304

dagar kvar 

i

305

dagar kvar 

i

Tegnér och koleran

Cholera Epeidemic, circa 1850: The inhabitants of Granada 

in Spain build bonfires to disinfect the streets during an outbreak 

of cholera. Original Artist: By W H Overend, from a sketch 

by Mr H Stanier, the British Vice-Consul.

Dagens gamlingar är inte ensamma om att ge katten i goda råd. Redan Esaias Tegnér struntade i att koleran härjade när han 1834 var på resa. Om detta kan man läsa i "Esaias Tegnér, En levnadsteckning utarbetad på uppdrag av Svenska Akademien" (1947) av Fredrik Böök:

Koleran bröt ut i augusti och framkallade allmän panik i hela landet; men Tegnér tog det med största likgiltighet och uttalade sitt förakt för de räddhågade. Karantäner och avspärrningsområden gjorde resorna vanskliga, men Tegnér framhärdade oförskräckt i sitt beslut att återvända hem. Det blev en rätt äventyrlig färd i sällskap med Heurlin; de resande nödgades stanna i Krokeks gästgivargård på Kolmården, där de kvarhölls i karantän, och Tegnér insjuknade under misstänkta symtom, men kom sig och fortsatte. Han hade brått, och han befann sig i en förhöjd, nästan upprymd sinnesstämning. Den återspeglas i den vers, han på vägen inskrev i familjen Ridderstolpes album i Stavsjö, ställd till värdinnan, som var sångerska:

På glödgad himmel lik en pestböld sitter

den röda solen, smittan går sin gång, 

och kyrkogården bliver snart för trång,

och lundens fåglar tystna med sitt kvitter,

så sjung i stället du, och låt oss dö i sång!

Kring Örebro brann tjärkrukorna, och vidlyftiga försiktighetsåtgärder var vidtagna; men mitt under denna skräckens tid bevarade Tegnér sitt lugn. Biskopsresidenset kunde lätt ha isolerats från Växsjö, men Tegnér gjorde det till en hederssak att inte auktorisera rädslan. I ett brev skrev han: "Jag går tvärtom dagligen till staden (som jag annars ej brukade), hjälper och uppmuntrar var jag kan. En hop, mest fruar, ha rymt staden: måtte koleran och föraktet upphinna dem! För min del förstås av sig själv att jag lever eller dör på min plats. Gud har i sin nåd givit mig ett oförskräckt hjärta, och jag är, som Bayard, en 'chevalier sans peur'​, om också Gunås icke 'sans reproche'. Dock ha mina fel och svagheter varit mänskliga, i sanning sköna och lyckliga svagheter, dem jag tyvärr! icke kan ångra. Jag är fullkomligt lugn: och om något mänskligt skulle vederfaras mig, så tro att jag dött som det anstår en svensk man utan bävan."

306

dagar kvar 

i

307

dagar kvar 

i

308

dagar kvar 

i

Färdigformat omslag för brev o.d

 The Letter Writer 

 John Templeton Lucas

Jag undrar om tillverkningen av vanliga små kuvert har minskat, nu när vi inte skickar brev till varandra. Jag undrar också varför hon ser så skälmsk ut — flickan på bilden alltså — var hon kär i konstnären?

The first envelopes with gummed flaps were produced in 1844. In Britain, they were not immediately popular because it was thought to be a serious insult to send a person's saliva to someone else.

Som att spotta på någon alltså. Ja, så kan man ju också se det. Egentligen är ju sigill mycket trevligare, det har ju dessutom den fördelen att det är svårare att bryta, utan att det syns, än att ånga upp ett gummerat kuvert.

kuvert (franska couvert, av couvrir ’täcka’, ’skydda’), omslag till brev, i modern tid vanligtvis av papper.  Som världens äldsta kuvert räknas kilskrifttavlornas lerhöljen i Främre Orienten från ca 3200 f.Kr. När papperet infördes under medeltiden användes en del av det oskrivna pappersarket efter hopvikning som skydd för brevinnehållet. Vid det franska hovet på 1600-talet infördes en enkel form av kuvert, som veks för hand och förseglades med sigill.  De första kommersiella kuverten tillverkades på 1820-talet av en brittisk bok- och pappershandlare, F.K. Brewer i Brighton. Det brittiska postverket gav 1840 ut ett dekorerat frankokuvert, det s.k. Mulreadykuvertet, med betalt porto. Det första frankokuvertet i Norden utkom i Finland 1845.  Först på 1870-talet började fabrikstillverkade kuvert få större spridning i Sverige; frankokuvert förekom 1872–1966. De första fönsterkuverten kom i början av 1900-talet. En maskin som automatiskt tillslöt fax i genomskinliga kuvert introducerades 1992 av Posten i Sverige.

