Mark Rothko
25 september 1903 - 25 februari 1970
En intressant person och konstnär. Kanske tänker de flesta på hans senare konst, när de hör hans namn, förmodligen den konst han ville bli känd och ihågkommen för. Han förstörde mycket av sina tidiga, delvis föreställande, målningar.
Mother and Child, 1938-1939
Heads, 1941-1942
Utan titel
1948
Utan titel, 1953
Utan titel, 1959
No. 4, 1964
Utan titel, 1969
Utan titel, 1969
det är Matts favoritkonstnär, så jag har sagt åt honom att titta in här. jag är inte lika förtjust men har läst om honom nu och han var intressant,och tragisk, kanske kan jag lära mig att tycka om honom.
SvaraRaderalove
Nummer två tilltalar mig så mycket att jag kunde ha den hemma på väggen
SvaraRaderaKarin
Debbie,
SvaraRaderaMatt är välkommen!
Mark R. är ju så mycket mer än tavlorna han övergick till att måla när han lämnade det figurativa. Visst är han en spännande - och som du säger, tragisk - person.
Karin,
Ja, den målningen tycker jag också om. Det är alltid fascinerande att se hur en konstnär utvecklas. Det är nog rätt vanligt att man förenklar mer och mer (utan att det därför blir enklare konst).
M
ju mer jag tittar på hans bilder ju bättre tycker jag om dem - men mest om de gamla som jag kan titta jättelänge på. färgerna är fina i de andra tavlorna, men jag hittar inte nya saker hela tiden som jag gör med de gamla.
SvaraRaderadu skrev jättebra hos brenda! undrar om hon kommer att svara hon gör inte alltid det? man får ingen lust att kommentera om man inte får svar.
more love,
Debbie,
SvaraRaderaJag tror att det ofta är så, en del konst kräver en viss ansträngning för att förstå den.
Bra att du tyckte min kommentar är bra. Själv är jag inte så säker - särskilt inte när jag läser de andra kommentarerna. Det är svårt att uttrycka en avvikande mening när man inte känner en människa. Men jag bara var tvungen!
M
Har aldrig hört talas om denne konstnär. Usch känner mig ganska obildat. Men strunt samma. Jag gillar de här tavlorna mycket. Inte den nedersta så mycket.kanske behöver den ses in natura. Eller?
SvaraRaderaLisette,
SvaraRaderaDet finns inte skuggan av en chans att man ska hört talas om alla intressanta konstnärer som finns. Rothko var själv väldigt besviken över att kritikerna nonchalerade honom - det är nog först efter sin död han blivit uppskattad. Och mer i Amerika än här.
Nej, den sista tavlan tycker jag inte om, men jag tyckte att det var intressant att han målade så pastelligt samtidigt som han målade andra tavlor med mörka och mustiga färger.
Margaretha
Kanske ingen absolut favorit hos mig, men det gör inte heller ont att titta på bilderna.
SvaraRaderaDet finns många konstnärer, författare och kompositörer som förstört mycket av sin produktion. De egna kraven blev för höga... Synd!
Jag gillar Rothko och det är spännande med konstnärers utveckling!
SvaraRaderaRothko är också nevöns stora favorit
Aila,
SvaraRaderaSjälvkritik ska man ha - men det kan gå över styr. Det är nog tur att vi inte känner till hur mycket konst och litteratur vi missat på grund av konstnärens höga, för höga, krav.
Olgakatt,
Ah, du lyckades hålla dig vaken ända till klockan tio! En prestation efter en lång dag! Hoppas att du kommer in i lunken nu.
En del av Rothkos tidiga verk får mig att tänka på Chaim Potok. Fast jag föredra'r nog hans böcker. Han hör till mina favoritförfattare.
Det är alltid intressant att se hur en konstnär (alla dicipliner) utvecklas - och att en del inte gör det.
Margaretha
Jag gillar faktiskt hans sena konst, fast jag kan inte säga varför. Det är något lugnande...
SvaraRaderaHa, nu har jag också varit hos Brenda. Det tog en stund att hitta dit. Bra skrivet! Och verkligen snällt och vänligt. Ändå tror jag att du kommer att förbigås med tystnad. De andra kommentarerna är ju värre än bloggen!
Att inte svara på kommentarer tycker jag är ohövligt, dessutom tror jag att man förlorar läsare om man inte svarar.
kram från Mette
Flette-Mette,
SvaraRaderaJag kan hålla med om att det är något meditativt över hans sena målningar.
Känns bra att du också tyckte det var bra! Om jag ändå kunde lära mig att hålla käften i så'na här sammanhang!
Att konsekvent aldrig svara på kommentarer är lite trist - jag har lämnat, eller nästan inte ens börjat läsa, bloggar som svarar på somliga kommentarer, men inte andra.
Margaretha
Fred tycker, men inte Eva!
SvaraRaderaSåg nyss att du har två supportrar hos Brenda. Och så vi förstås, fast vi inte säger det där.
kram
Eva & Fred,
SvaraRaderaHar ibland undrat om det är fler män än kvinnor som gillar Rothkos tavlor. Bland de jag känner tycks det vara så.
Jag hoppade genast över till Brenda och såg att det är två e-vänner som håller mig om ryggen. Kristi och jag träffades på en textillista och Kicki har jag lärt känna här på bloggarna. Så det var inte så oväntat. Men icke dessto mindre trevligt!
Margaretha