måndag 24 augusti 2015

Te utan solur, cedrar och betjänter

går alldeles utmärkt.

The sun-dial pointed to half past four o'clock. The hour of silence appeared to be over. The birds commenced twittering; and a cuckoo, in an adjacent wood, sounded his note at intervals.
The house awoke to sudden life. There was an opening and shutting of doors. Two footmen, in the mulberry and silver of the Meldrum livery, hurried down from the terrace, carrying folding tea-tables, with which they supplemented those of rustic oak standing permanently under the cedar. One, promptly returned to the house; while the other remained behind, spreading snowy cloths over each table.
_ _ _
A few minutes later the tables were spread with the large variety of eatables considered necessary at an English afternoon tea; the massive silver urn and teapots gleamed on the buffet-table, behind which the old butler presided; muffins, crumpets, cakes, and every kind of sandwich supplemented the dainty little rolled slices of white and brown bread-and-butter, while heaped-up bowls of freshly gathered strawberries lent a touch of colour to the artistic effect of white and silver. When all was ready, the butler raised his hand and sounded an old Chinese gong hanging in the cedar tree. Before the penetrating boom had died away, voices were heard in the distance from all over the grounds.
                         ur "The Rosary" av Florence Barclay


 Jag har varken tjänstefolk eller cedrar — och jag har aldrig saknat någondera, fast i dag när jag var trött och varm var det inte utan att  jag skulle ha uppskattat en allt-i-allo. Betjänter, vita dukar, silveruppsatser och många sorters bröd kan jag avvara, men någon som bar ut ett bord, en skön stol, alla böcker och en tekopp, och placerade det under eken  det hade suttit bra. 
Nej, jag tycker det skulle vara besvärligt att ha tjänstefolk drällande kring fötterna — inte ens för att sköta den trista mathållningen skulle jag kunna tänka mig att ha en anställd. 
Däremot skulle jag gärna ta emot det där lilla oansenliga träbordet som bröderna Grimm skrev om i "Lilla bord, duka dig". Minns ni det?
"När man ställde ned det och sade: "Bord lilla, duka dig!" så stod det helt plötsligt dukat med en fin vit duk, och ovanpå stod en tallrik med kniv och gaffel bredvid och fat med både kokad och stekt mat, så mycket som någonsin kunde få rum där, och ett stort glas rött vin därjämte lyste en till mötes, så att man strax blev munter till sinnes."
Fast jag vill ju förstås ha ett bord som dukar upp en vegetarisk och alkoholfri måltid.

I väntan på att någon ska skänka mig ett sådant bord, så går jag in och diskar.

6 kommentarer:

  1. Oj, men nu blev jag riktigt sugen på små trekantiga sandvikare! Till och med sådana där med ost och gurka och jag som egentligen inte gillar gurka. Men en tunn, tunn skiva mellan två ostskivor mellan två färska trekanter formbröd ... Vilket oväntat sug!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,
      Förutsatt att du har nödiga ingredienser inom räckhåll, borde det inte vara helt omöjligt att stilla suget.
      Margaretha

      Radera
    2. Nej, det var ju det som var problemet! Jag satt på tåget till Krylbo och där serverades en motsvarighet ("motsvarighet") med tjocka brödskivor i stel plastförpackning, med texten "Bäst före 2019-06-10, 16:15" eller något åt det hållet. Så det var ingen lösning. Men idag ska jag leta efter bröd som man kan skiva själv, så att det blir tillräckligt tunt!

      Radera
    3. Karin,
      Hittar du inte rätt sorts bröd så får du baka själv - deg med ägg i. Och ska det vara riktigt tjusigt så får du skaffa den sortens form som har lock, så att det inte blir snyggt rundad ovansida.
      Margaretha
      som inte kan
      tänka sig att
      baka, i dagens
      fuktiga värme.

      Radera
  2. Har senaste veckan flera gånger filosoferat över det faktum att en smaklig måltid man spenderat en dryg timme på att laga till är uppäten på ca 8 minuter. Ett "bord, duka dig!" skulle jag också gärna ha.
    Men tjänstefolk i huset, nej tack.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Olgakatt,
      vi tycks vara helt överens!
      Undrar var man kan hitta slikt bord.
      Margaretha

      Radera