Att kuvert kan avse, tallrikar och bestick, liksom att det finns kuvertbröd hade jag kläm på.
kuvert, (franska couvert, av couvrir ’täcka’, ’skydda’) ursprungligen detsamma som biläggare; numera benämning på den uppsättning tallrikar med bestick, glas och servett som behövs för en persons måltid.

Men att den här sortens stolar med flätad sits kallas för kuvertstol hade jag ingen aning om. Men det är ju logiskt.

Vinsent Van Gogh's Chair

Flätade halmsitsar är kända sedan förhistorisk tid och förekom i dansk och sydsvensk bondemiljö ännu vid slutet av 1800-talet. Kuvertflätning med sjögräs eller snören har tagits upp av 1900-talets möbelindustri, i Sverige främst av Gemla Möbler AB.

 envelope a flat paper cover or wrapper: Put the letter into an envelope. Not to be confused with:envelop – to wrap around; enfold; hide; enclose: Envelop the area with high walls.

Usage Note: Some people dislike the pronunciation (ŏn′və-lōp′), arguing that it is pretentious for being pseudo-Frenchand that it is unnecessary, since there is a perfectly acceptable Anglicized pronunciation, (ĕn′və-lōp′). But the pronunciation with (ŏn) is gaining in acceptability: in our 1992 survey, 30 percent of the Usage Panel used it exclusively, and another 9 percent used it occasionally; by 2011, 46 percent selected it as their preferred pronunciation. Both forms should be considered standard.

Gauguin's Armchair

Jag kände inte heller historien bakom de båda stolarna som van Gogh målade 1888.

Haiku- Envelope

Begins with E 

And ends with E but elopes 

With only one letter 

               Deepak Kumar Pattanayak

Spring

Leonard Francis G. Kingshott

Jag skall ha lack också och papper och kuvert. Vi välja bland de olika  sorterna, och jag blir en aning nervös, då jag känner hans ögon vila på mig. Slutligen bestämmer jag mig för vitt papper och kuvert  fodrade med blått. Det är mycket fint, och icke  utan en viss oro för min ganska magra kassa betalar jag alltsammans

                                               ur Tony växer upp (1922)

                                                 av Agnes von Krusenstjerna

309

dagar kvar 

i

Slumpstövel

och andra slumpmässigt påträffade ord. Nåja, så värst slumpmässigt är det väl inte, när det väl slumpat sig så att jag hamnade där.

Dressmakers With A Mannequin In Pink      

Louis Valtat

I sin debut roman "Astarte", 1931, skriver Karin Boye, i kapitlet "Ylle":

Fröken Jansson klär skyltdockorna i den stora modefirmans fönster. Årets mod är tweed, blåspräckligt, svart-och-vitspräckligt, brunspräckligt. Lätta promenaddräkter, praktiskt enkla, med en  liten slät sportshatt – självförsörjande, arbetsamma, sakliga, för kontoret, men också för promenaden på Strandvägen och förmiddagens rundgång i butikerna.

Ett mod uppstår inte av en slump. Det är tidens  ande, som speglar sig i modets växlingar, tidens och den unga generationens egenartade lynne och ideal. Den enkla förmiddagskjolen, som inte får  bli för lång, talar om den yrkesskickliga kvinnan,  mannens kamrat i arbete och sport. 

(En läsvärd bok som kritiserar konsumtionssamhället – i synnerhet modeindustrin)

 The Lollipop,1855

 James Campbell

Men hos Bellman har ordet en annan betydelse i hans "Lust-Spel"från 1790:

Mor Bobbi, till Maja Lisa:

Min vackra Hennes Nåd, kom, köp af mina bär!

Maja Lisa: Nej, vackra min Madame!

Mor Bobbi: Det sista slumpen är;

Man kan af deras saft de skönsta viner prässa

och jag minns plötsligt något som ungarna på Södermalm sa till kompisen som bara hade lite kvar av sitt godis: " jag kan väl få smarra på slumpen". Alltså en förfrågan om att få det lilla som var kvar, eller åtminstone få slicka på det. Virus och bakterier struntade man blankt i — och att tvätta händerna ansågs nog av de flesta som en överloppsgärning.
Det här var de betydelser som jag redan kände till, men att det är, eller var, ett ord som användes av byggnadsarbetare, är en nyhet, som jag knappast kommer att få användning av:

SLUMP slum4p, sbst.2, r.; best. -en.

