måndag 31 augusti 2015

Hårfint


På nätet läste jag nyligen om hur man löst ett par mordfall med hjälp av DNA från mördarens katt*. Det var lätt att få intrycket av det det är något nytt, men jag mindes att jag läst något liknande och plockade fram boken "100 katter som förändrade världen" av Sam Stall. I den kan man läsa om katten Snowball som avslöjade sin ägare — och detta redan 1994. Bokens övriga 99 historier är även de intressanta och nöjsamma att läsa.
Så nu räknar jag med att den bov som ger sig på mig eller min egendom ska kunna åka fast eftersom det är omöjligt att besöka mig utan att gå härifrån med massor av älsklingens DNA på kropp och kläder.
Älsklingen sover gärna middag på gästsängen, så senast jag gjorde i ordning gästrummet bredde jag ut en matta mitt på sängen, just där han alltid ligger, för att slippa plocka katthår inför nästa besök. Jag hann inte ens bädda färdigt innan älsklingen lägger sig tillrätta på sängen — nogsamt undvikande mattan.

*artiklarna hittar du här: 1 och 2.

10 kommentarer:

  1. Smart älskling! Klart han hårar ner eventuella bovar!
    Var rädd om dig. Tänker på dig.
    Kram från Mette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Mette,
      Tänk om jag kunde lära honom att bara håra ner bovar!
      Margaretha

      Radera
  2. Med håriga ben kom jag från Augusta igår...
    Fina Åskar!
    Allt gott!

    Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,
      Visst är han fin - men håret klår honom bättre än mig!
      Margaretha
      den ludna

      Radera
  3. precis så gjorde min alex, han vägrade att ligga på allt jag la ut för att skydda möblerna!
    tack för länken till boken, tror jag ska köpa den, har läst lite i den hos sis.
    nu ska det bli spännande att se om blogger låter mig publicera den här. i natt försökte jag i över en halvtimme utan att det gick.
    take care, you're in my thoughts and prayes.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Debbie,
      Blogger är minst sagt nyckfull - hoppas du inte förlorade alltför mycket nattsömn för min skull!
      Jag kände också en Alex en gång i tiden, han dräglade när han var belåten - och mest belåten var han när han låg i någons knä. Se'n fick man byta kläder.
      Margaretha

      Radera
  4. Ingen katt kan håra värre än Olga! För säkerhets skull vita hår som trär in sig i alla textilier så att det är omöjligt att få bort. Överdrag uppskattas mycket - att krypa in under.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Olgakatt,
      Vi kattägare borde ha rabatt på hemförsäkringen eftersom vi tillhandahåller DNA som underlättar infångandet av bovar och tjuvgods.
      Åskar, som just gick hemifrån håller med Olga om att det är mysigt att krypa in under överdragen (underdrag?)
      Margaretha
      i regnet och
      mörkret på
      trappen

      Radera
  5. Ja, katt som stöldförsäkring. Mycket fiffigt!

    Men hur kommer det sig att man skulle kunna tillverka tre fullvuxna katter av det katthår som en enda katt lämnar efter sig under en vecka. Det var något som jag ofta hade anledning att fundera över när vår katt Alexander fortfarande fanns bland oss.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,
      Det skulle kanske var mer lönsamt att tillverka katter av deras hår, än att klona katter. Nyligen läste jag att inte ens när man klonar en katt, är det säkert att pälsen får samma färg som originalet. Samla hår i påse, borde alltså vara tillförlitligare.
      Margaretha

      Radera