Slabat

Upptäcker i dag att slabat faktiskt är ett riktigt ord (fast min stavningskontroll inte håller med) — jag har undrat eftersom jag bara hört det i familjen, men har varit för slö för att slå upp det. (betoningen ligger på sista stavelsen)

Woman with a Samovar 

attributed to Ernest Moore

SLABAT slaba4t, r. l. m.; best. -en; pl. -er.

Etymologi

[sv. dial. slabat; möjl. till SLABBA, v.1, med -at från kravat (se KRAVATT]

(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) förkläde; äv. om stor haklapp (se d. o. 1). GHT 1896, nr 245 B, s. 1. Husmodern 1938, nr 4, s. 34 (i pl., om haklappar). GHT 1959, nr 41, s. 8.

Nu talar jag inte om små näpna förkläden med broderier och spetsar, utan rejäla doningar, som täcker det mesta av kroppen. Kommer att tänka på det vita plastförkläde (tror det var plast eller möjligtvis galon, för det här var lääänge sedan), som min far hade på sig när han badade mig som barn. Undrar om det inte var samma sort som en del slaktare hade. Säkerligen behövde han det för jag var nog som en liten valross när jag tumlade runt i badkaret.
Att jag kom att tänka på detta nästan utdöda ord, kom sig av att dagens ord är :

SLABB slab4, sbst.2, n. (Lundell (1893) osv.) ((†) r. l. m. Stolt Minn. 18 (1879)); best. -et.

Etymologi

[sv. dial. slabb; jfr ä. d., d. dial. slab, nor. dial. slabb, lt. slapp, ngt som drickes sörplande l. slafsande, holl. slab, haklapp, eng. slab, smutspöl (sannol. lånat från nord. spr.); av ljudhärmande urspr. (jfr SLUBB); åtminstone i sv. (delvis) vbalsbst. till SLABBA, v.1]

(ngt vard.) om handlingen att slabba, slabbande; ofta konkret, om (motbjudande o.) oren l. tunn vätska, slask l. sörja o. d. (särsk. om skulor). EngSvOrdb. (1874; under slabbiness). (Hembränningen) med all dess slabb. Stolt Minn. 18 (1879). Svinen .. gödas (numera) allt ifrån födelsen. På 1850-talet föddes de mera sparsamt på ”slabb” från köket. Neander 70År 17 (1929). Martinson Kap 68 (1933; om öl). Själv skulle jag inte vilja tänka mig att gå tillbaka till slabbet med lösmjölk och grädde i allehanda glaskärl. KvällsP 1957, nr 293, s. 2. — jfr SNÖ-SLABB. — särsk. bildl., om slabbdans. ÖgCorr. 1968, nr 49, s. 12. Blom Sörja 82 (1971).

Ssgr (ngt vard.; jfr slabba, v.1 ssgr): SLABB-FODER. (numera föga br.) om fast foder (se foder, sbst.1 1) uppblandat med vatten l. annan vätska; jfr sörpa, sbst. Bohm Husdj. 67 (1902). Därs. 69. —

-SPANN. slaskspann. BoupptVäxjö 1896. —

-VÅT. våt på grund av slabbande med vatten. Idun 1931, s. 742.

Däremot finns inte ordet "slabbedabba", som även det förekom tämligen ofta i vår familj. Men ett ord med samma betydelse finns:

SLABBERDASK slab1erdas4k l. SLABBEDASK slab1edas4k, m.; best. -en; pl. -ar.

Ordformer

(slabber- 1945 osv. slabe- 1952)

Etymologi

[sv. dial. slabberdask; jfr nor. slabbedask, slabedask; möjl. till SLABBRA, v. (resp. SLABBA, v.1) o. ett vbalsbst. till DASKA (se d. o. 4, 5); i sv. är ordet möjl. delvis lånat från nor.]

(i vissa trakter, vard.) moraliskt hållningslös (se d. o. 2) man, ”kräk”, ”usling”. GHT 1945, nr 249, s. 6.

Ssg: SLABBERDASK-FIGUR. (i vissa trakter, vard.) jfr figur 4. GbgP 1952, nr 336,s. 14 (: slabedaskfigurer).

Tänk att man (läs jag) kan bli euforisk av att läsa SAOB! Billig fylla.