Etymologi

[av (amerik.) eng. slump, nedgång l. fall (i pris o. d.), sättmått; etymologiskt identiskt med SLUMP, sbst.1]

byggn. om mått vid beräkning av konsistensen hos färsk betong, varvid betongen hälles i en stympad kon (sättkon) som lyftes o. massans ögonblickliga förkortning (uttryckt i mm, cm l. tum) mätes, sättmått. En betong som hade 3—4″ slump. ByggnVärld. 1956, s. 443

Slumpstövel däremot syns mig som ett synnerligen användbart ord! I all synnerhet som det inte har använts på några hundra år, och ingen, i synnerhet inte den tilltalade uslingen, kan ta illa upp om de inte förstår innebörden av ordet.

SLUMPSTÖVEL, m.

Etymologi

[ssg med STÖVEL ss. nedsättande personbeteckning; förra leden är sv. dial. slump, slusk o. d., till slumpa, vara slampig (se SLUMPA)]

(†) odugling, usling, kräk l. dyl. MStenbock (1704) i KKD 12: 228. Hon säger, at hon wil häldre dö, än gifta sig med et gammalt Sängwrak, en Stockfiol, en Hwarulf, en Slumpstöfwel. Knöppel Blindeb. 14 (1746).

 Scoundrels 1898 

Emil Nolde

310

dagar kvar 

i

Slump?

När jag tröttnar på alla självcentrerade skriverier med förklarande foton av ett glas rött, målade tånaglar och boken alla talar om, så är SAOB en trygg nödhamn att vila ut i. Dagens ord kan ju vara allt från ett vardagligt självklart ord till ett ovanligt fackuttryck, och jag har alltid trott att en slumpgenerator tagit fram ordet. Någon enstaka gång, en helg tror jag, så har jag tyckt att ordet passat väldigt bra just den dagen — men nu när dagens ord är smittsam, så börjar jag misstänka att det sitter en människa bakom ordbokens tangentbord. 

I thought I'd better lay in a supply before

the hoarders started buying.

P1:s kulturredaktion talar om att veckans ord är valt med tanke på något som är aktuellt, och just nu är det bunkra — ett ord som inte finns med i SAOB, och inser jag, ett ord jag sällan använder. Varför vet jag inte, det som pågår just nu kallar jag hamstring, vilket, för mig, har en gnutta mer negativ klang än bunkring.

Hos Gutenberg lades nyss "The Flu, a brief history of influenza in U.S. America, Europe, Hawaii" av A. Mouritz ut. Huruvida det ligger någon tanke bakom tidpunkten vet jag inte, men influensan slår ju till varje vinter, och det räcker väl som anledning till att lägga ut den. Huruvida man finner boken intressant, eller inte, är väl en läggningsfråga — men så värst uppbygglig är det väl inte, om än grundlig. 

Jag konstaterar att bokens uppgifter om ordets etymologi inte riktigt sammanfaller med SAOB:s:

[jfr t. o. eng. influenza, fr. influence; av it. influenza (se INFLUENS), urspr.: (gm himlakropparnas invärkan framkallad) epidemi av ngt slag, senare i inskränkt o. specifik anv.]

Medan Dr. A. Mouritz säger så här:

Sanskrit literally means “the perfect language,” from san or sam, with, and krita, perfected or done. It is a mother language, the ancient language of the Hindus, and called the Infallible language, because it is based on infallible rules; and also the language of the Gods.

The language contains the root Plu; to flow, to rain, to swim. Now, whether it is the Anglo-Saxon word, flowan to flow; or the Latin words pluo, to rain, and fluo to flow; or the German fliessen, to flow; or the Greek word phleo, to flow; and the Italian word, influente, influo, and hence Influenza; every one of these words is drafted from this Sanskrit root Plu; from 1800 B.C. downwards is the time that the Sanskrit was in use.

Plu or Flu is an ancient disease, so the Author of this Booklet believes, and in confirmation thereof, cites the views of native Indian Sanskrit scholars who have found the records of a pestilence, resembling the Flu away back in the mists of antiquity, 1200 B.C.

This disease repeatedly ravaged the then centers of dense population, Central Asia, Mesopotamia and Southern Asia, in the reigns of Tiglath Pileser (1120–00) and Nebuchadnezzar (605–562). The sickness affected the citizens of ancient Babylon; and the described features of the epidemics were such as we have today in those of Influenza, cough, headache, fever, pain in the eyeballs, and copious tears and water gushing from the nose, stained with blood or all blood. The Sanskrit historians gave the name “Plu” to the disease, probably from the flowing nasal discharge.

It is an uncanny coincidence, that our Hawaiian people, who are descended from the Indian branch of the Indo-European family of nations, use the softer letter p in pronouncing the shortened form of the word Influenza, Plu for Flu.

