Fler än jag gör så här

 

illustration: Carl Zetterström

Så snart den glåmiga morgonen tittar in genom rutan, stretar fru Blom in med dammsugaren i vardagsrummet och startar den, men upptäcker strax att hon har glömt det munstycke med vilket man suger bakom värmeledningen och visst måste man väl suga bakom värmeelementen om man är en ordentlig husmor! På vägen efter detta munstycke passerar hon telefonen och kommer ihåg att hon skall ringa till sin affär efter bitsocker och 25 andra nyttiga saker, och medan hon talar i luren ser hon att en av handsklådorna i tamburen står öppen. Vilket slarv! Efter samtalet går hon för att stänga den, men upptäcker att där ligger en gammal grön hatt nedknölad. Hon provar den och undrar hur hon någonsin har kunnat ha någonting så fult. Med hatten på sig går hon för att visa den för sönerna Blom, men erinrar sig att de är i skolor och dylikt och alldeles strax skall komma hem för att spisa lunch. Hon sätter på en stekpanna och lägger ett par hamburgare i den, men tiden måste utnyttjas om man vill hinna med allting i ett stort hushåll, få det att löpa galant och bli fint och snyggt i varje hörn. Hon skyndar därför in i badrummet och plockar bort alla sakerna på hyllan för att torka den. Då ser hon att någon har badat utan att göra rent karet efter sig - ett nog så vanligt fenomen. Hon startar handduschen, men måste också hämta Den Vita Tyfonen eller annan ammoniakblandning i städskåpet. På vägen dit passerar hon köket och känner en märkvärdig lukt. Det är hamburgarna som hunnit bli f.d.  hamburgare och fru Blom tröstar sig med att hamburgare ändå är en ganska fantasilös föda, ovärdig en kompetent husmor. Hon skall i stället göra en skinkomelett med tomater . Det är så vackert.

                ur kåserisamlingen "Ögonblick"

                  av Marianne Zetterström, 1968

Jag har i alla fall burit upp dammsugaren till övervåningen.

Vill du läsa hela kåseriet hittar du den hos Litteraturbanken.