En eftermiddag i september.

Afternoon in September 1913 

Frank W. Benson 

 Jag kan bara konstatera att min eftermiddag inte har några likheter med Frank Bensons septembereftermiddag — så här ser min ut

Jo då, solen gör sitt bästa för att muntra upp mig, och den har just förmått temperaturen att hasa sig över 15-graders strecket.  Men jag inser att Frank, just den förevigade eftermiddagen, förmodligen målade i sina hemtrakter i New England, där höstarna ofta är magiskt vackra, färgsprakande och ljumma. Vore jag rik skulle jag tillbringa varenda höst där.

Just nu smyger en av de katter som annekterat reviret sedan Åskar flyttat till ännu bättre jaktmarker förbi — jag hoppas att han inte är ute efter den rödhaken jag hör från en buske. 

Jag ser ut över trädgårdsbordet som inte blivit använt så värst många gånger i sommar.  

 Vad i all världen är det för vitt i bortre kanten.

 Jag avvecklar schalar och plädar så jag kan resa mig för att ta en titt.

Det är faktiskt några svampar! Vilket bevisar att hösten är precis så fuktig som jag haft på känn. Det vore kanske en affärsidé att sälja bord som producerar svampar — helst någon mer matnyttig svamp, än vad jag har här då.  

Det känns gott att värma händerna på temuggen, men att både hålla i bok och mugg, och dessutom vända blad med jämna mellanrum är knepigt, så jag vänder mig till Gutenberg:

My Books and I

          My books and I are good old pals:

            My laughing books are gay,

          Just suited for my merry moods

            When I am wont to play.

          Bill Nye comes down to joke with me

            And, Oh, the joy he spreads.

          Just like two fools we sit and laugh

            And shake our merry heads.

          When I am in a thoughtful mood,

            With Stevenson I sit,

          Who seems to know I've had enough

            Of Bill Nye and his wit.

          And so, more thoughtful than I am,

            He talks of lofty things,

          And thus an evening hour we spend

            Sedate and grave as kings.

          And should my soul be torn with grief

            Upon my shelf I find

          A little volume, torn and thumbled,

            For comfort just designed.

          I take my little Bible down

            And read its pages o'er,

          And when I part from it I find

            I'm stronger than before.

                                 ur Just Folks, av Edgar A. Guest

Reading on the Terrace 

Johann Hamza

Teet är urdrucket och jag tar en tur på nätet. Hittar ett bekant namn, och inte bara ett namn där finns även ett foto. Minnena vräker över mig, och jag förflyttats till den julen jag var tretton år och fick min första beundrare. Jag var smickrad för gossen var nästan snygg, fast jag tyckte nog att han var en aning korkad.
Nu kan jag konstatera att han inte längre är nästan snygg, hur det står till med eventuell begåvning kan jag inte uttala mig om — men jag är glad att romansen dog innan den ens börjat. Den forne gossen har i dag ett förflutet som riksdagsledamot för kristdemokraterna, och är ivrig motståndare till samkönade äktenskap.