torsdag 7 mars 2013

På det sluttande planet med Gutenberg

 This uphill work is slow, indeed,
But down the slant—ah! note the speed!
 Where Bobby lives there is a hill—
A hill so steep and high,
'Twould fill the bill for Jack and Jill
Their famous act to try
 
Once Bobby's Go-cart broke away
And down this hill it kited.
The careless Nurse screamed in dismay
But Bobby was delighted
 
He clapped his hands, in manner rude,
And laughed in high elation—
While, close behind, the Nurse pursued
In hopeless consternation







The longest night must have an end
As well as a beginning;
And so this Cart, you may depend,
Was bound to cease its spinning
 
It crashed into a hemlock Stump
That chanced to block its way,
And Bobby made a flying jump
And landed in the hay!

från "The Slant Book", 1910 av Peter Newell

Så snart jag ser illustrationerna i den här boken, är jag säker på att det är samma illustratör, och även författare, som skrivit och illustrerat ”hålboken”. En av min mammas första böcker. Som därmed också torde ha varit en av mina första böcker, snarare än boken om”Den bortsprungna kattungen”.

 Tom Potts was fooling with a gun
(Such follies should not be),
When — bang! the pesky thing went off
Most unexectedly!

Tom didn't know 'twas loaded, and
It scared him 'most to death — 
He tumbled flat upon the floor
And fairly gasped for breath.

The bullet smashed a fine French clock
The clock had just struck three),
Then made a hole clean through the wall,
As you can plainly see.

 A pear-tree, seen above the wall,
With fruit was laden down,
And Ned, below, appeared to be
The saddest boy in town;

Just then the restless bullet passed,
And clipped a branching limb
Which bore a doezen pears or more
And passed it down to him!

Mis* Newlywed had made a cake,
With icing good and stout  
The bullet struck its armor belt,
And meekly flattened out.

And this was lucky for Tom Potts,
The boy who fired the shot  
It might have gone clean round the world
And killed him on the spot.

från "The Hole Book", 1908 av Peter Newell

Det är alltså ett riktigt hål, som går igenom nästan hela boken. Och jag upptäcker i dag att jag borde ha skrivit om Peter Newell (1862 - 1924) för ett par dagar sedan — han hade nämligen födelsedag den 5 mars. Han var en välkänd konstnär och författare, som illustrerade många kända författares böcker, författare som till exempel Mark Twain, Stephen Crane, John Kendrick Bangs, och Lewis Carroll

8 kommentarer:

  1. Roligt att göra bekantskap med denne författare och illustratör som tycks ha en förkärlek fö katastrofer...
    Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingrid,
      Jag har ju inte läst något annat av honom, bara sett några illustrationer i en helt annan stil.
      Margaretha

      Radera
  2. Ganska våldsamma barnböcker! Men det är ju många gamla sagor också.
    Apropå den första så ger den mig obehagliga associationer till scenen ur "Pansarkryssaren Potemkin" där barnvagnen rutschar ut för den stora trappan. Tur att barn ofta är så övertygade om odödlighet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Olgakatt,
      Ja, för att inte tala om våldet i gamla stumfilmer och serietidningar!
      Jag vet att mor hade mardrömmar som barn sedan hon sett Buster Keaton klättra upp för fasaden på en skyskrapa.

      Jag som inte är så mycket för film, får beskedligare associationer, Unnerstads "Pip-Larssons lilla O", där lilla O tappar taget om barnvagnen där hon lagt katten.
      Margaretha

      Radera
  3. the slant book har jag sett, men inte den andra. jag gillar dem, men har för mig stt jag läst att newell var rätt rasistisk i sina skämt.
    jag tänkte också på lilla o som var karens favoribok.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Debbie,
      Lustigt (funny peculiar - not haha) nog, lade jag för första gången i går, märke till att en del av människorna i hans bilder, är snudd på karikatyrer av både svarta och judar. Strax efteråt läste jag att hans skämt kunde vara mycket grova.
      Ah, lilla O är läcker!
      Margaretha

      Radera
  4. Jag har aldrig sett dessa härliga illustrationer förr, men bättre sent än aldrig som det heter. Tack Margaretha!

    Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,
      Det är alltid roligt med nya bekantskaper.
      Margaretha

      Radera