka som inte är alldeles bortkommen med nål och tråd, kan sy en liten trevlig krage till julklapp åt lilla syster. Vi se på bilderna här två olika kragar, som äro försedda med broderi mitt fram i gles langettsöm. Hur det går till att sy langett syns på bilden till höger på föregående sida. Kragen kan vara vit med broderi i färg, men den kan också vara av något kulört tyg. På en mörkblå ylleklänning t. ex. kan man sy en krage av samma mörkblå tyg och brodera med vitt eller rött ullgarn; det ser trevligt ut. Det finns många sätt att variera med tyg och med färg och vad mönstret till själva kragen beträffar, så har ni säkert någon förut, som kan användas att klippa efter.
Svenska Journalen n:r 47, 1936
0
När jag läser dessa gamla tidningar så kan jag inte låta bli att undra över hur många små flickor som knåpade ihop presenter efter tidningens anvisningar. Barn gillar ju att göra riktiga saker så jag kan tänka mig att det klipptes, snörptes och knåpades i stugorna.
Jag har en lövsågad ask som min pappa gjorde när han var 11 år efter en beskrivning i Allers. Den värderar jag högt.

onsdag 17 december 2008

Busenkelt bröd

I don't even butter my bread. I consider that cooking.
00000000000000000 Katherine Cebrian
0
Jo, nog var det enkelt — men det hade varit trevligt om det blivit busbra också!
Hittade ett gammalt tidningsurklipp med recept på detta enkla bröd och tyckte det där med enkelt lät så bra. Annars är jag rätt skeptisk till bröd som inte ska knådas och som bara jäses en gång. Nåja, det går att äta men är kompakt och degigt. För en gång skull försökte jag hålla mig till receptet vilket jag är dålig på — men det halp inte...


Julklappstips 1932

En liten vacker sak lämplig till julklapp och lätt att hinna med att sy på småstunder är ett broderat bokmärke. Vi se fyra olika förslag på bilden här invid. Bokmärkena sys av sidenband av tjock god kvalitet, och man broderar med silke och även — som t.ex. på märket nr 2, vilket är tänkt för en bibel — med silver- eller guldtråd. Sidenbandet längst till vänster är avslutat genom två olikfärgade bandbitar fastkantade vid varandra. Två av bokmärkena ha fransats i nedre kanten; på ett är en pärla fastsydd. — På fig. 1 se vi mönster i naturlig storlek till de fyra bokmärkena, och de kunna avkalkeras direkt ur tidningen.
0000000000000000000000000000000 Eva
Svenska Journalen n:r 49, 1932



tisdag 16 december 2008

Så såg det ut

Min far kom till Stockholm efter kriget och förmodligen är dessa bilder från hans första år här.

Slussfrågan

Efter många om och men syns nu huvudstadens riksbekanta slussfråga äntligen komma i stöpsleven. Stockholms stadsfullmäktige beslöto nämligen vid det senaste sammanträdet att godkänna ett förslag till slussfrågans ordnande, som går löst på en summa av c:a 15 milj. kr. Samtidigt fattades ett beslut om en spårvägstunnel under Södermalm för en kostnad av nära 20 milj. kr. Bilden visar, hur Slussen kommer att ta sig ut enligt det godkända förslaget. Det kan förtjäna påpekas, att den första planen till slussfrågans ordnande inkom redan för snart 30 år sedan och inemot ett 20-tal förslag under denna tid inkommit och förkastas.
Från Svenska Journalen n:r 15, 1931

måndag 15 december 2008

En isprinsessa minns

De första skridskorna hade dubbla skenor och spändes på pjäxorna. Galonvantarna väcker gamla minnen. Ett par av mors elever skulle gå ut med mig — förmodligen hade modern mycket bråttom, jag minns att hon stjälpte mig i galonbyxorna och drog på mig vantarna.
Vi var på väg till "Nytan" och när vi kom in på Närkesgatan såg en av tjejerna att vantarna i brådskan hamnat på fel hand. Tror nå'n att hon fick byta? Nehej, mamma kan inte göra fel — jag var ohyggligt förnärmad över att någon hade fräckheten att påstå något sådant. Och jag hade inte ett dugg emot att leka med tomma tummar som pekade åt fel håll!

söndag 14 december 2008

Blandade tankar

Jag fnattar runt och får ingenting gjort. Sitter och fånstirrar på skärmen och undrar vad det var som var så viktigt att få gjort i dag. Jo, jag skrev en milslång — nästan — lista i går, men tror nå'n att jag orkar gå efter den.....

