Writing a Letter
John Lessore
Jag är lite osäker på hur länge jag varit på internet — förmodligen se'n i mitten på 80-talet. Mycket har hänt sedan jag först började stappla runt i cyber-rymden, försökte orientera mig, och snabbt insåg att den största vinsten var alla intressanta bekantskaper man gör här. Några blev nära vänner medan andra utgjorde trevliga och ibland minnesvärda tillfälliga möten.
På den tiden var det listor som gällde — jag tillhörde ett antal grupper där vi diskuterade allt från vävtekniker och böcker till te och livet i största allmänhet. Det var på en sådan lista jag träffade Nancy och Ed, de imponerade på mig med sin stora allmänbildning — det spelade ingen roll vad vi talade om, de hade alltid något klokt att tillföra samtalet. Amerikaner brukar inte ha så stora kunskaper om Europa, men jag kan nämna vilket lite ort som helst i Sverige, och nog vet Ed var den ligger, och känner till en del om det aktuella landskapet.
Förra året dog Nancy efter 63 års äktenskap, så nu får Ed, som är 94 år, klara sig själv i sin stuga, med en del hjälp från sina döttrar.
Häromdagen fick jag ett mejl från honom, och jag småler när jag läser hans avslutningsfras: Thank you for sending Greta Thunberg here.
