Lördagsläsning

 

Det är inte bara hos Gutenberg som jag dammsuger hyllorna, efter nya gamla böcker, på lördagarna. FadedPage fyller också på sina hyllor regelbundet, och kan uppvisa en del fynd. Helt säker på om de jag hittade i dag, kan räknas till fynden, är jag förstås inte. Böcker från barndomens långserieböcker är jag lite tveksam till — men intressanta är de icke desto mindre. 

 Läste du en gång för länge sedan Kitty-böckerna, kanske du tycket det är kul att återuppleva några av mysterierna som denna unga och företagsamma dam löste — hon är förresten inte bara ung och företagsam, hon har trots sina unga år (16 år) egen bil och gott om pengar.

Mildred Wirt Benson

Nancy Drew hette originalet i de amerikanska böckerna som skrevs av ett antal olika författare, under pseudonymen Carolyn Keene. De första 23 böckerna, av totalt 124, skrevs av Mildred Wirt Benson. Idén till böckerna är Edward Stratemeyers, han klottrade ned några stolpar på ett kartotekskort, annonserade efter någon som ville spökskriva åt honom — och Mildred svarade på annonsen, och fick jobbet. Trots att idén till böckerna inte var hennes, så lär hon ha varit den som formade Nancy, och gav henne den karaktären som många tycker är rätt osannolik.

" Nancy is often described as a super girl. In the words of Bobbie Ann Mason, she is "as immaculate and self-possessed as a Miss America on tour. She is as cool as Mata Hari and as sweet as Betty Crocker." Nancy is well-off, attractive, and amazingly talented:

 At sixteen she 'had studied psychology in school, and was familiar with the power of suggestion and association.' Nancy was a fine painter, spoke French, and had frequently run motor boats. She was a skilled driver who at sixteen 'flashed into the garage with a skill born of long practice.' The prodigy was a sure shot, an excellent swimmer, skillful oarsman, expert seamstress, gourmet cook, and a fine bridge player. Nancy brilliantly played tennis and golf, and rode like a cowboy. Nancy danced like Ginger Rogers and could administer first aid like the Mayo brothers."

                                              från Wikpedia

En av Edward Stratemeyers vänner,  Russell Haviland Tandy, gjorde omslaget och illustrerade, de 26 första böckerna i serien. Han var egentligen modetecknare, och klädde ofta Nancy i det senaste modet.

Av alla 174 böckerna läste jag bara några få, och var inte tillräckligt intresserad av dem för att återvända till dem, eller önska mig fler i serien. Det förhöll sig lite annorlunda med Enid Blytons böcker, jag läste gärna hennes internatskoleböcker, men gillade inte de mer spännande serierna, även om jag läste några få av dem, som en av böckerna i Secret Seven serien — de som hette "Hemliga sjuan" på svenska.

Den andra långserieboken boken jag hittade var Go Ahead, Secret Seven, från 1953 av Enid Blyton, som inte var den jag läst tidigare. Liksom Kitty-böckerna gavs böckerna om Hemliga Sjuan ut av Wahlströms förlag i Sverige — böcker i en prisklass som gjorde dem vanliga som presenter kompisar emellan. Tyvärr var en hel del av deras omslag rätt dåliga.

Till de engelska Blyton-böckerna går det inte alltid att spåra vem som stod för illustrationerna, även om det fins flera som gjort ambitiösa försök, och skapat hemsidor om det.

Ge mig en katt om dagen

It was the manner in which she spent the first morning that gave me the key to the character of Puss-cat’s mamma, and we at once settled that her name had always been Martha. She had annexed our house, it is true, but in no grabbing or belligerent spirit, but simply because she had seen from her post on the garden wall that we wanted somebody to look after us and manage the house, and she could not help knowing how wonderful she was in all things connected with a mistress’s duties.

Fenya

Eugen Varzić

Dagens katt är två, modern Martha och hennes unge Puss-cat. Dessa två katter hittar jag iE. F. Benson novellsamling "The Countess of Lowndes Square and Other Stories", från 1920 — en författare som måhända är mest känd för sina böcker om Mapp och Lucia. Roliga böcker som förtjänas att bli lästa, även om jag kan tycka att det blir lite väl lustigt ibland. 

