tisdag 12 juni 2018

Sommar!


Sommarens växt
den fick bredare höfter. 
Bejakelsen blev 
nästan klossig.
Mörkröda bondpioner
svällde i regnet.
När de öppna sina 
hårt åtdragna klutbollar
kom hon förbi,
den köttsliga drottningen,
Hon sökte ymniga buketter,
Frodiga måltider för 
sinnena.
              Harry Martinson

6 kommentarer:

  1. Här har de frodiga måltiderna för sinnet snart vissnat ut. Men det kommer mindre frodiga om någon dag, sinnena blir mättade.
    Karin

    SvaraRadera
  2. Karin,
    Ja, det är svårt att hänga med i svängarna - mina doftpioner är ett minne blott, men än har jag dessa yppiga röda och rosa pioner med blommor stora som kålhuvuden.
    Margaretha

    SvaraRadera
  3. Pioner är så praktfulla. Men allt går snabbt nu. Det gäller att se och lukta och känna medan de finns.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mösstanten,
      Ja, varje gång jag vänder mig om, har det skett ett nytt under bakom ryggen på mig. Kanske är det det som är charmen med livet.
      Margaretha

      Radera
  4. Jag älskar pioner, och saknar min trädgård.

    Nu har jag läst ikapp alla dina inlägg i novellutmaningen, valt ut och laddat ner massor av dem. Nu har jag läsning för hela sommaren, och förmodligen mer. Åker till Lena i nästa vecka, då ska jag njuta av hennes trädgård och dina noveller.
    Var rädd om dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eva,
      Vilket mastodont jobb, du gett dig in på! Men jag vet hur det är, jag har stoppat in ett hundratal böcker i paddan.
      Önskar dig en riktigt skön sommar!
      Margaretha

      Radera