Luciaminnen flaxar fortfarande runt i huvudet på mig. I småklasserna hade jag en klasskamrat som hette Lucia, hennes pappa var italienare. Hon och en flicka som hette Christel började i klassen strax innan jag lämnade den så jag lärde aldrig känna dem — men jag minns att jag tyckte att de var så söta. Det som gjorde ett outplånligt intryck på mig var att Lucia skrev så vackert — hon fick rum med sex ord på varje rad. Jag var glad om jag fick rum med ett. Lucia berättade att hennes pappa såg till att hon tränade välskrivning varje dag. Jag tror att detta var i andra klass. Och visst är det övning vi behöver — jag fick se'n en lärare som drillade mig i välskrivning, så nu kan även jag skriva vackert.
Och Lucia bjöd på pepparkakor på Lucia eftersom det var hennes namnsdag.

Det har inte blivit någon promenad i dag — i går pälsade jag på mig och gav mig ut i kylan. I dag är det betydligt mildare — men också gråare. Isen började lägga på älven i går — tunn som silkespapper. Stod jag alldeles stilla kunde jag höra hur det prasslade på älven. Så fort jag började gå dränkte knarrandet under skorna det diskreta isprasslet. Och knarrandet förde tankarna till Funäsdalen där vi firade jul ända tills jag var 25 år. Massor med roliga minnen — vilken skatt!

Nu på afta har jag lyssnat på filosofiska rummet som handlade om reklam. Det var nog intressant, jag säger nog därför att jag bara uppfattade hälften av vad som sades. Tänk om folk som radiopratar kunde begripa att de måste artikulera mer än när man sitter i goda vänners lag. Att svälja sista halvan av meningar är inte heller att rekommendera. Hur som helst startade det en mängd reklamtankar hos mig. Kanske återkommer jag till en del av dessa tankar framöver.


En del har jag faktiskt fått gjort idag — de inhemska julkorten är nästan färdiga. De flesta gå i morgon utom några få där jag klantade mig och fick adressen på fel plats. Och så har jag bakat — har inte smakat brödet än men det ser gott ut och doftar ljuvligt.Och jag är oändligt tacksam över dagens moderniteter som hushållsassisten och en ugn inomhus!

French-Canadian Woman Baking Bread in an Outdoor Oven, c.1900

lördag 13 december 2008

Luciatankar

En Lucia från Svenska Journalen 1931.
Jag är så sällan på vift att jag inte har kläm på hur man "ska" se ut. Det sitter några rätt unga tjejer i kassan på både ICA och Konsum i vår by och det har slagit mig att de ser ut som man gjorde på 60-talet. I kväll besåg jag ett Lucia program på TV och lade märke till att alla tjejerna i ungdomskören såg lika dana ut. Snedlugg som dolde halva ansiktet och lätt tuperat hår (såg det ut som i alla fall) svarta kring ögonen och ljust läppstift.
P.S. Fantastiska översättning. Kollade just nu den här texten på engelska - helt obegriplig" Lucia tankar blir "Lucia Tanks" och i den förra posten blir Dr. Rimér Dr. Packable. Annars förblir vissa ord oöversatta, varför då plötsligt förvanska ett namn????

Luciaminnen



Annika talade häromdagen om julminnen och fun-derade över varför just julen tycks få hjärnan att re-prisera tidigare jular. För mig är det inte bara jular som väcker glada minnen — nästan vad som helst från hur ljuset faller in genom fönstret till prylar och naturligtvis helger får mig att mentalt återvända till flydda tider.
Jag skulle inte ha haft en aning om vilket år jag hade mässlingen om det inte vore för att det var strax före Lucia när jag gick i första klass och jag var fruktans-värt besviken över att missa firandet. Men familjens livmedikus Dr. Rimér förstod min besvikelse och gav sitt tillstånd att jag gick till skolan på förmiddagen. En pärla var han, Dr. Rimér som långt före möjlig-heten att vara hemma för att vårda sjukt barn, sjuk-skrev min mamma när jag var sjuk. Det var inte lätt att vara förvärvsarbetande mamma till ett öronbarn; på barnkrubban (det hette så på den tiden) ville man inte ha sjuka ungar så alternativet var att ta' med mig till skolan eller vara sjukskriven själv. Lite senare kom en av mors elevers mamma till undsättning, hon bod-de bara ett kvarter ifrån oss och tog gärna hand om mig när jag var sjuk. Dagmamma innan begreppet fanns.

