onsdag 12 mars 2014

Ordning och reda

 Jo, det handlar faktiskt om mig, även om jag förstår att somliga av er inte kan förstå det, efter att ha läst rubriken.
Det är rätt länge sedan jag berättade om hur jag försökte katalogisera mina böcker. Något som är nödvändigt om man har många böcker — och vill kunna plocka fram en bestämd bok, utan att först tillbringa varje ledig stund, ett par veckor, med att gå igenom bokhyllorna.
Mitt system fungerar — mycket bra till och med — bara jag tar mig tid att skriva in vilka mina ägandes böcker är.
Men nu står jag och vacklar, mellan mitt eget system och det utmärkta LibraryThing, som finns på nätet. Än så länge har jag bara hunnit skriva in ungefär hälften av mina barn- och ungdomsböcker, och jag uppskattar enkelheten. Förmodligen har jag ännu inte upptäckt alla funktioner som programmet erbjuder, jag saknar till exempel möjligheten att lägga in bilder och länka till intressanta sidor, om boken eller författaren. Det senare går att göra, men känns lite för många klickar bort, både när jag ska lägga in länkarna, och sedan nyttja dem.
I mitt eget system håller jag fortfarande på att skriva in den engelska skönlitteraturen, och jag kommer förmodligen att fortsätta med det. Där kan jag lägga in foton på dedikationer, och kanske givaren, och berätta om minnen som boken genererar — för minnen bara trillar över mig när jag plockar fram böcker och ser vem som gett mig boken, för i många av böckerna står det jämte ett datum. 
I mors böcker ser jag vem hon fått dem av, alla nu döda, och jag ser — och funderar över namnteckningar i böcker som hon köpt antikvariskt. Det får mig ju också att fundera över vem som en gång kommer att läsa mina gamla böcker, och undra över mina anteckningar. För jag skriver ofta ett par rader om var jag köpte boken och varför jag var i sta'n just den da'n. Lite tråkigare nu för tiden när jag mest skickar efter böcker, inga roliga möten eller kondisbesök att skriva om.
 Den här lilla lappen var instucken i en av böckerna jag registrerade i går. En bok som jag köpt på antikvariat för fem kronor 1981.
Jag har lyckats peta in en länkmanick i högerspalten, som ta'r er till LibraryThing, men inte till min sida  jag ska försöka igen. Men tills jag lyckas, får ni hålla tillgodo med länken ovan, som jag hoppas funkar.

5 kommentarer:

  1. Men om du sedan flyttar på en bok. Eller råkar ställa tillbaka den på fel plats… vad händer då? Nej, för sjutton, jag är inte ironisk eller nåt, jag undrar verkligen. För med dagens märksystem vore det väl sjuttsingen om man inte skulle kunna hålla reda på böckerna!

    SvaraRadera
  2. Karin,
    Förstår jag dig rätt så tycker du inte att du skulle ha någon glädje av att katalogisera dina böcker. Det går naturligtvis utmärkt att leva den sortens pedanteri. Jag har rätt bra pli på mina böcker, ändå tycker jag att jag har stor nytta av katalogiseringen.
    Kommer vi att tala om en författare eller bok, är det bra mycket enklare att titta efter i datorn, om jag har sagda bok, eller vad jag nu kan tänkas ha av författaren i fråga. Det går bra mycket fortare än att gå efter en trappstege och klättra runt bland hyllorna.
    Minns jag varken författare eller titel, men vet vad boken handlar om, kan jag skriva in ett sökord, och på så sätt få tag på boken.
    Har jag länkat till intressanta artiklar, går det fortare att klicka på länken än att googla.
    Bara några exempel på vad jag ser som fördelar.
    Berätta, vad talar du om för märksystem!
    Margaretha
    som har kommit
    till Nesbit, bland
    barnböckerna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det jag är nyfiken på är allt som händer efter katalogiseringen. Jag har funderat på att "bokföra" böckerna och deras placering, men så tänker jag på hur de åker fram och ibland tillbaka mellan stad och land, hur det f.d. biblioteket omvandlas till gästrum och den f.d. snickarboden till bibliotek och funderar på vad det kan finnas för smarta system som hänger med i svängarna. Med andra ord: även om jag skulle ha lite koll på vilka böcker jag har är mitt största problem att veta var de är.

      Att märka böckerna elektroniskt är en bra början. Sedan kan man klistra dit märklappar på hyllorna och matcha. Men det är lite dyrt och det har jag hittills bara tillämpat på jobbet, som då råkade vara ett bibliotek, med omfattande utlåning…

      Jag misstänker att lösningen på mina bokproblem är att samla allt på ett ställe och inte flytta omkring så mycket.

      Radera
  3. Karin,
    Jag är tämligen säker på att jag aldrig kommer att hamna i tillståndet "efter katalogiseringen". Eftersom jag förmodligen aldrig kommer att kunna avstå från att köpa böcker, så kommer det hela tiden nya att katalogisera.
    Jag är relativt bra på att veta var jag har böckerna, bara jag vet vem som skrivit boken. Nu för tiden är jag ju tämligen stationär, så risken att jag kuskar land och rike omkring, med en bok är tämligen minimal.
    Man kan naturligtvis skriva in, när och vart man flyttar en bok - men det gäller att inte spara tills i morgon...
    Eller också kan man skaffa sådana där "stickor", som en del obemannade bibliotek har (hade?), där man skriver sitt namn och sticker in stickan på bokens plats.
    Trots att jag bara hunnit till Ester Blenda Nordström, så har jag redan haft glädje av katalogiserandet. Kanske är det känslan av att jag har ordning någonstans i huset och livet, som gör att det är så tillfredsställande.
    Margaretha

    SvaraRadera
  4. ...ordning någonstans i huset och livet
    Jaaaa! Är det inte vad vi alla strävar efter?

    SvaraRadera