tisdag 5 mars 2013

Vad allt står inte att finna

i en ostädad kallgarderob.
Inspirerad av en bloggkollega, skrev jag ett inlägg som krävde en illustration. Jag var tämligen säker på var jag skulle hitta föremålet jag skrivit om, så jag tog mod till mig och pressade mig in bland allsköns bråte, i en kallgarderob.

Det första jag stötte på var en handskask — använder någon dylika nu för tiden. Jag vet inte om jag kan påstås använda asken, men jag har faktiskt handskar i den, även om jag aldrig nyttjar handskar.

 ev
 Nästa glada minne var en affisch från en föreställning av "Measure for Measure" i Strattford-upon-Avon. Min namne och jag deltog i en dagsutflykt till den söta lilla staden, under den vecka i London, som jag talat om tidigare.
 I en kartong hittade jag tre romaner, romaner som uppenbarligen gått som följetong i en tidning. De var alla från tidigt 60-tal, vilket förvånade mig, 60-talet, det var ju nyligen — jag trodde de var minst trettio eller fyrtio år äldre. Jag är inte alldeles säker på att jag kommer att läsa dem, innan de handlar i soptunnan.
 Det här fotot har jag tittat länge på nu. Jag kan inte räkna ut var det är taget — någon som känner igen sig?
 Och så en stendöd klocka — jag fråga en urmakare om den gick att reparera, men han sa att det inte gick. Synd. Även innanmätet är vackert.
Det föremålet som gjorde att jag tog sats och klämde mig in i garderoben, hittade jag — men jag glömde att ta det med mig ner för fotografering. På så sätt har jag ju något att blogga om en annan dag!
Skrev jag om ett av garderobens föremål varje dag, skulle jag nog aldrig mer behöva hitta på ett bloggämne.
Och kläder då, undrar kanske vän av ordning — det är ju en garderob, finns där inga kläder? Jo då, massor, pinsamt mycket. Kanske kan jag slänga ett plagg om dagen, och skriva om det innan jag bär ned det till tunnan, eller använder det till skurtrasor.

4 kommentarer:

  1. Man blir ju lite nyfiken på resten av garderobsinnehållet. En handsask, bara en sån sak!

    Och nog ska det väl gå att laga en sådan klocka? Kanske just den urmakaren inte var så bra på just den sortens urverk, men det ser ju rätt lagningsbart ut, tycker jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,
      Jo, jag frågade urmakare Swahn, som höll till där Riddargatan och Grev Turegatan möts (nästan vid tarmvredet), han var en skicklig urmakare av den gamla stammen. Men jag minns inte längre vad han sa, kanske tyckte han inte att det skulle löna sig. Vore jag urduktig, skulle jag kanske kunna sätta in ett nytt utverk.

      Eftersom garderoben känns bottelös, kommer nog mer därifrån.
      Margaretha

      Radera
  2. Visste inte ens att det fanns handskaskar. Hattaskar vet jag vad det är - min mamma hade sådana.
    Ser fram emot inlägget om det du inte skrev om. :)
    Och varför inte - blogga från garderboen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anne-Marie,
      Var sak på sin plats! Man hade nog skrin, påsar och skåp för det mesta förr i världen. Rätt smart med tanke på hur dammigt allt som står framme blir. Och även om det inte hinner bli dammigt, så ville man ha piffiga förvaringsplatser - eller var detkanske bara en ursäkt för att få tillverka sagda lådor och påsar. Tänk bara på alla gulliga påsar man skulle stoppa in pyjamasen i, och näsdukar, och strumpor och ...
      Margaretha

      Radera