Att ha ordentligt på fötterna

Den blöta dagen

Regnet som daskar i markens lera

Och gör lantmannen våt i hans nyttiga kall

Väcker ej glädje i stugorna mera

Men framkallar jubel hos Vattenfall.

Icke regnar det bröd eller rosenrabatt.

Det regnar megawatt.

                 Alf Henrikson

Jag var så övertygad om att jag skrivit om galoscher, bottiner och pampuscher tidigare, men hittar det inte. Antingen har jag fel för mig för första gången i mitt liv!), eller också är det blogger som drabbats av minnesförlust. Det är ju inte så viktigt att jag tänker läsa igenom över tvåtusen inlägg bara för att ta’ reda på vem av oss som har bäst minne.

galosch [-å]  subst. ~en ~er 
ORDLED: galosch-en
1 enklare yttersko som skyddar mot väta vanl. av gummi {pampusch}: ta på ~erna för säkerhets skull; iklädd regnrock och ~er
IDIOM: drag under ~erna fart på en (trög) verksamhet eg. bildäcken; spec. som pol. slagord med tanke på Sverige, dess näringsliv, politik etc.; om (det är så att) inte ~erna passar om du inte är nöjd; trycka ned ngn i ~erna få ngn att helt förlora självförtroendet vard.
HIST.: sedan 1768; av fra. galoche 'träsko; galosch'

2 (i vissa uttr.) person vard.: moster Mia var en glad ~; hej på dej din gamla ~!

HIST.: sedan 1886; se galosch 1

varken den här färgen eller slika 

klackar kommer någonsin  i min ägo

pampusch´ subst. ~en ~er 

ORDLED: pampusch-en

• (fodrad) skaftad yttersko som används till skydd mot väta och kyla {SYN. bottin} {galosch 1}: han trädde ~erna över sina blankputsade svarta skor

HIST.: sedan ca 1875; av ty. Pampusche, fra. babouche med samma bet.; av persiska p[pcsh 'fotbeklädnad'

så här piffiga var inte mina bottiner,  de hade 

varken klack eller pälsbräm och  istället 

för knappar, hade de dragkedja mitt fram

botti´n subst. ~en ~er 

ORDLED: bott-in-en

• skaftad galosch ofta med dragkedja; särsk. förr för damer {SYN. pampusch}: ett par bruna ~er med pälskant

HIST.: sedan ca 1845; av fra. bottine med samma bet., diminutiv av botte 'stövel'; jfr boots

har väl aldrig sett någon gå på händerna med

bottiner, men nog ser det ut som det är en 

hand nedstucken i dessa

Galosher har inte alltid betytt ytterskor av gummi. Sådana kunde inte börja tillverkas  förrän man, tack vare Charles Goodyear i USA, hade lärt sig att härda gummi elasticum - det var 1844 som Goodyear tog ut patent på sin vulkaniseringsmetod. Först på 1850-talet började man i Europa på allvar framställa gummigalosher. I Frankrike ärvde de då det gamla franska namnet galoshes, men de kallades också caoutchoucs.

Ordet galosch kan i franskan beläggas så tidigt som 1351 och avsåg då en sko med särskilt tjock sula. Det anses av romanisterna härstamma från Normandie eller Picardie, alltså norra Frankrike, varifrån det har spritt sig jämte själva skotypen över landet. Men det har också trängt utanför Frankrikes gränser: det blev på italienska galoscia, engelska galosch och tyska Galosche, där känt redan på 1400-talet. I tysk dialekt i Elsass, Lothringen och Bayern lever det ännu, levde åtminstone 1918, i betydelsen grov lädersko med träsula, lämplig att användas av folk som arbetar på våt mark. En variant Kalosche förekommer också i tyskan. Därpå beror ryska kalosja liksom H. C. Andersens ”Lykkens Kalosker”, sagan från 1838, i svensk översättning ”Lyckans Galoscher” (1850).

Också hos oss var den äldre betydelsen yttersko av läder. ”Fruntimers Galosche” nämns i Göteborgs Tidningar (1788), ett av de äldsta tryckta beläggen. Då Dalin i sin svenska ordbok (1850) återger galosch med ”öfversko” så kan man utgå från att det ännu inte var fråga om gummigaloscher.

    Ur ”Ord med historia” av Gösta Bergman (1966)

Någon gång i en avlägsen framtid, när jag lyckligen har återvänt till nutiden med alla sina tekniska finesser, ska jag visa en bild av mina engelska träskor. Sådana som fabriksarbetarna i norra england bar. Svarta läderskor med snörning och träsula med läderskoning på kanterna.