Jag har haft förmånen att i hela mitt liv ha varit omgiven att starka kvinnor. Lucian här ovan är en gåva från en av dem Edit Lindholm, en kollega till min mor. Den fick jag innan jag började skolan och varje år kommer hon fram på Luciadagen och får stå framme till julen är förbi. Naturligtvis talar vi om Edit då och det är säkert ett bidragande skäl till att jag minns henne så väl fast hon dog när jag var sju år.


Den som vill veta vad jag läser just nu kan få reda på det här.




fredag 12 december 2008

Hjälpsamhet

Rutan skrev nyligen om den utrotningshotade gentlemannen. Jag hade haft samma funderingar under dagen. Att jag började tänka i de banorna kom sig av att jag tog färdtjänst till byn i går för att handla och hämta apoteksvaror (de två stora lådorna). Eftersom det för tillfället inte går att köra upp för vår backe fick jag dra upp mat och medikamenter när jag kom hem. Jag har under åren åkt rätt mycket färdtjänst och sjukresor och med ett eller två undantag har jag bara mött trevliga taxichaufförer — men hjälpa till att bära är inte deras starka sida. Jag tycker inte att utländska män är bättre eller trevligare än våra svenska men de är hjälpsammare.

En av mina talanger är att packa — jag kan få ned oanade mängder i en resväska med den påföljden att väskorna blir näst intill omöjliga att lyfta. På den tiden jag fortfarande reste släpade jag alltså runt på osannolikt tunga väskor — hälften av innehållet var dessutom helt onödigt. I England och U.S.A. kom alltid någon till undsättning när jag släpade på mitt bagage (varför har/hade deras järnvägsstationer aldrig hissar och rulltrappor?) och alltid fick jag mer eller mindre vitsiga kommentarer. Smugglar du guld? Har du din mördade make i väskan? Och en utmattade herre satte ned väskan med en duns och sa': "jag ska aldrig mer erbjuda unga damer min hjälp". Priset tog nog en tysk. Jag skulle till Lübeck och klev av färjan i Travemünde för att ta' en buss in till sta'n. Från kajen leder en oändligt lång trappa upp till vägen och där stod jag med en väska som nådde mig till midjan (nåja, nästan) och undrade hur i all världen jag skulle få upp både mig och väskan för trappan. Jag ser huvudet på en man däruppe — plötsligt tittar han ned och får syn på mig och rusar nedför trapporna. Han sliter åt sig väskan och börjar springa uppför trappan medan han ropar att han har så bråttom för hans buss kommer strax. Väl uppe frågar han vart jag ska och halar upp en tidtabell ur fickan talar om när min buss kommer för att se'n i sista sekunden kasta sig på sin buss!

torsdag 11 december 2008

Snälla, snälla, snälla


0
0
0
Fick ett mejl i går där det bland annat stod så här:
0
....... brukar jag kolla din blogg oftast hinner jag bara snabbläsa bastmattan. Då vet jag ialla fall att du lever ;-). Idag såg jag att du hänvisat till Pro captu lectoris den 6 december, den kollar jag annars bara ibland eftersom du inte verkar skriva så ofta där. Snälla, snälla, snälla du, kan du inte alltid hänvisa dit från bastmattan när du skriver där så att jag inte missar något.
0
Eftersom jag nyss skrivit ett inlägg på bokbloggen så berättar jag det nu.

onsdag 10 december 2008

Emily Dickinson



There's a certain Slant of light,
Winter Afternoons—
That oppresses,
like the Heft
Of Cathedral Tunes—

0000000 Emily Dickinson (1830 - 1886)
0000000000 No. 258



Det är Emily Dickinsons födelsedag i dag.

