9. Läs en vintrig novell
"The Winter of the Great Snows", ur "Essays of E. B. White, 1977
The essayist is a self-liberated man, sustained by the childish belief that everything he thinks about, everything that happens to him, is of general interest. He is a fellow who thoroughly enjoys his work, just as people who take bird walks enjoy theirs. Each new excursion of the essayist, each new attempt", differs from the last and takes him into new country. This delights him. Only a person who is congenitally self-centered has the effrontery and the stamina to write essays.
E. B. White, ur förordet till "Essays of E. B. White" — vilken bloggare skulle han inte ha varit!
Än en gång bryter jag mot mina egna regler och vänder mig till en favoritförfattare, och plockar fram mitt exemplar av E. B. Whites essäer. En bok som med åren fått ett antal lösa blad förutom alla mina instoppade bokmärken.
Här berättar han om en ovanligt snörik vinter i Maine 1971. Jag försöker hitta de rätta orden för att beskriva hans stil, och ordet vänligt dyker hela tiden upp i min hjärna — kanske ger det fel signaler, för han kan vara bitsk, och han är både rolig och en gnutta sentimental, allt på ett lågmält och — ja, vänligt vis.
Och som vanligt, när jag talar om honom, rekommenderar jag hans barnböcker, som passar även vuxna barn, till exempel
Jag har skrivit om honom tidigare:
Tidigare lästa noveller:
ur En handfull dun av Sigfrid Siwertz, från 1922
"Katten från Siena och andra fantastiska berättelser" av Helena Nyblom.
Ringdans medan mor väntar, ur Ådalens poesi av Pelle Molin
"Mammy Hesters Quilts", 1889, av Adelaide D. Rollston, ur "A Patchwork of Pieces
Höstkvällståget av Frans Eemil Sillanpää, ur "Mot uppenbarelsen" och andra noveller, (1932) i översättning av Ragnar Ekelund.