I novellerna måste han koncentrera sig, den stillsamma underfundiga humor är stimulerande — inte tröttsam som i de mer farsartade romanerna — och får mig att vilja läsa fler av hans noveller.

Jag har ingen aning om vilken relation Benson hade till katter, men jag kan tänka mig att han hade varit ägd av en katt, och förstod sig på det kattiga kynnet.

Ett oväntat fynd

There were six women, seven chairs, and a table in an otherwise unfurnished room in an unfashionable part of London. Three of the women were of the kind that has no life apart from committees. They need not be mentioned in detail. The names of two others were Miss Meta Mostyn Ford and Lady Arabel Higgins. Miss Ford was a good woman, as well as a lady. Her hands were beautiful because they paid a manicurist to keep them so, but she was too righteous to powder her nose. She was the sort of person a man would like his best friend to marry. Lady Arabel was older: she was virtuous to the same extent as Achilles was invulnerable. In the beginning, when her soul was being soaked in virtue, the heel of it was fortunately left dry. She had a husband, but no apparent tragedy in her life. These two women were obviously not native to their surroundings. Their eyelashes brought Bond Street—or at least Kensington—to mind; their shoes were mudless; their gloves had not been bought in the sales. Of the sixth woman the less said the better.

                                                               ur "LivingAlone" av Stella Benson

A Girl Seated on a Sofa Reading a Book  

Beatrix Whistler 

Visst förväntar jag mig att fynda när jag rotar runt hos Gutenberg — men ibland överträffas mina förväntningar. Nu senast av Stella Benson, en feminist med humor och satirisk ådra. Tyvärr hör Stella till de många bortglömda kvinnorna. Några av hennes böcker finns på nätet, men långt ifrån alla.

Boken jag började läsa, mest av en slump, är "Living Alone" — en bok som jag kikat på många gånger de senast åren, men som aldrig, förrän nu, hamnat överst i läshögen. Den får mig att fundera över genrer, varför finns inga bra svenska namn för science fiction (visste du att ett gammal ord för sci-fi är vetsaga) och fantasy? Det råder nog ingen tvekan om att "Living Alone" tillhör fantasigruppen — en genre som jag i vanliga fall inte väljer, men nu är glad att den valde mig.

En Dag da Satan fik i Sind,

Att intet maatte ske,

Saa  skaffed han i Verden ind

Den første Komité. 

                            J. V. Bergsøe

Det är uppenbart att Stella hade ungefär samma inställning till kommittéer som J. V. Bergsøe. Och välgörenhet och kommittéer var något hon hade erfarenhet av eftersom hon engagerade sig i den sortens hjälpverksamhet under krigsåren (första världskriget).

To anybody except a member of a committee it would have been obvious that the Stranger was of the Cinderella type, and bound to turn out a heroine sooner or later. But perception goes out of committees. The more committees you belong to, the less of ordinary life you will understand. When your daily round becomes nothing more than a daily round of committees you might as well be dead.

Låt det regna

Rainy Day, 1906

 Frank W. Benson 

“For after all, the best thing one can 

do when it is raining is let it rain.” 

                          Henry Wadsworth Longfellow

En eftermiddag i september.

Afternoon in September 1913 

Frank W. Benson 

 Jag kan bara konstatera att min eftermiddag inte har några likheter med Frank Bensons septembereftermiddag — så här ser min ut

Jo då, solen gör sitt bästa för att muntra upp mig, och den har just förmått temperaturen att hasa sig över 15-graders strecket.  Men jag inser att Frank, just den förevigade eftermiddagen, förmodligen målade i sina hemtrakter i New England, där höstarna ofta är magiskt vackra, färgsprakande och ljumma. Vore jag rik skulle jag tillbringa varenda höst där.