Einar "Texas" Ljungberg

Christinas inlägg om personligheter hon mött inspirerade mig till att leta fram den här bilden på min mamma i samspråk med Einar "Texas" Ljungberg. Den togs 1 maj 1964.
Texas var en av dessa kunniga engagerade och engagerande människor som är en förmån att känt. Han var den siste svensk som satt i fängelse för majestätsbrott. I ett fördrag sa' han:
Han kan gärna sitta där och lalla för sig själv sitt gåtfulla valspråk: Med folket för fosterlandet.
För dessa ord fick han plikta med nästan ett år i fängelse.
Det verkar som han är bortglömd idag — på nätet finns en del att hämta (lustigt nog är Wikipedias engelska artikel längre än den svenska) men NE känns inte vid honom.

tisdag 9 december 2008

Julkort

Penning A Letter, painting by George Goodwin Kilburne (1839-1924)
Inte ser jag så här romantisk ut när jag knåpar ihop mina julkort. I vårt gamla hus skulle jag nog få frostskador om jag var så lätt klädd. Så ni får tänka er mig iklädd betydligt varmare och modernare kläder — och med ett stökigare arbetsbord! I tonåren satt jag och pillade med varje kort i bortåt en halvtimme — nu är jag mer rationell. Först kommer bild och text på plats på alla kort, så adresserna innan jag bigar, slår hål, skriver under och frankerar. Namnunderskriften ser lätt neurotisk ut när jag närmar mig det femtionde kortet. Nu är alla "övriga världen" färdiga, de europeiska och inhemska ta'r jag när jag pustat ut. Missförstå mig inte, jag tycker det är jätteroligt — julkorten är en av de få julförberedelser jag inte vill avstå från. Det ger utrymme för tankar, särskilt när jag frankerar dem kan jag sända varje vän en speciell tanke. En del har jag känt i hela mitt liv och minnena passerar revy — andra är relativt nya och ofta går då tankarna till hur vi lärt känna varandra, vilket ibland är märkliga historier.
I går slog det mig att jag förbereder julkorten på samma sätt som en väv. Det roliga är att göra vävnotan, att lösa tekniska problem och provväva. När jag ser att det fungerar då har jag mentalt börjat med nästa projekt. Nu är jag i full fart med att tänka ut nästa års julkort — och har i stora drag klart för mig hur de ska se ut.

måndag 8 december 2008

Försök till svar

The Sleeping Spinner, målning av Gustave Courbet (1819-1877)
0000
In spite of illness, in spite even of the 
archenemy sorrow, one can remain alive 
long past the usual date of 
disintegration if one is unafraid of 
change, insatiable in intellectual 
curiosity, interested in big things, 
and happy in small ways.
00000000000000000000 Edith Wharton
0
Det är inte helt enkelt att bemöta kommentarer och mejl med önskemål och förslag — men jag ska försöka.
Det är lätt att glömma att en blogg trots allt är en offentlig mötesplats eftersom den kan förefalla personlig. För de av er som känner mig och vet hur jag har det kan det tyckas som ett perfekt ställe för det personliga samtalet. Men då utesluter vi alla som inte vet vad vi talar om. Även om min sjukdom inte på något sätt är en hemlighet så har jag inte gått närmare in på den här eftersom det tarvar förklaringar — och jag har inget behov av att vika ut mig offentligt. Så här följer bara en komprimerad förklaring för mina nya vänner — om ni inte redan slutat att läsa. Min åkomma är mycket ovanlig och har inget namn utan kallas internt Törnrosa syndromet. Symptomen är många, ett av dem är extrem trötthet.
Så för att nu återgå till alla frågor och uppmaningar så blir nog standarsvaret att jag gärna umgås på tumanhand, per brev, telefon eller mejl med dem som så önskar men att låta bloggen bli ett sjukforum kan jag inte tänka mig. Vi är alla så oändligt olika — i synnerhet när det kommer till hur vi hanterar våra krämpor — att det känns omotiverat att dela ut råd till höger och vänster här. Det finns få saker som retar mig så mycket som när folk tror att de vet hur jag känner bara därför att de utgår ifrån att vi alla reagerar på samma sätt i en given situation. Att trösta någon därför att deras situation upplevs som skrämmande är lika fel som att förringa någons reaktion inför sin sjukdom därför att den måhända förefaller bagatellartad. Så glöm det där med att behandla andra som du själv vill bli behandlad — bemötte jag en del av mina medmänniskor som jag vill bli bemött skulle de aldrig vilja se åt mig igen. Min katt vill bli kliad på magen — men det vill definitivt inte jag bli!
Det är alltså därför som jag inte strör generella råd omkring mig.

lördag 6 december 2008

Dagens fynd







Den som vill läsa om dagens fynd hos Gutenberg kan göra det här.