Visar inlägg med etikett martinson. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett martinson. Visa alla inlägg

tisdag 12 juni 2018

Sommar!


Sommarens växt
den fick bredare höfter. 
Bejakelsen blev 
nästan klossig.
Mörkröda bondpioner
svällde i regnet.
När de öppna sina 
hårt åtdragna klutbollar
kom hon förbi,
den köttsliga drottningen,
Hon sökte ymniga buketter,
Frodiga måltider för 
sinnena.
              Harry Martinson

fredag 8 juni 2018

Juni

June, 1908
Daniel Garber 


Nu går solen knappast ner
bländar bara av sitt sken
Skymningsbård blir gryningstimme
varken tidig eller sen.

Insjön håller kvällens ljus
glidande på vattenspegeln
eller vacklande på vågor
som långt innan det har mörknat
spegla morgonsolens lågor.

Juni natt blir aldrig av
liknar mest en daggig dag
Slöjlikt lyfter sig dess skymning
och bärs bort på ljusa hav.
                          Harry Martinson

tisdag 13 juli 2010

Sommar


Om sommaren

Om sommaren är ingen ko på isen
och blå åskmolnsbär finns att plocka i skogen.
Smultronet blöder mot tungan utan blodsmak.
Då är livet fullt sysselsatt
med att vara vad det är: ett paradisförsök.
.................................... Längs ekots stigar, 1978
............................................. Harry Martinson

.

sommar, fsv. somar, sumar m. = isl. sumar n., yngre sumarr m., da. sommer, fsax., fhty. sumar (ty. sommer) m., ägs. sumor (eng. summer); besl. med armen, armārn, sommar, ävensom sanskr. sámā, halvår, år, avest, hama, sommar, ir. sam ds.; väl egentl.: halvår o. i av-Ijudsförh. till ie. *sēmi-, halv, i sanskr. sāmi-, grek. (h)emi-, lat. semi-, fhty. sâmi- osv.; alltså tydande på en tid, då indoeuropéerna räknade blott två årstider, sommar o. vinter; se t. ex.
Schrader Reallex. s. 782. Z— Däremot är ordet icke, såsom också antagits, besl. med grek. (h)ēméra, dag, knappast heller med grek. (h)émeros, mild. — Andra indoeur. beteckningar för 'sommar' betyda i regel 'den heta årstiden', t. ex. lat. æstas (till ie. roten idh, brinna o. d.; se id 1), grek. théros, även: skördetid, sommarvärme (= sanskr. háras, glöd; jfr under det dock ej säkert besl. varm), fpreuss. dagis (se dag). — I somras, t. ex. Weste i 1807, men ännu Sahlstedt 1773: i
sommars, den regelbundna formen under hela den äldre nsv. tiden, y. fsv. i somars (-ers) 1478 osv. Sdw. Tillägg. Columbus Ordesk. har i sommars, men i wintras, o. säkerl. är somras närmast en ombildning efter den senare formen, som uppträder redan i fsv. I ä. sv. även: förra sommars o. d., nu blott i Finnl.: förra somras, sista somras. En särskilt sydsvensk (småländsk?) bildning synes föreligga i uttr. i förleden sommarse, Växiö 1703 (-ss-), J. Stålhammar (smålänning) 1704 (-å-); jfr. t. ex, fsv. i aftonse (nsv. i afse), nsv, i morse osv., varom se litteraturen i SAO 1: 664.
.
summer Season. AS. sumor. Com. Teut.; cf Du. zomer, Ger. sommer, ON. sumar; cogn. Sanskrit sámā, half-year, year, OIr. sam, summer. Summer, winter, the orig. divisions of the year, are connected with many more allusions than spring, autumn. A young lady's age is reckoned fig. by summers, an old man's by winters.

.
En dag som i dag skulle jag ju kunna skylla min oföretagsamhet på vädret — det är 24° och en luftfuktighet på 80%. Men tack och lov har vi inte den sortens väder varje dag, även om det varit i varmaste laget för att jag ska trivas. Nej, min lättja är nog en allmän sommarlättja parad med insikten att det finns annat än datorn att pyssla med när man har hus och trädgård.
Jag fotograferar inte mindre än vanligt, men jag har varit slöare än vanligt när det gäller att gå igenom bilderna. Även om alla halvfärdiga blogginslag får vänta, så är tanken att jag ska kunna visa vad som händer i naturen — men som vi alla vet blir det inte alltid som man tänkt.