torsdag 15 augusti 2013

Avslöjande språk


Språket berättar mycket om oss, både ordvalet och hur vi fogar samman orden, säger en del om människan bakom orden. Fast det stämmer inte alltid — jag kom att brevväxla med en språkmänniska när jag var drygt fyrtio år. När vi efter rätt många brev första gången kom att tala i telefonen, sa’ Inger plötsligt: ”så ung du låter”, varpå jag svarade något i stil med att jag trots mina 42 år kände mig relativt ung. ”Fyrtiotvå!”, nästan skrek Inger, ”jag som trodde du var närmare sjuttio”. 
Så kan det gå när man använder sina föräldrar och äldre släktingars språk. Jag tänker sällan på att mitt språk av  många betraktas som föråldrat, men jag får ibland höra det — både som positiv och negativ kritik.
En norsk kille, förundrades en gång över att han förstod allt jag sa’, han brukade inte förstå svenska. Vi kom fram till att det nog berodde på mitt gammalmodiga språk.

Just nu kånkar jag runt på en förtjusande liten bok (hm, förtjusande — används det ordet nu för tiden),
A Collection of Forgotten-yet Delightful Words, Phrases, Praises, Insults, Idioms and Literary Florishes from Eras Past" av Lesley M M Blume — en utmärkt bok för den som som varken har gott om energi eller tid. Just som jag skriver det, inser jag att den inte passar för den som har ont om tid, eftersom den inbjuder till att ”bara läsa om ett ord till”. 
Det var när jag kom till ordet ”brat”, som jag insåg hur gammal jag är. I min ungdom var det ett gångbart ord, till exempel när småbröder gömde sig bakom soffan när storebror kom hem med en flickvän.
BRAT
Underused in today’s vernacular — which is odd, considerin that brats appear to be more rife than ever. The ultimate brat poster gitl: Veruca Salt in Roald Dahl’s book ”Charlie and the Chocolate Factory”, whose shenanigans in the 1971 film adaption promted the factory’s resident Oompa Loompas to immortalize her with a song, in which they asked,
”Who do you blame when a kid is a brat?
Pampered and spoiled like a Siamese cat.”
Their answer: Blaming the kids would be a ”lie and a shame.” Rather, contend the Oompa Loompas, blame rests squarly with ”the mother and father.”
Och så läser jag att ordet kommit ur modet! Liksom ”glad rags”, ”scarce as hen’s teeth”, ”tickled pink”, ”willy nilly” och "worrywart" — alla ord och uttryck som jag växt upp med.
Så finns det uttryck som vi har på svenska också: ”lazy-man’s load”, ”born yesterday” och ”castles in the air”.
Som vanligt får jag lägga band på mig, för att inte citera hela boken. Men några för mig okända uttryck, tänker jag ändå pracka på er.
CHANCE THE DUCKS
A nineteenth-century phrase meaning to forge ahead, come what may. (”It looks like rain, but let’s chance the ducks and have the picnic anyway.”)

DANDIPRAT
This sixteenth-century word just sounds insulting, and indeed, it is: ”dandiprat” means a ”silly, finicky, or puerile person.”
INK-SLINGER
A journalist, author, or other ”brother of the quill,” according the 1905 Dictionary of Slang and Colloquial English

13 kommentarer:

  1. För det mesta förstår jag det mesta du skriver, så antagligen är jag också uråldrig vid det här laget:)

    Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,
      Så trevligt det är med förstående vänner!
      Margaretha

      Radera
  2. Instämmer med Karin, förstås, i båda avseenden.
    Men problemet - om det är ett sådant - drabbar nog varje generation. Vi tycker ungdomarna är obildade som inte förstår oss och de att vi är senila som inte fattar deras "nyspråk".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Olgakatt,
      Nej, ett problem är det väl knappast - även om det händer att jämnåriga inte förstår mig.
      Margaretha

      Radera
  3. Jag tycker om ditt vårdade skriftspråk. Det vore oerhört trevligt att få höra dig prata också. Lägg upp en kort inspelad snutt på blogen, vettja :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Viola,
      Det var roligt att höra!
      Det är intressant det där om hur man talar, jag vet knappast själv hur jag formulerar mig - det kan nog vänner svara bättre på.
      Hm, en ljudfil övergår min utrustnings tekniska förmåga - du får ringa till mig.
      Margaretha

      Radera
  4. En måste-ha-bok! Den saken är klar. Vad intressant och man undrar verkligen över bakgrunden till ett uttryck som "Let's chance the ducks".

    Brats passar ju perfekt i sin nuvarande svenska användning, för de ungdomar som huserar kring Stureplan och beställer in dyr champagne, som de sedan häller ut (sk vaskning) bara för att visa att de har råd! Pampered and spoiled like a Siamese cat, eller värre!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,
      Spoiled rotten, I'd say! Tur att jag inte behöver ha något att göra med dessa bortskämda ungar!

      Ja, det är verkligen en måste-ha-bok! Förmodligen går det inte att veta hur somliga av de gamla uttrycken uppstått - men en del ord och uttryck har en förklaring - ibland fler.
      Margaretha

      Radera
  5. När jag för några år sedan umgicks mycket med en norrman, förstod jag norskan ännu bättre när jag tänkte "farmors tal". Min farmor talade nämligen en gammalmodig svenska (hon var född 1970) och småländska. Många ord och uttryck var nära besläktade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rutan,
      Jag har funderat lite över varför de andra nordiska språken har lyckats behålla fler av de äldre orden, men inte kommit fram till något svar. För jag har hört en skånsk väninna säga detsamma om danskan - när hennes danska vänner inte förstod henne, tog hon till sin mormors dialekt, och då gick det bra.

      Jo, jag misstänkte nog att du sluntit på tangenterna - jag trodde väl inte att du var SÅ ung!
      Margaretha

      Radera
  6. 1870 och inget annat!

    SvaraRadera