torsdag 5 mars 2020

Nejpult

Han skulle nu om aftnarne få tälja och snickra hvad han behagade, stolar, bord, skrinda m. m. Han skulle alla söndagar få gå i kyrkan, och alla söndagseftermiddagar spela fiol och sjunga så mycket och så högt han ville. Han skulle med tiden, när han förtjent bra med pengar på jagt, fiske och annat, köpa sig en häst, eller heldre ett sto, som kunde få «fölongar», ty för dessa hade han en verklig medfödd passion. Och i hans många ljusa framtidstaflor stod ofta bilden af denna Elin, som kom hem och helsade på sina syskon öfver «en vacker pingstahelg» eller «en munter julahelg». I förra fallet skulle han roa henne med att fara ut på sjön i ekstocken, i det sednare skulle han göra henne ett «betsadt och poleradt syskrin», för det hade han lärt sig en gång när mamsell Sara hade ute «stadssnickaren».
                              ur Torparen och hans omgifning.(1843)
                                                                    av Sophie von Knorring

Woman Sewing, c. 1908 

En nejpult var en gång i tiden en lämplig fästmansgåva. Hur många av dagens fästmän är kapabla att sno ihop ett syskrin — för det är vad ordet nejpult betyder— är jag lite osäker på. Ett syskrin, sykorg eller syask kan ju se ut på många sätt och man kunde tänka sig att det finns enkla modeller att tillverka för den som inte är av det händigare slaget.
Sedan bör man kanske fråga sig om fästmön är trakterad av att få ett syskrin — hon blir kanske lika besviken som Selma (Lagerlöf) blev den där julaftonen när hon hoppades få en bok. Fast man kan förstås lägga andra prylar än sysaker i en syask.
Jag tycker att fröken von der Lancken nyttjar sin sykorg på ett fyndigt vis:
Asessor Venster i Lund friade mycket enträget till en fröken Von  der Lancken; han framställde sin begäran skriftligen och fröken satt och sydde då hon tog emot brefvet, läste det, tömde helt lugnt sin sykorg, lade brefvet deri, lemnade den åt budet med helsning att här vore svaret.
                            ur "Victoria Benedictssons "Stora Boken I"



Gillar du att snickra så kanske du vill ge dig i kast med "a sewing box", så vänd dig med förtroende till H. H. Windsors bok "Mission Furniture", där han ger anvisningar till hur du ska gå till väga för att knåpa ihop en praktisk låda för sysaker, eller andra snygga och praktiska möbler.

NEJPULT, sbst.
Ordformer
(neÿ-)
Etymologi
[av t. nähpult, av nähen, sy (jfr NÅL), o. pult, (trä)ställ(ning) med lutande skiva (se PULPET)]
(†) ett slags syskrin. Neÿpult eller Sÿskrÿn medh sölf(ve)r fingelbor och annat småt vthj. BoupptRArk. 1671.

5 kommentarer:

  1. Haha, kul att få ett ord till till samlingarna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Siv,Så bra att jag kan bidraga med ett ord till din samling!
      Margaretha

      Radera
  2. Praktisk grej, nejpulten! Jag tycker numer att allt handgjort som någon lagt ett ordentligt antal timmar på att göra till en är fint och bra :). Speciellt om det kommer från någon man älskar. Det kände jag väl inte alltid men definitivt nu! Det där med skrinet drar i något gammalt läsminne - känns som det kanske var Laura Ingalls Wilder - där det görs ett vackert handsnidat skrin till någon. Jag kan bara inte få fatt i det. Hursomhelst skulle jag bli JÄTTEGLAD om någon snickrade eller snidade en nejpult till mig!

    SvaraRadera
  3. Jamen, nu hittade jag citatet. Lilla Huset i Stora Skogen. Det var inget skrin, det var en hylla.
    "Every night he was busy, working on a large piece of board and two small pieces. He whittled them with his knife, he rubbed them with sand-paper and with the palm of his hand, until when Laura touched them they felt soft and smooth as silk. Then with his sharp jack-knife he worked at them, cutting the edges of the large one into little peaks and towers, with a large star carved on the very tallest point. He cut little holes through the wood. He cut the holes in shapes of windows, and little stars, and crescent moons, and circles. All around them he carved tiny leaves, and flowers, and birds. One of the little boards he shaped in a lovely curve, and around its edges he carved leaves and flowers and stars, and through it he cut crescent moons and curlicues. Around the edges of the smallest board he carved a tiny flowering vine. He made the tiniest shavings, cutting very slowly and carefully, making whatever he thought would be pretty.

    At last he had the pieces finished and one night he fitted them together. When this was done, the large piece was a beautifully carved back for a smooth little shelf across its middle. The large star was at the very top of it. The curved piece supported the shelf underneath, and it was carved beautifully, too. And the little vine ran around the edge of the shelf.

    Pa had made this bracket for a Christmas present for Ma. He hung it carefully against the log wall between the windows, and Ma stood her little china woman on the shelf."

    SvaraRadera
  4. Annika,
    Visst är det roligt med hemgjorda gåvor - jag har rätt många och blir glad varje gång jag använder dem.En av många saker jag gillar i Laura Ingalls Wilders böcker är att hon beskriver så mycket i detalj, man skulle nästan kunna använda det som arbetsbeskrivning. Gäller allt från husbyggen till odlingar och matlagning.
    Jag har lärt mig så mycket om nybyggare och livet på prärien genom hennes böcker.  Mycket av allt det har försvunnit i filmerna. Tror att Mike Landon gjorde TV-serien bara för att få strutta runt framför kameran - han hade inte ens vett att ta med väsentligheter, utan diktade fritt.
    Margaretha

    SvaraRadera