Parti från Söder i Stockholm. Katarinalyrkan
nästan fullständigt bortskymd.
Nog får man betrakta skandaler som livets krydda. Vad skulle vi annars tala om?
Läser Bonniers Månadshäften från 1911, illustrerad tidskrift för familjen, kallar den sig. Den har verkligen lite av varje, som kan tänkas intressera alla familjemedlemmar — i dag fastnar jag för en artikel av Karl Starbäck, med rubriken "Om s. k. skandalhus och några andra icke estetiska värden". Det är en lång artikel där han ondgör sig över fula nybyggen i många svenska städer. Så här skriver han om förfulandet av Södra bergen:
Också har, enligt min mening glädjande nog, den allmänna opinionen under de senaste åren börjat att skarpt reagera mot uppförandet af dylika byggnader, något som bland annat framgår däraf, att ett nytt ord vunnit burskap* i svenska språket, ordet "skandalhus".
Exempel på sådana hus äro ej svåra att finna. Vår hufvudstad har den tvifvelaktiga äran att inom sitt område ha sett uppföras det, som först smyckats med detta epitet, nämligen det som resande sig på de södra bergen och från vissa håll bortskymmande Katarinakyrkans monumentala och ädla konturer, i afsevärd mån vanställa ett af hufvudstadens härligaste partier.
Undrar vad herr Starbäck skulle säga om dagens Stockholm, och i synnerhet vad han skulle tycka om Slussen, och den pågående disussionen om dess ombyggnad.
Om Slussfrågan talade jag för några år sedan.
Själv undrar jag vad det är för torn som syns strax till höger om en av lykt?stolparna.
Ett stenhaf från Vasabron
Man vänjer sig så lätt vid allting. Den storm som en gång rasade då Helgeandsholmen bebyggdes, har nu för länge sedan lagt sig inför det orubbligas "fait accompli"; och många torde de stockholmare — af ett yngre släkte — vara som med stolthet visa främlingarna riksdagshuset ståtliga fasad. Man glömmer eller vill glömma att det finns en baksida.
Annonsskylt i fruktansvärdt pråliga färger
vid Fjäderholmarna, som borde förbjudas.
Enligt § 13 i lagen "angående naturminnesmärkens fredande" kan "för område, som genom märklig naturbeskaffenhet eller naturskönhet är av särskilt intresse, Konungens befallningshafvande — — — — förbjuda, att i det fria annorledes än å byggnad däri människor bo eller affär är inhyst uppsättes eller anbringas tafla, plakat, inskrift eller annan störande anordning". Det är att hoppas att denna bestämmelse ej måtte endast en död bokstaf.
Arbetarhem i Åtvidaberg sådana de skola vara.
Ett "godkänt" exempel finns med i artikeln.
ORDLED: bur-skap-et
• rätt att utöva visst yrke i en stad under den tid då skråväsendet var i kraft{→burbrev} histor.: burskapsbrev; många tyska köpmän fick ~ i Stockholm; han fick ~ i Bryggaregillet
BET.NYANS: vanl. utvidgat allmänt erkännande: hennes teori har inte vunnit ~; ganska få norska lånord har vunnit ~ i svenskan
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. burskap; till lågty. bur 'borgare'; jfrburbrev
Intressant, vi människor och vår inställning har inte förändrats så mycket på 100 år? De gamla mot de unga. Tänk att jag inte sett Slussen förslaget från 1931 förut.
SvaraRaderaTornet till höger om stolpen på översta bilden bör vara fd vattentornet vid Mosebacke torg. En gång kände jag en familj som bodde där - mycket opraktiskt med kök och sovrum flera trappor från toaletten ;-)
Viola,
RaderaNej, den mänskliga naturen förändras nog inte i brådrasket!
Tänk, det vattentornet har jag missat - tack för att du bildar mig! kanske för att det, med dagens bebyggelse runtomkring, inte längre sticker upp på samma vis. Läser att det togs ur bruk 1960 - men man kan ju tycka att jag borde ha sett det...
Får hoppas att de har byggt om det nu, så man hinner på dass, också när det är bråttom!
Margaretha