Anticipation
Pihua Hsu
.
Varje lördagsmorgon känner jag det där välbekanta, trevliga förväntanspirret i hela kroppen, när jag klic-kar mig fram till Project Gutenberg. Det är på lör-dagsförmiddagrna jag går igenom veckans nytillskott hos Gutenberg, och det är alltid lika spännande att se vilka veckans fynd blir — om det blir några alls. För det mesta hittar jag något spännande, och innan jag vet ordet av har det blivit kväll utan att jag riktigt förstår hur det gått till. Nästan varje vecka hittar jag flera böcker som jag bestämmer mig för att presen-tera på bloggen, men först vill jag ju kika på boken. Så behöver jag ta' reda på lite om författaren och illustratören — och nästan alltid hittar jag spännande sidospår — så har den veckan gått, och jag hittar ännu fler böcker som jag vill presentera.
Tro nu inte att jag sitter som klistrad vid datorn dygnet runt medan tjänstefolket sköter markservicen. Nej, jag gör ju en del annat också — men ofta fortsätter hjärnan att bearbeta fynden, medan jag stryker, lagar mat eller vad jag nu roar mig med. I dag lämnade jag mina fynd därhän och funderade kring företeelsen förväntan.
Varje lördagsmorgon känner jag det där välbekanta, trevliga förväntanspirret i hela kroppen, när jag klic-kar mig fram till Project Gutenberg. Det är på lör-dagsförmiddagrna jag går igenom veckans nytillskott hos Gutenberg, och det är alltid lika spännande att se vilka veckans fynd blir — om det blir några alls. För det mesta hittar jag något spännande, och innan jag vet ordet av har det blivit kväll utan att jag riktigt förstår hur det gått till. Nästan varje vecka hittar jag flera böcker som jag bestämmer mig för att presen-tera på bloggen, men först vill jag ju kika på boken. Så behöver jag ta' reda på lite om författaren och illustratören — och nästan alltid hittar jag spännande sidospår — så har den veckan gått, och jag hittar ännu fler böcker som jag vill presentera.
Tro nu inte att jag sitter som klistrad vid datorn dygnet runt medan tjänstefolket sköter markservicen. Nej, jag gör ju en del annat också — men ofta fortsätter hjärnan att bearbeta fynden, medan jag stryker, lagar mat eller vad jag nu roar mig med. I dag lämnade jag mina fynd därhän och funderade kring företeelsen förväntan.
.
Expectation, c. 1905-09
Gustav Klimt
.
En del bloggare skriver den här veckan om föränd-ring, och det slår mig hur förväntan, förhoppning, förtvivlan och förändring hör ihop — fast inte nöd-vändigtvis i sagda ordning. Förväntan ser olika ut vid olika tidpunkter i livet — jag minns när jag som barn skulle besöka kusinerna, en bilresa som tog över tre timmar, hur hur svårt det var att sitta still eftersom jag hade glädjekryll i hela kroppen.
Något senare i livet har förväntningarna förändrats, jag pendlade mellan förhoppningar och förtvivlan, kanske blir förbigången, förfördelad och förargad.
Jag har fortfarande förväntningar, men har kommit så långt i livet att de är av de stillsammare slaget — jag ramlar sällan ned i förtvivlans grop — och gör jag det, så vet jag att ligger jag stilla i min grop infinner sig snart förväntningarna igen.
En del bloggare skriver den här veckan om föränd-ring, och det slår mig hur förväntan, förhoppning, förtvivlan och förändring hör ihop — fast inte nöd-vändigtvis i sagda ordning. Förväntan ser olika ut vid olika tidpunkter i livet — jag minns när jag som barn skulle besöka kusinerna, en bilresa som tog över tre timmar, hur hur svårt det var att sitta still eftersom jag hade glädjekryll i hela kroppen.
Något senare i livet har förväntningarna förändrats, jag pendlade mellan förhoppningar och förtvivlan, kanske blir förbigången, förfördelad och förargad.
Jag har fortfarande förväntningar, men har kommit så långt i livet att de är av de stillsammare slaget — jag ramlar sällan ned i förtvivlans grop — och gör jag det, så vet jag att ligger jag stilla i min grop infinner sig snart förväntningarna igen.