Just nu smyger en av de katter som annekterat reviret sedan Åskar flyttat till ännu bättre jaktmarker förbi — jag hoppas att han inte är ute efter den rödhaken jag hör från en buske. 

Jag ser ut över trädgårdsbordet som inte blivit använt så värst många gånger i sommar.  

 Vad i all världen är det för vitt i bortre kanten.

 Jag avvecklar schalar och plädar så jag kan resa mig för att ta en titt.

Det är faktiskt några svampar! Vilket bevisar att hösten är precis så fuktig som jag haft på känn. Det vore kanske en affärsidé att sälja bord som producerar svampar — helst någon mer matnyttig svamp, än vad jag har här då.  

Det känns gott att värma händerna på temuggen, men att både hålla i bok och mugg, och dessutom vända blad med jämna mellanrum är knepigt, så jag vänder mig till Gutenberg:

My Books and I

          My books and I are good old pals:

            My laughing books are gay,

          Just suited for my merry moods

            When I am wont to play.

          Bill Nye comes down to joke with me

            And, Oh, the joy he spreads.

          Just like two fools we sit and laugh

            And shake our merry heads.

          When I am in a thoughtful mood,

            With Stevenson I sit,

          Who seems to know I've had enough

            Of Bill Nye and his wit.

          And so, more thoughtful than I am,

            He talks of lofty things,

          And thus an evening hour we spend

            Sedate and grave as kings.

          And should my soul be torn with grief

            Upon my shelf I find

          A little volume, torn and thumbled,

            For comfort just designed.

          I take my little Bible down

            And read its pages o'er,

          And when I part from it I find

            I'm stronger than before.

                                 ur Just Folks, av Edgar A. Guest

Reading on the Terrace 

Johann Hamza

Teet är urdrucket och jag tar en tur på nätet. Hittar ett bekant namn, och inte bara ett namn där finns även ett foto. Minnena vräker över mig, och jag förflyttats till den julen jag var tretton år och fick min första beundrare. Jag var smickrad för gossen var nästan snygg, fast jag tyckte nog att han var en aning korkad.
Nu kan jag konstatera att han inte längre är nästan snygg, hur det står till med eventuell begåvning kan jag inte uttala mig om — men jag är glad att romansen dog innan den ens börjat. Den forne gossen har i dag ett förflutet som riksdagsledamot för kristdemokraterna, och är ivrig motståndare till samkönade äktenskap.

 

Lördag med Gutenberg

tid subst. ~en ~er 
ORDLED: tid-en

1 en abstrakt men mätbar grundstorhet som kan uppfattas såsom analog med de rumsliga dimensionerna och omfattar det förflutna, nuet och det tillkommande.

HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. tiþ 'tid; mässa; reningstid'; gemens. germ. ord, urspr. ev. 'avdelning; avsnitt'; jfr bittida, timme

 This little time-piece dates from the period when blacksmiths were watch-makers, or at all events when watch-makers were blacksmiths. The works are all of iron; the case was made, probably, before glass was used for such instruments, and it is not unlikely that this watch is of as old a shape as even the Nuremberg eggs. A more ornamental time-piece, of perhaps a somewhat later date, is the curious little instrument which is portrayed in our next illustration; the works of which are also of iron. It possesses the advantage of serving either as a clock or a watch, or as both, being of a portable size, and yet when set on a stand would serve as a pretty ornament to a drawing-room table. The bell at the top is so arranged that when the hand touches a trigger the hour is struck upon it, but the bell itself may be detached without

[ 36] any interference with the movement by which the time is kept.

Time and Time-Tellers, av James W. Benson.

Tid är inte bara en abstrakt storhet, den är omutlig och ofattbar — man kan utan egen förskyllan iråka en mindre, eller större, tidsförmögenhet — men att spara den går inte. Tänk om det funnes tidsbanker där man kunde sätta in överskottstid, för att senare, vid behov, ta ut sina förräntade besparingar.

Gutenberg har flera böcker som handlar om olika sätt att mäta tid — varför jag, som har gått klocklös genom livet, fascineras av dem är mer än jag kan förstå!