Unknowingly, the Hawaiians are using probably the word that their ancestors used 2,500 years ago in India on the banks of the river Sindhu or Indus.

 Collectors Piece, 1991

Richard Wallace  

Fullt så här många böcker behöver du väl inte heller hamstra, även om bokhamstring är acceptabel, för det finns fler böcker att läsa på nätet än du hinner läsa i hela ditt liv.

I'm working from home

311

dagar kvar 

i

Latlördag

To love to read is to exchange hours of ennui for hours of delight.

                                                                                   Charles de Montesquieu 

LAZY LADY

Rowan Gillespie 

Jag är ohyggligt fascinerad av den här damen. Inser att man måste vara i avsevärt mycket bättre form, än vad jag är, för att kunna inta den här ställningen. Jag tänker inte ens försöka! 

Min lättja tar sig andra mer konventionella uttryck, en skön fåtölj, en kanna te och fler böcker än jag hinner läsa — då är jag nöjd.

Popular Classics lll, 2015

Holly Farrell  

 A book reads the better which is our own, and has been so long known to us, that we know the topography of its blots, and dog's ears, and can trace the dirt in it to having read it at tea with buttered muffins.

                                                                    Charles Lamb 

312

dagar kvar 

i

I Morphei armar

“Happiness consists in getting enough sleep. Just that, nothing more.” 
                                                 Robert A. Heinlein

Laid Down Woman Sleeping 1899 

 Felix Vallotton

Det är den internationella sömndagen i dag — en dag som vill påminna oss alla hur viktig sömnen är för vår hälsa.

Sömn tycks vara ett populärt ämne i litteraturen, det finns hur mycket som helst skrivet i detta ämne, "Prinsessan på ärten" och "Törnrosa" till poesi, både humoristisk och av det allvarliga slaget, och så prosan och alla fackböcker. Här finns mycket att hämta för den sömnlöse.

313

dagar kvar 

i

Vad jag lärt mig i dag

Filip II av Makedonien. Elfenbenshuvud 

påträffat 1977 i Vergina, Makedonien, i den 

grav som tros vara Filips egen.

Vem Filip II av Makedonien var, har gått mig förbi. Jag har inte ens den där obestämda känslan av att jag borde veta vem han var, som jag får rätt ofta när jag hör eller läser om sådant som skolan säkert hade med i sin kursplan. Så jag rådfrågar det allvetande nätet. Bilden ovan har jag knyckt från NE, liksom fakta om Filip:

 Filip II (grekiska Phílippos), 382–336 f.Kr., kung av Makedonien, son till Amyntas III, far till Alexander den store.

När jag nu läser om hans liv och alla krig han deltog i, kan jag mycket väl tänka mig att jag slog dövörat till när, eller om, vi läste om denne envåldshärskare i skolan — för han tycks ha varit i hetluften i större delen av sitt liv. Så blev han också mördad, och hans samtida tycks ha haft diametralt motsatta uppfattningar om honom.

Vad jag inte heller visste var att han gett upphov till ett synnerligen användbart ord — som så många andra användbara ord har jag aldrig hört det användas.

Sedan Emilia med tårfulla ögon åter skiljt sig från hemmet,  lemnade Julie fritt lopp åt sitt missnöje och förgrymmade sig högt öfver Algernon, som kunde vara så liknöjd och så munter, då  Emilia var så nedslagen; han var »en ispigg, en barbar, en hedning,  en» ... N. B. Öfversten och Hennes Nåd voro ej inne under denna  philippique. Cornetten åter hade en annan åsigt af saken, – var  missnöjd med Emilia, som, tyckte han, hade alldeles för mycket  låtit passa opp sig af sin äkta man. 

                                                   ur Familjen H*** av Fredrika Bremer

                           

Det här ordet kom in i SAOB redan 1924, och då med försvenskad stavning:

FILIPPIK fil1ipi4k, äv. fi1– (filipi´ck Dalin), r.; best. -en; pl. -er; ngn gg FILIPPIKA filip4ika, r. l. f.; best. -an; pl. -or.

Ordformer

(förr ofta skrivet phil-. -lippik 1784 osv. -lippique 1831. -lippika 1891)

Etymologi

[jfr t. philippika, fr. philippique; efter lat. philippicæ, pl., gr. φιλιππικοί, pl., filippiska tal (se FILIPPISK)]

eg.: filippiskt tal; häftigt o. bitande angrepp i tal l. skrift mot ngn l. ngt. Thorild Gransk. 1: 70 (1784). En med .. ovanlig häftighet framförd filippika mot aflatskrämeriet. Rydberg Vap. 86(1891). Söderhjelm ItRenäss. 55 (1907). —