tisdag 12 januari 2010

I min ungdom vintersportade jag




I stället för att tackla sån't jag borde, och ibland måste, göra, har jag tittat på gamla foton. Dels ärvda fotografier, där det förekommer människor jag inte har en aning om vilka de är — men också på familje-bilder som hamnat i lådor. Det är provbitar, ofta bara delar av en större bild, inte alltid särskilt bra bilder. Men jag blir tårögd och glad om vartannat när jag hittar bilder jag inte sett på årtionden. De här bil-derna hittade jag i en Varycon ask, och blev naturligt-vis nyfiken på om firman finns kvar — det är väl inte direkt någon strykande åtgång på fotopapper nu för tiden — men den förefaller att vara vid liv.

9 kommentarer:

  1. Vilka ljuvliga bilder! Lilla tuttan åker på byxbaken. Det - minns jag - var alltig mycket roligare än att sitta på tefatet...

    SvaraRadera
  2. Godmorgon Mira,
    Jag hade inte ens ett tefat - fick så småningom en magkälke, som jag tror har funnits med i bloggen tidigare.
    Margaretha

    SvaraRadera
  3. Vilken glädje! Roligt med en hel serie bilder.
    Bilderna väcker minnen av yllebyxor stela av snö och pjäxsnören som blev till ispinnar.

    SvaraRadera
  4. Mössmodellen väcker mina vintersportminnen! Jag hade en vit-grå, mina systrar vit-blåa. En mycket bättre modell än dagens luvor som inte sitter ordentligt på, förutom att den är mycket snyggare!

    SvaraRadera
  5. Karin,
    Ja, jag känner smaken av vått ylle när jag ser de här bilderna.
    Det var roligt att växa upp i en fotograferande familj, för det mesta togs det nog minst en rulle, 12 bilder, av varje händelse.
    Så nu sitter jag här med tusentals negativ, som jag inte riktigt vet vad jag ska göra med.

    Olgakatt,
    Visst var det en utmärkt modell! Tror att jag såg ett mönster till en sådan mössa för några år se'n - men jag har inte sett några barn med den sortens mössor. Min var naturvit, grå och gammalrosa - stickad av moster Signe i nästa inslag.
    Mössan finns förmodligen någonstans i mina gömmor.

    Margaretha

    SvaraRadera
  6. Jo, vi hade nog tefat - i plåt. Härligt att sitta på i kylan. Kanske därför man föredrog byxbaken - det blev inte lika kallt.

    SvaraRadera
  7. Ninna,
    Då var ju magkälken av trä att föredra'. Fast man kunde ju inte snurra runt med den som ett tefat.
    Margaretha

    SvaraRadera
  8. Mössan minns jag också. Och jag kommer ihåg att jag stickade en till min dotter när hon var liten

    SvaraRadera
  9. Ninna,
    Ja, det var en synnerligen praktisk modell - och jag minns att även vuxna använde dem.
    Margaretha

    SvaraRadera