Stormy Weather
Jean-Babtiste Camille COROT
He that has and a little tiny wit,
With hey, ho, the wind and the rain,
Must make content with his fortunes fit,
Though the rain it raineth every day.
från King Lear
Men fullt så illa som sommaren 1849 är det inte, då skrev Per Daniel Amadeus Atterbom i ett av sina brev till vännen Bernhard von Beskow:
”Hvilken sommar! Jag börjar tro, att »Fimbulvintern» stundar. Den bemäktigar sig den physiska naturen, liksom den rasar i menniskornas sinnen.”
Dessutom var han krasslig, inte lätt att skriva då:
”alltsedan jag kom hit, ännu icke haft en frisk dag. Jag fick, strax efter hitkomsten, ett recidiv af Frossa, och tillika en svår hosta; den förra tyckes nu ånyo vilja lemna mig, men den sednare fortfar; under det den oupphörliga kylan och fuktigheten håller mig för det mesta instängd, aptiten är klen, och nätterna temligen hvilolösa. Matt och nedstämd, orkar jag för det närvarande med ingenting;”
Hvilolösa nätter är tack och lov inget som drabbar mig, men visst förstår jag vad han menar med att inte orka någonting.
Men att bläddra i gamla tidskrifter kräver inte så mycket av en, så jag har ägnar några dagar åt några juni- och julinummer av Svenska Journalen från 1835. Det slår mig hur mycket som är förvånansvärt aktuellt.
En rubrik till en artikel av dr Ansgar Roth fångar mitt intresse(Han var geodet, och tack och lov kan Wikipedia berätta vad det är):
Vädret har inte varit normalt på senaste tiden — ja, i själva verket icke på länge. Vintrarna ha ej varit några riktiga vintrar, somrarna inga verkliga somrar. Försommaren i år har varit under all kritik — därom äro alla ense, särskilt de som flyttat från staden ut till landet eller skärgården för att njuta av sol och luft. Luft finns det nog, men den är kall och blåsig. Och solen lyser mest med sin frånvaro.
Vad kan nu detta bero på? Är det en fortskridande klimatförsämring eller en övergående oro i de högre regionerna? Beror det på solfläckarna eller jordbävningarna, på kometspillror som förorena jordens atmosfär eller kanske rentav på exploderande stjärnor i Vintergatan, som bombardera oss med främmande strålar?
Svaret ges i efterföljande artikel och lyder: Vi veta så gott som ingenting om de verkliga orsakerna till vädrets och klimatets växlingar och äro därför ur stånd att profetera något om framtiden.” Sv.J. nr. 26.
Den artikeln har jag just börjat läsa, men så värst mycket klokare lär jag inte bli sedan jag läst den.
Några sidor längre fram hittar jag en annan aktuell artikel: ”Föräldrauppfostran i högre grad än barnuppfostran”. Så här på min kökstrapp blir jag nog sittande, i regnet, tills vädergudarna kommer på andra tankar.
Hans Baldin Grien
Kanske kan vi helt enkelt skylla vädret på häxkonster.
Tycker du att Shakespeares ”The Tempest” är för våldsam läsning, så kan jag föreslå en betydligt mer begränsad storm: ”Storm in a Teacup” av Eden Phillpotts (kompis till Agatha Christie, som gillade hans böcker).
Så mysigt att du kan sitta ute o läsa fast det regnar.
SvaraRaderaDet sägs ju att inget är nytt solen, ändå blir man förvånad när man upptäcker att det är sant.
Hoppas få veta mer som du hittar i gamla tidningar