söndag 10 april 2011




Drivorna svunnit och flytt, ren vänder vallarna gräset,
träden lövas igen.
Marken ändrar på nytt sin fläkt och steniga bräddar
åarna drar sig tillbaks.
Vårens nakna gestalt med behag i kvällningen anför
nymfer och gratier i dans.
Se oss, sjunger de, hoppas ej tomt odödlighet! Året
rinner som timme och stund.
Västanvindarna mildrar nu köld, snart vår går i sommar,
sommaren virvlar till höst,
hösten randas med frukt och knappt är den plockad, så hitför
dimmorna kylan igen.
Horatius
tolkad av Ebbe Linde

4 kommentarer:

  1. Vad vore väl livet utan denna växelverkan och alla dess upplevelser? Inte vill man ständigt befinna sig i en och samma årstid, t.o.m sommaren är skön när den går mot sitt slut och höstens mjukhet och mognad smyger sig in i sinnet.


    Karin

    SvaraRadera
  2. Karin,
    Ja, jag hör till dem som uppskattar våra årstider - men jag har en kompis som inte står ut med vårt klimat utan har flyttat till tropikerna, där allt är HETT hela året.
    Margaretha

    SvaraRadera
  3. Snälla Horatius!
    Måste du hetsa oss? Kan vi få leva i nuet en stund utan att du påminner oss om att snrt är vinter igen, tack!

    SvaraRadera
  4. Olgakatt,
    Låt dig inte stressas!
    Bry dig inte om den gamle gubben - som visserligen visste vad han talade om - men det gör ju även vi, innerst inne.
    Margaretha

    SvaraRadera