Sol, paket och aprikoser

Vintern är en etsning, våren en akvarell, sommaren

en oljemålning och hösten en mosaik av dem alla.
.......................................... Anonym

En mosaik i dämpade färger — kanske tycker jag att den här hösten mer har liknat en tuschlavering. Ibland undrar jag om inte alla bilder som tvingar sig på oss avtrubbar oss. Precis på samma sätt som ljud och högt tempo — utan att riktigt vara medveten om det springer vi fortare, talar högre och gör fler saker samtidigt. Subtiliteter går oss förbi.

Det har inte varit sol hela dagen — men den välsignade oss en hel timme strax före solnedgången.

En tur till verksta'n, den här gången medförande ficklampa, för att leta efter dammsugaren — resulterade inte i en dammsugare, men väl fyra kilo torkade aprikoser och tre burkar vinbärsgelé. Jag nog inte tittat in i matkällaren på minst tio år, och har totalt glömt bort att jag förvarade ätbara saker där. Gelén är förmodligen läskigt söt eftersom den hållit sig så bra, och torkad frukt håller sig ju bra om den står torrt. Årgångsaprikoser.

Två paketavier som kom i går gjorde mig nyfiken — det stod inte varifrån paketen kom — jag hade en vag känsla av att jag beställde böcker från England för länge se'n och hoppades att det var bokpaket. Men jag mindes inte vilka böcker. Spännande!
Jag som avsåg att bara handla några få matvaror fick lov att plocka fram skottkärran för att få in alla väskor och paket från bilen.

De stora vita säckarna som det står Royal Mail på, innehöll mina böcker. I papperskassen längst fram till vänster hade jag stoppat ned mina matkällarfynd och några handdukar som behöver tvättas.

Väl hemma hittar jag en kommentar från Garntjänst, på mitt sura inlägg om deras bristande service. Nu har jag skrivit dit, och är nyfiken på svaret.
Dessutom hade jag mail från deppiga kompisar, nu är de besvarade och jag inser att jag får berätta om mina fantastiska böcker en annan dag. Kanske i morgon.
Tror någon att jag ägnat mig åt adventskalender och julkort?

En dag i november

Jag har hört domherrarna — och domfruarna — i flera da'r nu, men inte förrän i dag visade de sig. Stora flockar flyger omkring, men sätter sig högt upp i björkarna för att jag inte ska kunna fotografera dem.
Går längs älven och ser att bävern har bråda dagar. Men även de har lämnat bevisen på sin framfart utom räckhåll för mig. Det är mycket vatten i älven, och den håller god fart söderut — jag har ingen som helst lust att följa med den. I alla fall inte utan farkost.




De utomeuropeiska julkorten är färdiga att skrivas under. I morgon ägnar jag mig nog åt Gutenberg — men sen hugger jag i med de europeiska.

Vi har blivit lovade sol i morgon, det är på tiden för hitintills har vi haft en enda timme sol i november.


Statyn "Sola i Kallsta" är gjord av Herman Reijers och kom på plats 1985.

"Sola", eller Eva Lisa Holtz som hon egentligen hette föddes 1739. Hon kom att arbeta på Carlstads Gamla Gästgiveri där hon blev vida känd för sin skönhet och sitt soliga humör. Eva Lisa var även ekonomiskt sinnad, sparade pengar och kunde år 1812 köpa gästgiveriet. När hon dog 1818 skrev prästen i dödsboken: "Solen i Karlstad". Som "Sola" lever hon ännu i Karlstadbornas sinnen.

Höst

Höstens dagar äro
genomskinliga
och målade på skogens
gyllne grund...
........ Edith Södergran
.... ...... ur Höstens dagar

Går längs med nyponhäcken på väg till brevlådan, upptäcker det här något begagnade nyponet som jag känner mig befryndad med.

Men bara några steg längre bort hittar jag ett annat nypon som jag också känner stark släktskap med — vi är lika omogna och efter vår tid. Ett nypon som uppenbarligen trott att det hade massor med tid på sig att utvecklas, så plötsligt slår Kung Frost till och hans undersåtar har inte en chans att mogna.

Även om vi på våra breddgrader betraktar november som en höstmånad så tycker jag nog att årets november är ovanligt vintrigt. Snöflingorna har flugit i luften hela da'n och det känns som att traska runt under en jättestor fuktig yllemössa.

I morgon far jag och datorn till sta'n — har jag tur får jag datorn med mig när jag är färdig att åka hem. Annars kommer jag att vara mer frånvarande än vanligt ett tag framöver. Så svarar jag inte på mejl och kommentarer så vet ni vad det beror på.

På jakt efter den färg som flytt

Beslöt mig för att leta färger på min vandring till och från brevlådan. För att vara säker på att få någon bild med lite färg i, började jag med att föreviga mina fula brevlådeskor.

Häggmispeln brukar vara grannare än så här – men den försöker ändå.

Kaprifolen har fortfarande några enstaka blommor i toppen. För att komma åt dem blev jag tvungen att hämta en trappstege – ändå nådde jag bara upp till en av dem.

Visst känns det fint att det finns blommor som först nu börjar sin blomning. Höstgentianan piggade upp mig – både för att den är vacker och för att det känns som en hälsning från min far som älskade gentiana.
Hoppas att det piggade upp dig också, Mira!

nu är det höst

Och farans närhet, skuggans fall
och morgondagg, som dröjer kall,
och solens bleknat tunna ljus
och trädens skärpta hårda sus
och ängslig tystnad, allt tar röst
och viskar lågt: nu är det höst.
Din natt blir lång, din dag blir kort,
din värld blir trång. Du måste bort.
000000000 Per Hallström

000000000000 00 Ur Flyttfåglarna
000000000000000000 Skogslandet, 1904

Jag vet inte om lupinerna fattat att det är höst – de kommer med mängder av nya små ljusgröna blad.

Snäckan tycks njuta i sitt solarium – bär man sitt hus med sig är det kanske en uthärdlig, eller till och med trevlig variant. En av hennes (hans, dennes?) huslösa bryllingar, en snigel har flyttat in i garaget medan en annan liiiiiiten gullig snigel har tagit över brevlådan efter ödlorna. Det verkar som även sniglar kan få nog av vätan.

Vem har snott min sommar?

Så står hösten och lurpassar på sommaren och än en gång tycks sommaren ha slagit ett nytt hastighetsrekord.

Visst kan det väl vara irriterande att aldrig hinna genomföra mer än en bråkdel av allt jag tänkt mig — men nog är det bättre att inte hinna med, än att ha långtråkigt!

Dags för en ny resa till ön, och min simultankapacitet sätts på prov...
Jag har laddat upp med böcker, väderleksrapporten för närmste veckan var väl inte så lovande så det blir nog mycket läsning vid brasan. Och om datorgnomerna står mig bi kanske jag kan få till en rapport från ön.