Söndag med Gutenberg

Hittar alldeles för många intressanta böcker för att jag ska ha tid att läsa dem alla. Men jag har hunnit titta på en kokbok på svenska, "Zeniths Kokbok, En samling recept för användning av Zeniths margarin  af Anna Borgh".

Margarinbolaget Zenith grundades 1899, och lades ned 1968, men några av bolagets kokböcker har uppenbarligen överlevt de dryga 100 åren sedan den skrevs. Fullt så gammal är inte Elin Wägners "Norrtullsligan" (som tyvärr inte finns på nätet)*, den publicerades 1907 som följetong i DN, då under namnet "Elisabeths krönika". Men följande utdrag ur boken visar att Zeniths margarin stod på många bord.

Jag har utlyst detta sammanträde, för att vi skall kunna vara i tillfälle att se nöden rätt en face i ansiktet. Till att börja med hur många dar är det kvar på månaden? Tjugosex. Ja, de trettio sista dagarna är alltid de värsta som var och en vet.

Till det dagliga franskbrödet räcker kassan nog, sade jag, men det obehagliga med den här månaden är att det är jul, och då får man så oförskämda pretentioner. Och jag har ju Putte, flickor! Det har inte ni.

— Vi önskar vi hade, sade de alla på en gång, och jag måste rusa upp och kyssa dem.

—Vi kan väl spara lite nu till den i förväg, sade Emmy. Jag har alltid tyckt, att det är onödigt med smör, när det finns så utmärkt margarin.

—Pellerins margarin är bäst, men köp alltid Zeniths, sade Eva med en liten darrning i rösten. Tycker du inte, att vi ska köpa gammalt bröd också?

— Det gör vi ju alltid när det finns, men för det mesta går det åt på dagen, svarade Magnhild och Emmy.

Kanske hade det varit tillrådligt för Norrtullsligan att även baka sitt eget franskbröd. Den här rätt stora satsen hittar jag i kokboken:

FRANSK BRÖD

En deg göres af 1 liter ljum skummjölk, 1 kg. 750 gr. hvetemjöl, 1 matsked socker, ½ d:o salt, 60 gr. jäst, upplöst i litet af mjölken samt 50 gr. smält Zeniths margarin. Degen ställes på varm plats att jäsa och utbakas sedan till aflånga bröd, hvilka läggas på smorda plåtar, penslas med vispadt ägg och skåras snedt öfver med en hvass knif (5 cm. mellan skårorna). Just innan bröden insättas i ugn, penslas de med ljum mjölk och beströs med vallmofrö. Dessa bröd fordra ganska stark ugnsvärme. Degen kan äfven formas till små runda eller aflånga bullar, horn, gifflar e. dyl., hvilka f. ö. behandlas som de stora bröden.

​

D​

å hufvudbeståndsdelen i en måltid väl i de flesta hushåll är bröd, så inser man ju lätt vikten af, att brödet är godt. Och godt bröd erhålles ej utan goda ingredienser: mjöl, jäst, socker, kryddor m. m. samt fett (margarin, smör, ister o. d.). Natursmör ställer sig numera alltför dyrt att i regel användas vid bakning, och ister lämpar sig ej gärna för hvad slags bröd som helst. Återstår således Zeniths margarin. Detta besitter alla de goda egenskaper, man kan begära af ett fettämne; brödet, såväl finare som gröfre, blir synnerligen välsmakande däraf och mera hållbart, än då natursmör användes. Särskildt gäller detta om skorpor och s. k. småbröd. Härtill kommer, att prisskillnaden mellan Zeniths margarin och natursmör är ganska afsevärd.

I ett mindre hushåll med en smörförbrukning af, låt oss säga 5 kg. pr månad, torde inbesparas omkring 60 kr. pr år, om man istället använder Zeniths margarin; tages därjämte delvis Zeniths Växtmargarin blir besparingen ännu större. Det sålunda uppkomna öfverskottet möjliggör ju en förbättring af kosthållet i öfrigt med mera ägg, mjölk, grädde o. d.

De för bakning tjänligaste margarinsorterna torde vara framförallt Extra märket Zenith, hvilket duger utmärkt äfven till de finaste bakverk. För matbröd, franskt bröd, s. k. hushållsskorpor o. d., som förbrukas i större mängd, passa äfven förträffligt de billigare märkena »GLOB», »STELLA» och »VIOLA».

Och kanske är några råd om hur man bör använda margarinet på sin plats.

MARGARIN TILL SMÖRGÅSBEREDNING

Det praktiska bruket att servera påbredda smörgåsar blir för hvarje år allt mera bekant och omtyckt. Zeniths Växtmargarin lämpar sig utmärkt härför. Man ser blott till, att det ej är för hårdt, så att det ligger ojämnt och skifvigt på brödet. Om smörgåsarna beredas några timmar i förväg, böra de stå i kallt rum, tills serveringen skall äga rum. Till s. k. sandwichs (dubbelsmörgåsar) bör margarinet röras med en gaffel, tills det blir mjukt och smidigt; i annat fall hänga smörgåsarna ej samman. För öfrigt kan Zeniths Växtmargarin på grund av sin fina smak med stor fördel ersätta natursmör såsom bordsmör. För att under varma dagar bevara margarinet någorlunda fast, sedan det upplagts på assiett, rekommenderas följande sätt. Man skaffar sig en stor, ny oglaserad blomkruka (lerkruka), rengör denna väl och lägger den i kallt vatten under några timmar. Därpå aftorkas den lätt, smörassietten ställes på en större tallrik, krukan stjälpes öfver och får kvarligga, tills margarinet skall användas.

Och varför inte baka mer bröd när man ändå är i farten.

FRUKOSTRINGAR

2 dl. kokande mjölk hälles på 100 gr. ångpreparerade hafregryn på kvällen, och detta får stå öfvertäckt under natten. Följande morgon iblandas 150 gr. grahamsmjöl, 250 gr. hvetemjöl, 200 gr. Zeniths margarin, 3 matskedar socker och 1 rågad tésked hjorthornssalt upplöst i 2 dl. söt eller sur grädde. Degen blandas väl och rullas ut i fingertjocka längder. Dessa afdelas i 20 cm. långa bitar, hvilka hopfästas till ringar och gräddas i ganska varm ugn. Ätas nygräddade, påbredda med Zeniths margarin, till kaffe eller té.

*Har du inte läst boken så tycker jag att du ska knalla iväg till ditt bibliotek och låna den! Man får en god bild av hur tillvaron tedde sig för unga självförsörjande kvinnor, i början av förra seklet.