måndag 26 december 2016

Temaknåp med utlottning på julens andra dag

Första kapitlet.
Agnes och Axeline.

Det var en skön sommarmorgon, en morgon sådan att englarne gladde sig deråt, då de från kometernas svansar kikade ned på den i dagens första skimmer prunkande jorden. 
Aurora steg ur sin purpurbädd i öster och bolstrarne i hennes paulun började visa sig för den nyvaknade menniskan.
Hela naturen log och jorden stod som en enda lugn och herrlig filbunke.
Tvenne unga, sköna flickor vandrade tillsammans uti den herrliga trakt af Stockholms omgifningar, som nu kallas Djurgården.
Mulna anleten på en sådan morgon! Hvadan detta? Skåden eder omkring på denna herrliga filbunke, I sköna jungfrur, och glädjens!
»O, Agnes,» hviskar den ena, »jag är så lycklig, Gustaf älskar mig, och jag älskar – nej tillber honom!»
En skugga af förfärlig blekhet smög sig öfver Agnes mjellhvita kind. Hon darrade häftigt.
Förtviflans mod lyste i hennes öga, och hon hviskade en lyckönskan.
Stackars Agnes! Äfven hon älskade Gustaf, men Axeline var den lyckliga.
De vandrade tysta och drömmande fram på den saftiga gräsmattan, då plötsligt flera smällar af skott hördes från staden.
»Min Gud! man strider – låtom oss skynda.»
från Romaner i västfickformat - parodiska strövtåg, av Gustaf Teodor Gullberg


I dag förväntas vi ha något att säga om kärleksromaner — eftersom det är min sämsta litterära gren tog jag en promenad i hopp om att det skulle stimulera de små grå, och framkalla några gamla läsminnen. Jo, visst fick det mig att minnas en del av de gamla romantiska romanerna, med ljuva och rodnande ungmör och höviska ynglingar — men knappast böcker jag kan rekommendera. Så jag rådfrågade Wikipedia:

 Kärleksroman (engelska: romance novel; tyska: Liebes- und Familienroman, ’kärleks- och familjeroman’, vilket också var en vedertagen svensk benämning) är en skönlitterär genre. Den moderna kärleksromanen uppkom i västvärlden under 1600- och 1700-talet. Detta innebär givetvis inte att västvärlden eller anglosfären uppfann litteratur som är inriktad på kärlek. Här avses en genre som följer ett bestämt mönster. Det fundamentala i den västerländska, moderna kärleksromanen är att den fäster störst vikt vid utvecklingen av en relation och en romantisk kärlek mellan två människor. Den måste ha ett känslomässigt tillfredsställande slut, vilket länge också innebar ett (för samtiden acceptabelt) moraliskt slut och dessutom ett lyckligt slut. Som regel är den skriven ur ett kvinnligt perspektiv med en kvinna som huvudperson.
_ _ _
För att en roman skall definieras som en kärleksroman, måste den romantisk-erotiska kärleken mellan två människor vara den centrala handlingen, och deras förening vara intrigens klimax. Till kärleksromanen räknas traditionellt därför inte romaner som handlar om andra sorters relationer, eller om andra faser i en kärleksrelation.
Sedan författare anpassat genren till det förändrade samhället har dess definition luckrats upp. Till kärleksromaner räknas därför ibland även psykologiska romaner som handlar om kärleksrelationer, och en del romaner med olyckliga slut.
Inget som gjorde mig klokare, och inget som väckte det minsta lilla avsomnade minne till liv. Så jag ställde mig att diska  det gjorde susen, att jag inte kommit att tänka på Gustaf Teodor Gullberg på en gång. Det är ju inte länge sedan jag läste hans "Romaner i västfickformat" från 1880, en parodi på sin tids romaner. Jag tyckte den var hejdlöst rolig  men kanske krävs det att man har läst ett antal av den sortens böcker som den parodierar, för att man ska uppskatta den.
Kapitlen är föredömligt korta (hela första kapitlet ovan), och hela boken är bara 110 sidor — trots att den rymmer flera romaner!
Callista—honey—darlin'," he whispered brokenly, "you do love me." 
      "Oh, Lance—Oh, Lance!" she breathed back.

8 kommentarer:

  1. Den känner jag inte till men den låter faktskt rätt så rolig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Boklysten,
      Ja, jag tyckte den var rolig, men jag har insett att när det kommer till böcker så är jag långt ifrån normgivande.
      Margaretha

      Radera
  2. Ännu en ny, gammal författare att lägga till läslistan!
    kram från
    Mette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mette,
      Läslistor tenderar att snabbt bli långa - jag kommer förmodligen aldrig att hinna beta av allt som finns på min. Men det vore ju värre om det var tvärtom.
      Margaretha

      Radera
  3. Gustaf Theodor Gullberg kände jag inte till alls. kul grej

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mrs Calloway,
      Han hör nog till den stora, mycket stora, skara av författare som inte många längre minns. Han lär ju ha skrivit reseskildringar också - ska höra om bibban kan skaka fram någon av dem.
      Margaretha

      Radera
  4. Det här låter ju kul! Inget jag hade hört talas om heller.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helena,
      Och inte längre att man kan stå ut, även om man inte finner den lika rolig som jag fann den.
      Margaretha

      Radera