tisdag 2 augusti 2011

Ord på vägen

Happy Birthday
Gary Max Collins


På min femtonårsdag befann jag mig i Karlstad på en nordisk nykterhetskonferens. Nu hade jag inte åkt dit för att vara med om konferensen, utan för att påföljande dag påbörja en veckolång hajk i värmlandsskogarna som scouter från hela Sverige deltog i. Men det passade ju bra att vi alla samlades på konferensen — och vår uppgift där blev att gå runt och sälja kaffebiljetter till konferensdeltagarna. Som trogna läsare vet, har aldrig matte varit min passion (annat än obrukbara delar av den), men biljetterna kostade fem kronor styck och jag trodde mig om att kunna ge rätt motgift på det beloppet.
Det var vad jag trodde — när jag redovisade min kassa hade jag femtio kronor för mycket! Jag tyckte det var minst sagt pinsamt. Men när jag berättade att en man hade insisterat på att jag gav fel tillbaka, fast jag var övertygad om att så inte var fallet, så klarades allt upp — det visade sig vara en man som var fallen för att bedriva den sortens välgörenhet.
När det problemet var ur världen sökte jag upp min mor för att fika tillsammans med henne, hon hade hamnat vid ett muntert bord med finnar och norrmän. Under samtalets gång kom det fram att en av männen från finska RY delade min födelsedag. En man som jag alltid tänker på, på min födelsedag — och ibland dessemellan. När vi skildes åt gav han mig några ord på vägen: “Du ska hålla på och hålla i och hålla ut!”

7 kommentarer:

  1. Vissa saker och ord fastnar mera än andra. Och så är det också men skall hålla på, hålla i och hålla ut:).

    Karin

    SvaraRadera
  2. Det hade väl varit värre om du hade haft 50 kr för lite...Fast 50 kr var ju mer pengar då än nu förstås.
    Hålla på och hålla ut är ganska lätt för mig. Däremot att hålla i är svårare :-)!
    Ingrid som ofta börjar på saker men inte avslutar dem.

    SvaraRadera
  3. Kara Margaretha.

    Hjartliga gratulationer fran Kentucky.

    Maiken

    SvaraRadera
  4. Vissa saker glömmer man aldrig. Jag kan minnas ord och uttryck som jag hört för många, många år sedan. Matte är inte alltid lätt. Matte-"reformen" när jag gick i skolan var inte bra för att förbättra mattekunskaperna. Hej Matematik var nog bland det värsta som hände inom skolan just då.

    SvaraRadera
  5. Karin,
    Ja, det här var ett sån't uttryck - dels för att jag tycker det är väldigt bra, men också för att det var en så trevlig man. Dessutom har jag ett superminne.

    Ingrid,
    Visst hade det varit värre!
    Det är bra när man känner sina dåliga sidor, så man kan arbeta på att förbättra dem!

    Tack Maiken,
    Och välkommen in i kommentatorsbåset! Hoppas få se dig här igen.

    Anne-Marie,
    Visst finns det sån't man aldrig glömmer, ibland för att situationen var positiv - men tyvärr också av motsatta skäl.
    Det var nog många, även inom lärarkåren, som var minst sagt betänksamma när mattereformen genomfördes.

    Margaretha
    på en nästan
    Kentuckyvarm
    och kladdig
    kulle

    SvaraRadera
  6. Jag var kassör i en förening ett par år - nåt jag aldrig tänker göra om. Dubbel italiensk bokföring och jag går inte ihop. Hur i glödheta kan t ex skulder räknas som tillgång?
    När jag gjorde det första bokslutet hade jag jämt 1000 kr för mycket i kassan. Jag var ju glad att det var plus men slet mitt hår och räknade tills jag var blå. En mer erfaren god vän jag visade böckerna för hittade felet - lotteriet från sista mötet var inte medräknat! Puh!

    SvaraRadera
  7. Olgakatt,
    Jag har lyckats undgå att bli kassör i någon förening - fast jag tror att jag är suppleant i vår vägförening. Där är vi så få medlemmar att nästan alla sitter i styrelsen.
    Hur jag i tonåren kunde göra min kompis bokföringsläxor är mig en gåta - men den var nog inte dubbel, den var nog inte ens halv.
    Margaretha

    SvaraRadera