tisdag 19 maj 2020

Då liksom nu


Nu spricker det knoppar ur svarta träd
i korta och ljusa nätter,
och lantmannen skådar den spirande säd,
varmed han besått sina slätter.

Nu skiner solen stekande varm
i små och stora städer;
det vimlar av mödrar med barnet  arm
och snälla familjefäder.

Och älskande par  vid varje vik,
i lunder,  fält och gärden;
under tiden bärs somliga bort som lik
och småbarn födas till världen.

Bild och text Harriet Löwenhjelm

4 kommentarer:

  1. Ljuvlig vårdikt! Men de två sista raderna tog ner en på jorden igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helena,
      Ja, det kommer lite plötsligt - men inte för Harriet hon levde säkert med vetskapen att hennes liv kunde ta slut när som helst.
      Margaretha

      Radera
  2. älskande par, visst hör det våren till... Vi ska snart på utomhusbröllop vid ett klätterberg, med klättring, lekar, picknick

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hannele,
      Kanske för att man ser de förälskade paren bättre när det är ljust och varmt, åtminstone ljummet, men det finns nog gott om nykära par även i november, fast då sitter de förmodligen framför brasan.
      Bröllop i det fria är fint - i synnerhet om vädret är samarbetsvilligt!
      M

      Radera